Staten tar över sjuklöneansvaret

(Uppdatering 2022-02-07)

Under perioden april 2020 till september 2021 samt perioden december 2021 till mars 2022 får arbetsgivare ersättning för en större del än normalt av sina sjuklönekostnader.

När anställda är sjuka betalar arbetsgivaren sjuklön med minst 80% av normal lön under dag 2-14 av sjuklöneperioden. Det är denna lönekostnad, inklusive sociala avgifter, som staten till stor del ersätter.

Vad är de normala reglerna?

Sedan några år tillbaka får arbetsgivare ersättning av Försäkringskassan om de har haft ovanligt höga sjuklönekostnader. Arbetsgivaren står för en del av sjuklönekostnaden själv, medan allt över en viss gräns ersätts i efterhand av Försäkringskassan.

Gränsen varierar med storleken på företagets lönekostnader. T ex är gränsen 0,5% av totala lönekostnader om företaget har upp till 3 mkr i lönekostnader per år, 0,9% för 3-6 mkr per år osv. Allt detta sker automatiskt baserat på uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationen.

Speciellt under 2020 och 2021

Under 2020 och 2021 är det då lite speciella regler. Under januari-mars 2020 gäller de vanliga reglerna, men istället för upp till 3 mkr i lönekostnader per år är det då 750 tkr (en fjärdedel) för dessa tre månader. Under april-juli 2020 ersätts samtliga sjuklönekostnader. Och under augusti 2020 till september 2021 är det normala regler med gränsvärden, dock med något lägre gränsvärden än normalt, t ex 0,35% för lönekostnader på upp till 250 000 kr per månad, 0,63% för 250 001-500 000 kr per månad osv. För april 2020-september 2021 sker även avstämning och utbetalning månadsvis istället för årsvis. Efter september 2021 är det tillbaka till normala gränsvärden, men bara i två månader. Sedan går vi för december 2021 till mars 2022 tillbaka till reglerna som gällde t o m september 2021, dvs normala regler men med lägre gränsvärden.

Vi listar inte alla gränsvärden här, men de finns hos Riksdagen och Försäkringskassan.

Hur påverkas lönehanteringen?

Arbetsgivaren gör löner för sina anställda precis som vanligt, inklusive karensavdrag och sedan sjuklön för dag 2-14.

Hur får man ersättning?

Sedan några år tillbaka rapporterar man alltid sjuklönekostnader (sjuklön + sociala avgifter) i arbetsgivardeklarationen varje månad. Dessa rapporterade siffror kommer nu automatiskt ligga till grund för ersättningen även under dessa speciella månader. Ersättningen betalas ut till företagets skattekonto månadsvis i efterhand.

Vilka sjukperioder avses?

Detta avser sjuklön som betalas ut i respektive månad, och som deklareras påföljande månad runt the 12:e (17:e i augusti och januari). Varje företags rutiner för hantering av sjuklön kan variera, men en vanlig modell är att man t ex på aprillönen får sjuklön för sjukfrånvaro i mars. I praktiken kan alltså t ex perioden april-juni avse sjukperioder i mars-juni.

Hur är det med karensavdraget?

Vad gäller då för karensavdraget, som oftast är dag 1 i sjukperioden? Arbetsgivaren gör karensavdrag precis som vanligt. Den anställde kan sedan själv söka om ersättning för karensavdraget direkt hos Försäkringskassan (gäller vissa perioder, se länk nedan). Detta är alltså en separat regel från den om sjuklöneperioden dag 2-14. Läs mer på Slopat karensavdrag.

Gäller detta även enskilda firmor och handelsbolag?

Detta gäller endast anställda, oavsett om arbetsgivaren är ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en enskild firma. Det gäller även företagaren själv som tar lön ur sitt aktiebolag. Det gäller dock inte företagaren själv i enskilda firmor och handelsbolag. Där kan företagaren istället få ersättning motsvarande karensavdraget för upp till 14 dagar, se mer på Slopat karensavdrag.

Läs mer hos Försäkringskassan och Riksdagen.

För en överblick över fler stödåtgärder, se Statliga stödåtgärder under Coronakrisen.