Avdragsgillt och ej avdragsgillt
Vi redovisningskonsulter svänger oss ofta med uttrycken ”avdragsgillt” och ”ej avdragsgillt”. Ibland även ”skattefritt” och ”skattepliktigt”. Vad betyder de egentligen?
Avdragsgilla och ej avdragsgilla kostnader
Vi börjar från början: företaget betalar varje år inkomstskatt på sitt skattemässiga resultat. Exakt hur skatteberäkningen går till varierar lite mellan olika bolagsformer, men gemensamt är att man utgår ifrån det skattemässiga resultatet.
Vadå ”skattemässigt resultat”? Jo, vi börjar med det bokföringsmässiga resultatet – det är det resultat du hittar i företagets resultaträkning, kort sagt intäkter minus kostnader. De kostnader vi bokfört i företaget är till största delen avdragsgilla, men vissa är faktiskt ej avdragsgilla. Det innebär att, även om det är en kostnad i företaget som minskar företagets resultat, minskar det inte företagets skatt.
Ej avdragsgilla kostnader kan t ex vara representation utöver 90 kr/person, förseningsavgifter till Skatteverket/Bolagsverket eller nedskrivningar av tillgångar. (UPDATE 2020-12-11: Numera är all måltidsrepresentation ej avdragsgill)
Så för att komma fram till det skattemässiga resultatet, tar vi det bokföringsmässiga resultatet och lägger tillbaka de ej avdragsgilla kostnaderna.
Skattepliktiga och ej skattepliktiga intäkter
Det finns även intäkter som är ej skattepliktiga och dessa måste vi då dra av när vi beräknar det skattemässiga resultatet. Exempel på ej skattepliktiga intäkter är utdelningar från dotterbolag (näringsbetingade andelar) och intäktsränta på skattekontot.
Ej avdragsgill moms
Men ibland talas det om avdragsgill och ej avdragsgill moms, vad är då det?
Grundläggande om moms
Moms fungerar ju lite annorlunda än intäkter och kostnader. Om du bedriver momspliktig verksamhet (vilket de flesta företag gör) lägger du på moms när du säljer något. Denna moms kallas utgående moms och den betalar du så småningom in till Skatteverket.
Samtidigt betalar du ju moms när du köper varor eller tjänster från andra. Denna moms kallas ingående moms och den får du så småningom tillbaka från Skatteverket, förutsatt att din verksamhet är momspliktig.
Rent praktiskt deklareras utgående och ingående moms i samma momsdeklaration och nettot betalas in eller fås tillbaka.
Ej avdragsgill moms
Vad är då ej avdragsgill moms? Jo, antingen kan det vara så att du inte bedriver momspliktig verksamhet, t ex om du är en tandläkare, ett försäkringsbolag, en bank, ett holdingbolag el dyl. Då lägger du inte på moms när du säljer något men får inte heller tillbaka den moms du betalar på sånt du köper. Ingående moms behandlas istället som en kostnad i resultaträkningen.
Även om du bedriver momspliktig verksamhet kan viss ingående moms ibland vara ej avdragsgill. T ex vid representation utöver vissa belopp eller om underlaget du fått av köparen inte uppfyller lagkraven. Även då behandlas ingående momsen som en kostnad.
Skattepliktiga och skattefria förmåner
Grundläggande om förmåner
Ett annat vanligt område där begreppen ”skattepliktig” och ”skattefri” används är vid förmåner till anställda. En förmån är när en anställd fått något annat än pengar som är bekostat av sin arbetsgivare, t ex tjänstebil, gratis boende eller en privat olycksfallsförsäkring. Vissa förmåner är skattepliktiga, dvs man betalar skatt på förmånen. Och vissa är skattefria. Inga konstigheter där.
När en förmån är skattepliktig tas den upp som inkomst på mottagarens lönebesked och i inkomstdeklarationen, och arbetsgivaren betalar sociala avgifter på förmånsbeloppet. När förmånen är skattefri utgår normalt varken skatt eller sociala avgifter.
Olika slags förmåner i praktiken
Häng med nu, för nu ska vi stöka till det. 🙂
En skattepliktig förmån är normalt alltid avdragsgill för företaget, både kostnaden för förmånen och de sociala avgifterna. För marknadsvärderade förmåner är den ekonomiska effekten samma som att betala ut lön till den anställde. Det finns alltså inget skattemässigt att tjäna på att t ex betala en anställds hyra, man kan lika gärna höja personens lön.
