Skillnad på avdragsgillt och avdragsgillt

Ett centralt begrepp för många företagare är avdrag. I alla fall är det en ständigt återkommande fråga från våra kunder – vilka avdrag kan man göra?

Vad får man dra av?

Vad får man då egentligen dra av i en näringsverksamhet? Enkelt uttryckt får du dra de kostnader som du har (och behöver) för att anskaffa dina inkomster. Sunt förnuft räcker ofta ganska långt. Sen finns det såklart ett gäng undantag – saker som man tycker borde vara avdragsgilla men som inte är det och tvärtom. Att bilda bolag är t ex inte avdragsgillt.

Skattekilen

”Vill du sälja något till en svensk, säg att det är avdragsgillt”, heter det. Är det då så mycket billigare när något är avdragsgillt? Ja, det är det faktiskt. Ta en lunch som exempel – det är billigare för dig som företagare att bjuda dig och ett lunchsällskap på lunch om det kan dras som representation, än att du privat betalar endast din egen lunch. Detta kallas ”skattekil”, dvs enkelt uttryckt skillnaden mellan en avdragsgill kostnad och en kostnad som betalas med skattade medel. Skattekilen är som bekant hyfsat hög i Sverige.

Ej avdragsgilla kostnader

Hur är det med ej avdragsgilla kostnader då? De är kostnader som bokförs i verksamheten, men som inte minskar din skatt. När man räknar fram resultatet, lägger man tillbaka de ej avdragsgilla kostnaderna innan skatten beräknas, helt enkelt.

Men även om kostnaden inte är avdragsgill är det ju fortfarande företagets pengar, vilket ju borde vara bättre än att betala med privata pengar, invänder företagaren. För aktiebolagsägaren är det helt riktigt, men inte för den enskilde näringsidkaren eller handelsbolagsdelägaren. Vi tittar lite närmare på det.

Ej avdragsgillt i enskilda firmor

Den enskilde näringsidkaren betalar skatt och sociala avgifter på sin vinst, dvs intäkter minus kostnader. Om en kostnad inte är avdragsgill kommer den inte att minska den skattepliktiga vinsten och därmed inte heller skatten. Ej avdragsgillt i en enskild firma är alltså exakt samma sak som att betala med privata, skattade medel.

Ej avdragsgillt i aktiebolag

För aktiebolagsägaren är det i alla fall ”halvbra” med ej avdragsgilla kostnader, jämfört med att betala dem privat. För att du ska kunna täcka en privat kostnad på 55 kr måste AB:t dra in uppskattningsvis 100 kr (som sedan beskattas med ca 45% i skatt och sociala avgifter när du tar ut dem). Om istället AB:t kan ta kostnaden som icke avdragsgill (utan att du förmånsbeskattas), måste AB:t istället bara dra in 75 kr (75 kr minus bolagsskatt 26,3% blir ca 55 kr).

EDIT 150311: Bolagsskatten är numera 22% och bolaget behöver dra in drygt 70 kr i intäkter för att betala en ej avdragsgill kostnad på 55 kr.

Exempel på ej avdragsgilla kostnader

Exempel på ej avdragsgilla kostnader i AB som inte förmånsbeskattas är sjukvårdsförsäkring, överrepresentation och bolagsbildningskostnader. Inte så väldigt många, faktiskt.

Slutkläm

En liten takeaway då: det skadar inte att hålla rätt på vad som är avdragsgillt och inte. Men jag tror det är både bättre och roligare att fokusera på intäkterna! 🙂