Accounts-bloggen

Räkna om lön till arvode

 |  Av Mikael Green  |  Postat i Kunskap

Vi får ofta frågan ”Om jag ska fakturera arvode istället för att få lön, hur mycket ska jag fakturera?”. Här går vi igenom hur man räknar om en bruttolön till fakturerat arvode och ger exempel som du kan använda i din egen beräkning.

Skillnad mellan lön och fakturerat arvode

När en arbetsgivare betalar dig lön är denne även skyldig att dra av preliminär A-skatt och betala sociala avgifter på lönen. Detta är den egentliga innebörden av A-skatt, att uppdragsgivaren/arbetsgivaren har ansvaret för dina skatter och sociala avgifter.

Alternativet är om du har F-skatt, dvs om du driver ett företag. Då fakturerar du ett arvode till uppdragsgivaren, men sedan är du själv ansvarig för att betala in dina skatter och sociala avgifter. Ofta får du då även ta hand om andra saker själv, t ex semester och pension.

Nedan använder vi för enkelhetens skull ordet ”arvode” när vi menar ”fakturerat arvode”, även om ”arvode” egentligen innebär ersättning för ett tillfälligt arbete, som antingen kan betalas ut som lön eller faktureras.

Får man alltid fakturera istället för att ta lön?

Nja, för konsultuppdrag fakturerar man medan för anställningar får man lön, enkelt uttryckt. Var går då gränsen? Kan man alltid kalla ett arbete för konsultuppdrag och skicka faktura? Detta är en gränsdragningsfråga som vi inte går in på här. Men Skatteverket brukar tycka att om det ”råder ett anställningsförhållande” är vanlig lön är det rätta. Och det finns specifika domar som säger att t ex styrelsearvoden inte kan faktureras.

Nedan tittar vi bara på räkneexemplet att omvandla lön till arvode.

Konvertera mellan lön och arvode

Vi ska alltså titta på att konvertera en bruttolön på X kr till fakturerat arvode, så det blir ”samma sak” (så långt det går) för betalare och mottagare. Nedan använder vi ett exempel med en bruttolön på 30000 kr.

Sociala avgifter

Eller ”soc” som vi säger i branschen. Det vanligaste är arbetsgivaravgifter på 31,42%, som betalas för majoriteten av svenska arbetstagare. Sociala avgifter baseras på bruttolönen. För en bruttolön på 30000 kr blir det alltså soc på 30000 * 0,3142 = 9426 kr, summa 39426 kr. Vår ”multiplikator” är alltså 1,3142.

Nedsatta sociala avgifter

Det finns ett gäng varianter på sociala avgifter. Idag (2020) betalar man t ex endast 10,21% för personer födda 1938-1954 och inga sociala avgifter alls för personer födda 1937 och tidigare. För ungdomar 15-18 år vid årets ingång betalar man 10,21% på lön upp till 25000 kr per månad, därutöver normal nivå.

Till detta kommer det s k ”Växa-stödet”, regionala nedsättningar, nedsättningar för Forskning och Utveckling och tillfälliga nedsättningar under Corona-pandemin. Huruvida man räknar med normal soc eller eventuell nedsatt soc är en förhandlingsfråga mellan parterna.

Enskild firma

Om du driver enskild firma har du något lägre sociala avgifter, men EF har vissa andra nackdelar så jag tycker i vilket fall du bör räkna med de sociala avgifterna uppdragsgivaren skulle ha betalat om du fått lön.

Semester

En månadslönsanställd får normalt sett betald semester på minst 25 dagar om året. Många får (typ) oförändrad lön under sin semester (sammalöneregeln), medan andra tjänar in semesterlön baserat på förra årets totala lön (procentregeln). Om du kommer att fakturera normalt arvode även när du har semester (ungefär som en månadslön med sammalöneregeln), kan du skippa hela detta avsnitt om semester.

Semesterlön i procent

En vanlig approximation är att semesterlönen är 12% på lön för arbetad tid. Dvs om vi tar 12% på all din bruttolön under den tid du inte har semester, får vi fram den totala lön du får under den tid du har semester. Om man har fler än 25 semesterdagar brukar man lägga på 0,48 procentenheter för varje extra dag, så t ex 14,4% för 30 dagar osv.

Detta är lägstanivåer enligt semesterlagen och det står arbetsgivare fritt att ge bättre villkor, vilket också vissa kollektivavtal gör. Vilken siffra man använder är en förhandlingsfråga mellan parterna, men siffrorna ovan är vanliga.