Även vissa skattefria förmåner är helt avdragsgilla för företaget. Några vanliga exempel är fika och snacks på arbetsplatsen, gymkort enligt reglerna för skattefri motion, kontorsmassage mm. Skattefria och avdragsgilla förmåner är de mest ”lönsamma” förmånerna för båda parter.
Tidigare fanns även skattefria förmåner som inte var avdragsgilla för företaget. Oftast hade det med privat sjukvård och sjukvårdförsäkringar att göra, men detta togs bort 1 juli 2018, dvs dessa förmåner blev skattepliktiga. (Stycket är uppdaterat efter att denna kategori avskaffades)
Ej avdragsgilla kostnader i aktiebolag
I AB (och andra juridiska personer) minskar alltså bolagets skattemässiga resultat inte med ej avdragsgilla kostnader. Men det är ju ändå förmånligare om företaget betalar ej avdragsgilla kostnader jämfört med att betala den privat, t ex vid måltidsrepresentation. Att få ut pengar ur ditt företag för att betala dina privata kostnader kostar normalt från 37,6% i skatt (för utdelning) och upp till 70% (lön med högsta marginalskatt och sociala avgifter), och att en kostnad inte är avdragsgill i bolaget ”kostar” bara 21,4% (2020) i bolagsskatt. Denna princip är lite snårig att greppa, jag vet.
Ej avdragsgilla kostnader i enskilda firmor
Hur blir det då i enskilda firmor (och handelsbolag/kommanditbolag)? Här är det faktiskt lite annorlunda – eftersom företagets vinst beskattas direkt av ägaren, är en ej avdragsgill kostnad i företaget faktiskt precis samma sak som att betala med privata pengar. Bra att veta om du t ex kör en dyr representation.
Slut! Frågor?
Det var en liten genomgång av begreppen avdragsgill, ej avdragsgill, skattepliktig och skattefri. Om du har frågor, gå loss i kommentarerna.
20 Kommentarer
Dras hela summan för en avdragsgill kostad från den skatt ett företag skall betala eller är det en procentsats baserad på momsen?
Hej Anna!
Nu ska vi se om jag förstod din fråga, jag testar att svara.
Om vi säger att ett företag har intäkter på 100 000 kr och avdragsgilla kostnader på 10 000 kr. Då blir vinsten 90 000 kr och även skattepliktig vinst 90 000 kr. Skatten blir då 22% på 90 000 kr, dvs 19 800 kr.
Om företaget istället har intäkter på 100 000 kr och ej avdragsgilla kostnader på 10 000 kr. Då blir vinsten fortfarande 90 000 kr men beskattningsbar vinst 100 000 kr. Skatten blir 22% på 100 000 kr, dvs 22 000 kr.
Allt detta är exkl moms (eller inkl moms för ej momspliktiga företag). Momsen påverkar inte den här operationen alls.
Hoppas jag svarade på frågan. 🙂
Hej Mikael, Vi har anlitat en konsultbolag i vårt moderbolag för analys av våra bolag och undersökning om det finns bolag som är intresserade att investera eller köpa våra bolag. Vi har fått fakturan från dem utan moms och jag undrar om kostnaden är avdragsgill eller inte. Med vänlig hälsning, Lena
Hej Lena,
Lite konstigt att ni fått en fakturan utan moms, tycker jag. Det känns som att konsulttjänsten borde vara momspliktig i det här fallet.
Försäljning av onoterade dotterbolag (dvs näringsbetingade andelar) är ju en skattefri transaktion, dvs ni betalar ingen skatt på reavinst och får inte dra av reaförluster. I så fall blir även tyvärr kostnader som är direkt hänförliga till transaktionen ej avdragsgilla. Se mer i Lawlines artikel Skattekonsekvenser av försäljning av näringsbetingade andelar.
Om ni anlitar konsulten med sedan aldrig säljer något bolag, förändrar det svaret? Jag vet faktiskt inte, men jag skulle nog inte tro det.
Om tjänsten gäller mer allmänt er strategi mm, däribland eventuella försäljningar av dotterbolag, kanske bedömningen kan bli annorlunda. Men det är svårt att svara på i generella termer. Om ni trots allt bestämmer er för att dra kostnaden rekommenderar jag ett öppet yrkande mot Skatteverket.
Hade det däremot inte varit näringsbetingade andelar och ni hade behövt skatta för en ev reavinst, får ni även avdrag för kostnaderna.
Om det skulle vara moms på fakturan, skulle ni då få lyfta momsen? Även här skulle jag gissa att ni inte får lyfta momsen, eftersom det inte har med bolagets momspliktiga verksamhet att göra. Men det verkar inte lika kört här, se t ex PWC:s artikel Skatteverkets syn på avdragsrätt vid försäljning av dotterbolag.
Hej!
Jag har en fråga angående fastigheten i ett aktiebolag.
Om det är så att fastigheten har överavskrivningar och vi säger att 1 000kr av dom överavskrivningarna gäller för deras fastighet. Blir dessa 1 000kr en ej avdragsgill kostnad då?
Tacksam för svar!
aktiebolaget har överavskrivningar* ska det ju stå såklart 🙂
Hej Erika!
Hmm, jag tror nog inte jag riktigt förstår frågan. Varför skulle överavskrivningen bli ej avdragsgill?
En överavskrivning är ju enligt definitionen när man får skriva av något snabbare skattemässigt än man får bokföringsmässigt. Så en överavskriving bör ju rimligen alltid vara avdragsgill.
Hej!
Gällande skattefria/skattepliktiga förmåner…
Är det endast är en skattepliktig förmån som påverkar företagets result?
Eller kort sagt, vad är det egentligen som kostar för företaget med att ha massa förmåner till anställda?
Hej Emma!
Att det uppstår en skattepliktig förmån innebär i sig bara att företaget betalar sociala avgifter på förmånsbeloppet. Medan det inte är några sociala avgifter på skattefria förmåner.
Sen är ju frågan vad det kostar företaget att hyra/köpa det som orsakar förmånen. Det kan ju vara något som införskaffas specifikt som förmån till den anställde (förmånsbil, städhjälp, gymkort mm) eller något som ändå sker i företaget men som förmånsbeskattas (t ex en konferens med lite för mycket nöjesinslag). Och det varierar ju från fall till fall, men påverkas inte av om förmånen är skattefri eller skattepliktig.
Hej,
Hur påverkar en icke-avdragsgill skatten om resultatet för året är negativt? (t.ex. om bolaget fått in en stor investering)
T.ex.
Intäkter: 100 000
Avdragsgilla kostnader: 150 000
icke-avdragsgilla kostnader: 20 000
Resultatet är då -50 000
Och skattepliktigt resultat är -30 000
I detta fall betalar vi i slutändan ingen skatt på de icke-avdragsgilla kostnaderna vad?
Hej Stefan!
Just i det här fallet betalar ju bolaget ingen skatt alls, eftersom det blev underskott. Men underskottet får ju sparas för att dras mot överskott kommande år. Om vi antar att bolaget kommer att ha överskott framöver, dvs att man får användning för underskottet. Då blir ju ändå de 20 tkr kostnader som bolaget inte får avdrag för.
Så man kan sägs att bolaget behöver ha intäkter på 25641 kr för att efter 22% bolagsskatt kunna betala ej avdragsgilla kostnader på 20000 kr.
Hej, varför är nedskrivning av långsiktiga finansiella aktier en icke avdragsgilla kostnad? Mvh Lena
Hej Lena!
Ja du, exakt varför nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar (dvs långsiktiga innehav) inte är avdragsgilla kan jag nog inte svara på. Men så ligger det ju till. Tanken är ju att en reavinst eller reaförlust uppstår först när tillgången säljs, och först då blir den skattepliktig eller avdragsgill.
Så nedskrivningar görs mest för att följa försiktighetsprincipen att aldrig övervärdera en tillgång i bokslutet, men är alltså inte avdragsgilla. Dock blir ju på samma sätt återföringen av en nedskrivning skattefri.
Märk dock att om det är näringsbetingade aktier (vilket oftast kan översättas till onoterade aktier) är ju även reaförluster ej avdragsgilla och reavinster skattefria. Så då spelar det ju mindre roll att nedskrivningar inte är avdragsgilla.
Tack för svar.
Hej,
Mycket bra skrivet!
En fråga: Du skriver ”att en kostnad inte är avdragsgill i bolaget ”kostar” bara 22% i bolagsskatt”.
Stämmer det verkligen?
Skatten hade ju företaget behövt betala i vilket fall, även om inte inköpet gjorts, så inköpet kostar väl egentligen bara företaget vad kostnaden var? Inte kostnaden + bolagsskatt?
Tack
Hej Gustav,
Det jag menade var att det faktum att en kostnad inte är avdragsgill ”kostar” endast bolagsskatten, jämfört med om kostnaden hade varit avdragsgill.
Jag jämför alltså inte inköpet med att inte göra inköpet, utan jag jämför en ej avdragsgill kostnad med en avdragsgill kostnad.
Vad gäller för beskattning av den anställde om en arbetsgivare ger sin anställda vinterkläder som denne kan ha på sin fritid? Är det fråga om någon skattepliktig intäkt och isåfall ska den motsvara marknadsvärdet av kläderna? Vad gäller?
Hej Fanny,
Japp, om arbetsgivaren bekostar kläder som den anställde använder eller kan använda på fritiden blir det förmånsbeskattat. Det finns väldigt få undantag för detta, framför allt för olika typer av specialkläder, skyddsutrustning och/eller kläder som rimligen inte kan användas privat pga hur de är utformade.
Då blir det skattepliktig förmån för den anställde där förmånsvärdet motsvarar marknadsvärdet inkl moms för kläderna (normalt sett inköpspriset). Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet. Om kläderna inte behövs/används i verksamheten kan arbetsgivaren normalt sett inte heller lyfta moms på inköpen.
Hej!
Bra artikel!
Vad händer om företaget har dragit av en kostnad och ingående moms och Skatteverket i en stickprovskontroll på moms för den aktuella perioden anser att momsen inte är avdragsgill eftersom inköpet kan användas privat och vi inte visat tillräckligt tydligt att inköpet används i verksamheten? Vi håller inte med i sak, men det är inga stora pengar och inte lönt att bråka om.
Skall momsen då föras om som en avdragsgill kostnad, eller en ej avdragsgill kostnad? Skall själva inköpet föras om som en ej avdragsgill kostnad?
Hej Erik,
Kul att du gillar artikeln.
TIll att börja med – en utomstående kan ofta bli överraskad (jag blir det i alla fall) över hur vattentäta skott det verkar vara mellan momsavdelningen och inkomstskatteavdelningen hos Skatteverket. Dels att jag nästan aldrig stött på att någon adresserar både moms och inkomstskatt samtidigt, det är antingen det ena eller det andra. Och dels att man kan tycka att om den ena granskar och underkänner något borde man automatiskt snart få en påringning från den andra, men så behöver det inte vara.
När Skatteverket granskar och underkänner ett avdrag gör de såklart dels en rättelse av det felaktiga avdraget. Avdragen ingående moms debiteras företaget eller inkomstskatten höjs för ett felaktigt kostnadsavdrag. Skatteverket kan även utdöma skattetillägg på upp till 40% (inkomstskatt) respektive 20% (moms) av ”skatteändringen”. Huruvida skattetillägg tas ut och med hur mycket beror på omständigheterna. Om du rättat på eget bevåg innan Skatteverket hunnit ställa en fråga, eller om Skatteverket redan har fått tillräckligt med uppgifter från dig för att göra korrigeringen (t ex vid ett öppet yrkande), blir det inget skattetillägg. Mer info om skattetillägg finns t ex hos Skatteverket och Björn Lundén.
Men till din fråga. 🙂 Om ni anser att kostnaden är avdragsgill även om Skatteverket tycker att momsen inte är det, och vill fortsätta driva den linjen, för ni om momsen till en avdragsgill kostnad. Om ni däremot i samma veva vill byta linje till att inte heller kostnaden är avdragsgill, för ni om till en ej avdragsgill kostnad. Det beror alltså lite på vad ni anser om kostnaden och vilken linje ni vill driva. Skattetillägg är däremot aldrig avdragsgillt.
MEN när Skatteverket anser att ett köp anses vara privat, handlar det oftast inte längre om avdragsgill eller inte avdragsgill kostnad, utan snarare om skattepliktig eller skattefri förmån, oftast skattepliktig. Och för ett köp som blir en skattepliktig förmån blir:
1) Momsen ej avdragsgill (dvs man får inte lyfta den). Få undantag finns, t ex leasing av förmånsbilar där halva momsen är avdragsgill.
2) Kostnaden (inkl ej avdragsgill moms) blir dock avdragsgill
Plus att bolaget såklart betalar arbetsgivaravgifter på förmånen och mottagaren skattar för den.
Så i ert fall beror det lite på vilken typ av inköp det är och vilken linje ni vill driva angående kostnaden och ev förmånsbeskattning.