Tillägg för semesterlön

Om du bara fakturerar när du arbetar (och inte när du har semester) bör du lägga på för intjänad semester. Om vi använder 12% blir vår multiplikator 1,12. Det är soc även på semesterlön, så total multiplikator är nu 1,3142 * 1,12 = 1,47. Detta är förmodligen ursprunget till den vanliga tumregeln om 1,5. Och vårt arvode är nu 30000 * 1,47 = 44100 kr.

Tjänstepension

Många kollektivavtal och anställningsvillkor innehåller en avsättning till tjänstepension baserad på månadslönen. Om du fakturerar får du förmodligen även ta hand om pensionsavsättningar själv, och du bör ta höjd för detta i ditt arvode. Nivån på pensionsavsättning kan variera rejält, men vi kan använda 5% som exempel.

Man betalar sociala avgifter (särskild löneskatt) 24,26% på avsättningar till tjänstepension, men för att förenkla kan vi använda samma soc som på lön. Så vår multiplikator är nu 1,3142 * 1,12 * 1,05 = 1,55 och vårt arvode är 30000 * 1,55 = 46500 kr.

Övriga förmåner

Är det övriga förmåner du hade haft som anställd som du nu inte får som fakturerande konsult, t ex gymkort/friskvårdsbidrag, försäkringar, förmånsbil mm? I så fall får du försöka räkna fram ett marknadsvärde på dessa och lägga till arvodet. De är sällan baserade på månadslönen, så det blir oftast fasta tillägg snarare än en multiplikator.

Övriga tillägg

Vissa förhandlar fram ett högre arvode eftersom ett konsultuppdrag oftast innebär sämre anställningstrygghet än en anställning. Vissa argumenterar även att en fakturerande konsult är administrativt enklare att hantera för uppdragsgivaren än en anställd. Det kanske finns praxis för detta i olika branscher, men annars är det bara att förhandla.

Skatt?

Din inkomstskatt är inte en faktor i vår beräkning och vi räknar inte på ”lön efter skatt” här. Enkelt uttryckt blir skatten densamma om du tar ut lön från ditt eget bolag som om du får lön från uppdragsgivaren, men du har i ditt eget bolag större flexibilitet i att ta ut lite mindre lön och kan på så sätt få ned skatten. För enskilda firmor…fungerar det lite annorlunda. Men detta är en separat diskussion.

Fakturering och moms

Till slut har vi räknat fram vårt arvode. Vi kanske gör diverse tillägg på 5000 kr och landar därför på 30000 * 1,55 + 5000 = 51500 kr.

Lägg på moms på fakturan

För att fakturera behöver du eller ditt bolag vara registrerad för F-skatt och oftast moms hos Skatteverket. Sedan är det bara att skicka fakturan, men glöm för allt i världen inte att lägga på moms. På de flesta konsulttjänster är momssatsen 25%, men det finns undantag inom t ex sjukvård, utbildning, journalism, kultur mm.

Moms är pengar som kunden betalar till dig och som du senare betalar vidare till Skatteverket. De ska alltså inte ingå i kalkylen av ditt arvode utan tillkommer ovanpå arvodet. Att fakturera blir alltså 51500 kr + 25% moms 12875 kr, summa att betala 64375 kr.

Får uppdragsgivaren lyfta momsen?

Din uppdragsgivare får normalt lyfta (=få tillbaka) momsen om de själva är momspliktiga. Momsen blir alltså ”pengar in och ut” både för dig och uppdragsgivaren.

Men om uppdragsgivaren inte är momspliktig (t ex banker, försäkringsbolag m fl) får de inte lyfta momsen. Och då blir det ju faktiskt extra dyrt med konsultarvode och uppdragsgivaren kommer eventuellt vara lite motvillig till att ta in konsulter istället för anställda.

Sammanfattning

Vi har gått igenom ett antal faktorer när vi omvandlar lön till fakturerat arvode. Siffrorna är i de flesta fall exempel, och du kanske använder andra siffror i din beräkning. Målet var att visa på sammanhanget. Och som sagt ovan, i slutändan ska detta förhandlas mellan uppdragsgivaren och konsulten.

2 Kommentarer

  • Hejsan
    Tänker att om jag hyr ut mig själv så har jag ju lite arbetgivaravgifter och försäkringar. Alla dessa kostnader som ”orsakas” av att jag hyr ut mig behöver väl tas med och jag ser inte det hos er.
    Eller tänker jag fel?
    mvh
    Richard

    • Hej Richard,

      Arbetsgivaravgifterna är ju den första grejen vi räknar med när vi multiplicerar med 1,3142. Och olika typer av försäkringar och förmåner nämner vi i inlägget under rubriken Övriga förmåner.

      Men vi kan ju inte säga hur stora belopp man lägger på för försäkringar, pension mm. Detta varierar ju mycket mellan olika arbetsgivare och det blir helt enkelt en förhandlingsfråga mellan parterna.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *