Aktieutdelning i fåmansbolag
I Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna gick vi igenom i korthet hur fåmansbolagsreglerna fungerar avseende framför allt aktieutdelning. Men i kommentarstråden blev det tydligt att fenomenet aktieutdelning kan behöva lite mer förklaring. So here we go.
Vi kommer framför allt att prata om aktieutdelning i små, ägarledda aktiebolag, även om de flesta principer gäller alla aktiebolag.
Två parter
En viktig grundprincip är att vi måste se bolaget och ägarna som två olika parter. Även om du är ensam i ditt aktiebolag och förmodligen tar dina beslut med både bolagets och din privata situation i åtanke, är det bra att känna till hur den formella processen ser ut för de olika parterna.
Processen för aktieutdelning
Så här ser den normala (men inte enda) processen ut för aktieutdelning:
- Bolaget gör bokslut.
- Bolaget håller årsstämma, fastställer bokslutet och beslutar om aktieutdelning.
- Delägaren deklarerar sin utdelningsinkomst för inkomståret.
Bolaget gör bokslut
Aktieutdelning behöver inte tas i anslutning till bokslutet, men det är det vanligaste. I vilket fall behöver bolaget ha gjort minst ett bokslut innan utdelning kan tas. Stämman kan nämligen bara disponera kapital i bolagets senast fastställda bokslut för utdelning.
Detta innebär att man aldrig kan ta aktieutdelning under ett bolags första räkenskapsår och att man aldrig kan dela ut innevarande års vinst. Vinsten måste först fastställas i ett bokslut.
Aktieutdelning beslutas på bolagsstämman
En aktieutdelning kan endast beslutas av bolagsstämman i aktiebolaget, antingen på den ordinarie årsstämman som hålls efter bokslutet eller på en extrainsatt bolagsstämma.
Bolagsstämman kan dela ut fritt eget kapital
På bolagsstämman tittar man på vilka vinstmedel som finns tillgängliga. Detta är normalt sett fritt eget kapital i det senast fastställda bokslutet. Låt oss bena ut det lite.
Eget kapital delas upp i Bundet och Fritt eget kapital. Bundet kapital är eget kapital som inte kan delas ut, som t ex aktiekapital och reservfond (bokförs oftast på konton 208X). Medan Fritt eget kapital kan delas ut, t ex balanserad vinst, aktieägartillskott, överkursfond och föregående års vinst (bokförs oftast på konton 209X). Läs mer i Vad är eget kapital?. Disponibla vinstmedel för stämman är alltså det fria egna kapitalet.
Det ”senast fastställda bokslutet” innebär att man kan bara dela ut medel som fastställts i ett bokslut. På årsstämman (=den ordinarie årliga bolagsstämman) fastställer man det senaste bokslutet innan man tar beslut om utdelning, så inga problem där.
Styrelsen lämnar förslag
Inför ett beslut om utdelning måste styrelsen lämna ett förslag på utdelning. För den ordinarie årsstämman kan det göras i årsredovisningen, annars i kallelsen till bolagsstämman.
I förslaget intygar styrelsen att bolaget klarar av att lämna utdelningen utan att få ekonomiska bekymmer. Här måste man ta hänsyn till inte bara disponibla vinstmedel i senast bokslutet utan även till vad som hänt efter bokslutet.
Bolagsstämman beslutar
Stämman tar sedan det formella beslutet om utdelningen, normalt sett enligt styrelsens förslag. Om ingen särskild utbetalningsdag är föreslagen, anses utdelningen tillgänglig för aktieägarna vid stämmans datum. Om du tar utdelning i ditt eget bolag spelar det alltså ingen roll om du betalar ut utdelningen eller inte – när stämman beslutat om utdelning så anses du ha tillgång till utdelningen och det blir en skattepliktig inkomst för dig.
Extra utdelning
Eller rättare sagt, aktieutdelning på en extrainsatt bolagsstämma. Om man vill ta ut aktieutdelning vid en annan tidpunkt än den ordinarie årsstämman får man kalla till en extra bolagsstämma. Även här är det disponibla vinstmedel från senast fastställda bokslutet som stämman kan använda sig av. Och även här måste hänsyn tas till vad som hänt efter senaste bokslutet, både om del av vinstmedlen redan delats ut på en tidigare stämma och hur företaget har gått efter bokslutsdagen.
Om du inte vet huruvida du vill/bör/behöver ta utdelning vid ordinarie årsstämman kan du alltså lika gärna vänta lite och istället ta en extra utdelning senare vid behov.
Man kan t o m hålla en extra stämma innan den ordinarie årsstämman. Om bolaget gör bokslut 2019-12-31 och årsstämman är planerad till 2020-02-28, men man vill ta en extra utdelning tidigare än så (t ex i januari 2020), kan man alltså hålla en extra stämma i januari. Men då kan bolaget bara dela ut medel som finns kvar från föregående års bokslut (2018-12-31). Bokslutet 2019-12-31 är ju inte fastställt ännu – det görs på årsstämman 2020-02-28.
Vilket år tar man utdelning för?
OK, detta är en liten pet peeve för mig – man tar inte utdelning för ett visst år. Om man gör bokslut 2019-12-31 och håller en årsstämma 2020-03-15 är det ju lätt att tänka att man tar utdelning för 2019. Det är ju ofta vinst man tjänat in under 2019, eller hur? Men snälla, tänk inte så. Man tar aldrig utdelning för ett visst år – man tar bara utdelning, punkt. Utdelningen beslutas vid en bolagsstämma och stämman har då bolagets samlade vinstmedel att disponera. Det spelar ingen roll vilket år bolaget har tjänat in vinstmedlen.
Jämför med lön. Om du får en löneutbetalning 25 januari, struntar Skatteverket i vad lönen avser – om det är januari, december eller något som hände för tre år sedan. Det är ändå löneinkomst i januari. Och samma sak gäller utdelning.
Detsamma gäller din K10. Visst, du får en utdelningsutrymme för 2019, ett för 2020 osv. Men outnyttjade utdelningsutrymmen sparas till kommande år, så vid stämman 2020-03-15 har du ett ackumulerat utdelningsutrymme att använda – det kan komma från endast 2020, eller t ex vara summan av allt du inte utnyttjat de senaste femton åren.
Varför stör jag mig så mycket på detta? Jo, det är väldigt lätt att börja blanda ihop åren, särskilt när man bollar bolagets beskattningsår, bokslutsdatum, bolagsstämmodatum, ägarens beskattningsår och ägarens K10/utdelningsutrymme. Kort sagt, det är lätt att tänka att min utdelning för 2019 ska deklareras i min K10 för 2019, vilket ju blir fel.
Så tänk istället att om stämman hålls 2020-03-15 får du en aktieutdelning 2020-03-15, punkt. Och som alla andra inkomster du får under 2020 så deklareras de i din inkomstdeklaration för beskattningsåret/inkomståret 2020, som lämnas våren 2021.
Fåmansbolagsreglerna och K10:an
Vi nämnde din K10 ovan, och den är ju viktigt när man beslutar om utdelning i sitt bolag. Fåmansbolagsreglerna beskrivs närmare i Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna, men kort beskrivet:
Som aktiv aktieägare i ett fåmansbolag får du varje år ett ”utdelningsutrymme” (a.k.a. ”gränsbelopp”). Alla utdelningar (och reavinster) från ditt bolag som ryms inom utdelningsutrymmet beskattas som inkomst av kapital med 20%. Allt därutöver beskattas som inkomst av tjänst, dvs med typ 29-55% beroende på din kommunalskatt och inkomstnivå. Utdelningsutrymme du inte använder sparas till senare år och räknas dessutom upp med några procent varje år. Utdelningsutrymmet räknas ut och deklareras på din blankett K10 i din privata inkomstdeklaration.
Så när du bestämmer hur mycket utdelning du vill ta ur ditt aktiebolag håller du såklart koll på din K10 så du vet att utdelningen ryms inom utdelningsutrymmet. I vissa fall kan det även vara helt OK att ta utdelning utöver utdelningsutrymmet, men oftast försöker man hålla sig inom det.
Skilj på bolaget och dig
Som ensam ägare i ditt bolag, eller om ni är ett fåtal ägare, är det naturligt att ta hela beslutsprocessen om utdelning i en enda sittning. Dvs man tittar på bolagets vinster, sin egen K10 och beslutar om en utdelning.
Men det är viktigt att ändå hålla isär bolaget och varje enskild ägare. Bolagsstämman tar beslut om utdelning och då har man bolagets disponsibla vinstmedel att använda sig av. Här har ägarnas K10:or ingen formell betydelse – vi kan anta att stämman inte vet något om varje ägares privata skattesituation.
När utdelningen är beslutad flyttar vi till varje ägare och tittar på hur utdelningen ska beskattas.
Och varför är detta så petigt då? Jo, det händer rätt ofta att man blandar ihop disponibla vinstmedel med utdelningsutrymme i K10:an, samt blandar ihop beskattningsåren. Så även om du tar med alla faktorer när du sätter utdelningsnivån i ditt bolag, hjälper det att förstå var vilka beslut rent formellt tas och på vilka grunder.
Crystal clear?
Det är många begrepp och faktorer att hålla reda på, och det tar ett tag att få häng på det. Men i grundan är det ändå en ganska rättfram och logisk process.
Missade jag något? Var det något som var oklart? Gå loss i kommentarerna.
60 Kommentarer
Hej och tack för bra sida! Jag har en fråga kring utdelning om man äger flera fåmansbolag. Som jag förstår det kan jag bara använda mig av förenklingsregeln när jag ska räkna fram hur utdelningen ska beskattas i ett bolag. Om jag då äger ett bolag till så måste utdelning från det andra bolaget beskattas enligt huvudregeln (jag har inte tagit ut någon lön ur det bolaget) och det oavsett om jag de facto plockar ut någon utdelning från bolaget där jag använder mig av förenklingsregeln (med det menar jag att jag av olik skäl väljer att spara utdelningsutrymmet i det första bolaget men utdelningsutrymmet beräknas enligt förenklingsregeln)? Tacksam för svar!
Hej John,
Precis, det stämmer. Du räknar fram gränsbeloppet enligt förenklingsregeln i ett av dina bolag och får i övriga bolag använda huvudregeln för att räkna fram gränsbeloppet. Detta påverkas inte av huruvida du tar utdelning eller inte det året. Ev utdelning beskattas alltid med hänsyn till det ackumulerade utdelningsutrymmet i det bolaget, dvs oavsett vilken regel du använda i det bolaget just det året.
Hej!
Om ett bolag får upprätta KBR för bokslut 191231 och inte har nåt EK att göra utdelning på (årets resultat blev en förlust större än balanserat resultat och aktiekapital tillsammans), visst kan ägaren inte göra utdelning efter extrastämma nu i juni även om ny KBR visar att EK är återställt. För det är ju bokslutets uppgifter utdelningen baseras på. Eller har jag missat något?
Mkt tacksam för svar och hjälp att reda ut mina förvirrade tankegångar, så jag A) kan stå på mig inför ägare och fd redovisningskonsult, eller B) göra ägaren glad.
Hej Ullis,
Precis, det stämmer. Det är endast de disponibla vinstmedlen i det senast fastställda bokslutet som är tillgängliga för utdelning. Och man måste dessutom ta hänsyn till ev utdelningar eller förlustresultat efter bokslutsdatumet. Men vinster under tiden efter bokslutsdatumet är tillgängliga för utdelning först när ett nytt bokslut har fastställts.
Tusen tack, då är jag inte ute cyklar iaf :).
Jag blev så osäker när fd redovisningskonsulten uppmanade mig att beräkna för en utdelning till ägaren nu.
För att bokföra och utbetala en extra utdelning krävs ett stämmobeslut (ordinarie eller extrastämma). Vid en extrastämma ensamägare, krävs ngn form av protokoll som underlag när redovisningskonsulten ska bokföra extrautdelningen?
Hej Maria,
Exakt vilket underlag som krävs för att bokföra en transaktion blir ofta lite otydligare när det inte är skatt eller moms inblandat, och det är det ju inte vid utdelningar. Så det är den vanliga tumregeln man får falla tillbaka på, att varje affärstransaktion ska så långt det är möjligt ha ett underlag. (Jag vet inte om det finns en tumregeln som formuleras just så, men det är i alla fall andemeningen)
Och jag tycker väl att det bästa underlaget på en utdelning är stämmoprotokollet. Och ett stämmoprotokoll ska det ju finnas oavsett om det är en eller flera ägare. Men krävs det att man har tillgång till protokollet för att bokföra utdelningen? Det får nog respektive bokförare (och i förekommande fall revisor) avgöra.
Hej, jag har ett AB där jag är själv och har beslutat en utdelning på x kronor. Årstämman är gjord, men inget datum för utdelning är specificerat. Kan jag själv välja datum när det passar? Kan jag dessutom dela upp det i flera utbetalningar? Som exempel 1/3 av beloppet vid tre olika tillfällen?
Hej Calle,
Om stämman inte beslutar om en specifik utbetalningsdag är det stämmodatumet som anses vara utbetalningsdag. Men det jag menar med ”utbetalningsdag” är den dagen utdelningen skattemässigt anses vara utbetald, dvs den kommer att beskattas som inkomst för dig på det inkomståret, vare sig pengarna betalas ut från bolagets bankkonto eller inte. Det är även dagen då utdelningen bokföringsmässigt kommer att minska bolagets eget kapital.
Men i ditt eget AB kan du ju sedan välja att fysiskt betala ut utdelningen till ditt konto direkt, lite senare, i flera delar eller som du vill. Att du inte betalar ut utdelningen direkt blir litegrann som om du betalat ut utdelningen och sedan direkt lånat tillbaka pengarna till bolaget. Dvs det bokförs som en skuld till dig på stämmodagen, som sedan kan betalas av som du önskar.
Jag vet inte bakgrunden till att du vill dela upp utdelningen. Om det är så att man inte är säker på 1) om man behöver ta utdelning, och 2) om bolaget har råd att betala ut utdelningen, kan man ju avvakta lite med att bestämma utdelningen. Det vore ju synd om du beslutar om utdelning som då kommer att beskattas, men i slutändan har bolaget inte cash att betala ut den, så du får skatta för utdelning du inte fått utbetald. Man måste ju i och för sig göra en bedömning huruvida bolaget har råd att betala ut utdelningen för att ens få besluta om utdelning, men saker och ting kan ju förändras snabbt.
Om man avvaktar med beslut om utdelning och senare under året trots allt vill ta utdelning, kan man alltid hålla en extrastämma och beslut om utdelning där.
Hej,
Läste Ullis inlägg men osäker om jag förstod.
Startade AB i sept 2019 EK 50′ och ingen omsättning samt ingen utdelning skedde. Jag lämnade in en ÅR för det året.
Tanken var att ta ut det sparade utdelningsutrymmet samt årets schablon under 2021. Företaget har likvida medel och har gått med vint 2020. Jag hade bara 50′ i EK första året, och det täcker ju inte en utdelning rent kapitalmässigt. Får jag ta ut två schablonbelopp i år 2021?
Gick in på SKV för att se K10, har hört att man kan se vad man är berättigad till där men tjänsten öppnar inte förrän i mars.
Tack!
Hej Camilla,
Vi får skilja på två saker:
1. Hur mycket kan bolaget dela ut?
2. Hur mycket kan du som ägare ta emot i utdelning till 20% skatt, vilket i sin tur påverkar hur mycket du vill att bolaget delar ut.
Det första beror på bolagets disponibla vinstmedel. Och i ditt bokslut 2020-12-31 (gissar att du har kalenderår) är det oftast fritt eget kapital i bokslutet som är disponibla vinstmedel. Sedan måste styrelsen och bolagsstämman ta höjd för vad som har hänt efter bokslutsdagen. Om bolaget gått med förlust efter bokslutsdagen kan man kanske inte dela ut hela fria egna kapitalet. Eller om vinsten finns men bolaget har inte nog med likvida medel. Man får alltså inte äventyra bolagets ekonomi genom att dela ut för stor del av vinsten.
Sedan tittar vi på mottagaren. Om du startade bolaget 2019 och inte får använda löneunderlaget, får du ett schablonbelopp 177 100 kr för 2020, som räknas upp litegrann till 2021, och sedan ytterligare ett schablonbelopp 183 700 kr för 2021. Detta är så mycket du kan ta emot i utdelning under 2021 till 20% skatt.
Om detta är lägre än disponibla vinstmedel i bolaget, bör du alltså inte besluta om mer utdelning än vad din K10 ”tillåter”. Förutsatt att du vill hålla dig inom utdelningsutrymmet såklart. Och om utdelningsutrymmet är högre än disponibla vinstmedel, kommer du inte att kunna ta tillräckligt med utdelning 2021 för att utnyttja ditt utdelningsutrymme, utan får spara utrymmet till kommande år.
Om jag har startat ett bolag i med räkenskapsåret 2020-03-01-2021-01-31, då bör jag få schablonbeloppet för 2021 som jag kan besluta om utdelning i bolaget (183 700)? Men får inget schablon för 2020 eftersom jag inte ägt aktierna vid årets ingång. Korrekt?
Hej Malin,
Ja, du får absolut schablonbeloppet 183 700 kr för inkomståret 2021.
Om du får något utdelningsutrymme för 2020 beror på när du bildade bolaget, dvs vilket datum som sattes på stiftelseurkunden när du registrerade bolaget. Detta är det datum som du blev ägare till aktierna och om det var på 2019, får du ett utdelningsutrymme även för inkomståret 2020. Om bildningsdatumet var 2020 får du tyvärr inget utdelningsutrymme för 2020. Bildningsdatumet kan du se på registreringsbevis från Bolagsverket.
Hej,
Tack för ett intressant inlägg. Jag har en följdfråga gällande beslutad utdelning på extra bolagsstämma. Om detta har gjorts innan ordinarie bolagsstämma, hur blir då uppställningen i årsredovisningen avseende förslag till vinstdisposition? Där har man ju årets resultat samt balanserade vinstmedel som varsin rad, lägger man då till en rad med ”utdelning beslutad på extra bolagsstämma” eller liknande för att minska det fria (utdelningsbart) egna kapitalet?
Stort tack på förhand!
Hej Therese,
Bra fråga och jag kan faktiskt inte svära på vad läroboken säger här. Men jag brukar göra precis som du beskriver, och har hittills inte fått några anmärkningar från vare sig revisorer eller Bolagsverket.
Hej!
Hur gör jag om bolaget har betalat in skatten på utdelningen, tar jag upp det i min egen deklaration?
Hej Förvirrad,
Bolaget behöver ju inte innehålla (=dra av) skatt på utdelning, men det är fullt möjligt att göra det.
Om bolaget har innehållit skatt, måste bolaget deklarera detta i arbetsgivardeklarationen, dvs precis som man gör med löner. Om utdelningen betalades ut och skatten innehölls i juli, deklareras detta på AG-deklarationen som ska in senast 17 augusti. Detta kan vara lite bökigt om det är ett bolag som inte är AG-registrerade och måste i så fall AG-registreras bara för det här syftet. I så fall kan man ”säsongsregistrera” bolaget, vilket innebär att man blir AG-registrerad men endast behöver skicka in AG-deklaration de månader det finns något att deklarera.
Det som skiljer det lite från löner är att löner ju numera deklareras på individnivå, dvs man anger exakt vem som fått vilken lön och vilken avdragen skatt. Medan utdelning (och ränta för övrigt) deklareras på arbetsgivarnivå, dvs man anger bara total utdelning och total avdragen skatt som bolaget betalat ut respektive dragit av. Men man säger inte vem som fått vad.
Notera att det är endast om skatt dragits av på utdelningen som utdelningen ska tas med i AG-deklarationen.
Efter året är slut måste bolaget alltid skicka in en kontrolluppgift KU31 när man betalat ut utdelning, för att ange vem som fått hur mycket utdelning av bolaget under året. Här anger man även ev avdragen skatt.
Sedan kommer den avdragna skatten automatiskt in i din privata deklaration.
Om det är dags att deklarera och man inser att man missat några av de här stegen, behöver man korrigera den aktuella AG-deklarationen och/eller skicka in en korrekt KU31 i efterhand.
Hej! Om jag beslutar om utdelning på årsstämman i samband med årsredovisningen, när skall det då bokföras? Ex beslutar om 200 tKr i vinstutdelning i årsredovisning 2020-12-31, men stämman hölls 2021-07-05. Skall jag bokföra 200 tKr på konto 2898 ”Outtagen vinstutdelning” per 2020-12-31, eller först nästa räkenskapsår på datumet för årsstämman? Hoppas du förstår min fråga.
Hej Kristina,
Utdelningen bokförs på datum för årsstämman, det är så att säga då utdelningen ”händer”. Mot banken om den betalas ut direkt, annars på lämpligt skuldkonto, t ex 2898 Outtagen vinstutdelning som du föreslår. Eller 2893 om man föredrar att klumpa ihop med övriga skulder till ägaren.
Om utbetalningsdagen är beslutad till ett senare datum av stämman, skulle jag nog hantera det på samma sätt, dvs skuldföra på dagen för stämman tills utbetalning.
Finns ett litet undantag till ovan, men förmodligen inte aktuellt i ditt fall. Ett moderbolag kan ibland i bokslutet boka upp en ”anteciperad utdelning” från ett dotterbolag, eftersom man har full beslutanderätt (majoritet) i dotterbolaget (dvs man bestämmer själv om utdelningen) och årsredovisningen i moderbolaget upprättas efter att stämman hållits i dotterbolaget. Då intäktsförs utdelningen i bokslutet i moderbolaget, även om beslutet tas långt senare. I dotterbolaget bokförs det dock ändå vid stämman.
En parentes – enligt aktiebolagslagen ska stämman hållas inom sex månader från bokslutsdagen, så man ska normalt försöka hålla stämman senast 30 juni vid kalenderårsbokslut.
Hej! Vrför kallas det för aktieutdelning och inte Balanserad vinst utdelning?
Hej Helena,
Jag vet inte riktigt, men gissningsvis då utdelningen är knuten till aktieägande, dvs ju fler aktier du äger desto med utdelning får du. Dvs du får utdelning för att du äger aktier. Inte utdelning i aktier, som man också skulle kunna tro av namnet.
Fast ordet ”vinstutdelning” används också ibland.
En snabb koll på Wikipedia säger att en gång i tiden hette det ”kupongränta” som delades ut nån gång om året.
Hej Mikael!
Om ett bolag ha haft bokslut och beslutat om utdelning på stämma. Kan det ändå vara så att ägarna inte har något utdelningsutrymme?
Jag tänker om bolagets första räkenskapsår är förkortat, exempelvis 2021-02-01 till 2021-12-31, men eftersom dom inte ägde bolaget 2021-01-01 så har dom inget utdelningsutrymme för utdelning vid stämma i början av 2022?
Hej Kristoffer,
Egentligen har inte företagets bokslut och stämma något med utdelningsutrymmet att göra. Utdelningsutrymmet lever så att säga ett eget liv, och baseras som du säger på ägandet den 1 januari varje år.
Så i vilka situationer kan aktieägare stå utan utdelningsutrymme efter första bokslutet och vid första årsstämman? I ditt exempel har de ju faktiskt ett utdelningsutrymme för inkomståret 2022 då stämman hålls, eftersom de äger aktierna 2022-01-01.
Men säg att bolaget har bokslutsmånad september, gör första bokslutet 2021-09-30 och bolaget bildades (=ägarna blev ägare till sina aktier) efter 2020-12-31 – då skulle ju bolaget kunna hålla en stämma nån gång under perioden 1 oktober-31 december 2021 då aktieägarna inte hunnit få något utdelningsutrymme ännu, eftersom de inte får för inkomståret 2021.
Notera att det är bolagets bildningsdatum (=datum på stiftelseurkund) som anger när stiftarna blir ägare till sina aktier. Så även om bolagets första räkenskapsår är 2021-02-01 till 2021-12-31, skulle bildningsdatum mycket väl kunna vara nån gång under slutet av 2020. Beror på vilket datum på stiftelseurkund man angav vid bolagsregistreringen.
Hej Mikael,
Har ett AB som har ett fritt eget kapital som är negativt men har positivt Balanserat vinst och erhållna aktieägartillskott.
Excempel:
Fritt eget kapital
– Balancerad vinst: 1 000 000
– Erhållna aktieägartillskott: 4 000 000
– Fusionsresultat: – 8 000 000
Summa fritt eget kapital: -3 000 000
– Årets resultat: 1 000 000
Med detta fria egna kapitalet kan jag då besluta om en vinstutdelning på t.ex. 500 000 vid årsstämman?
Hej Robert,
Njae, dina disponibla vinstmedel är ju lika med ditt fria egna kapital, och eftersom det är negativt (-2 mkr vad jag kan se) kan du ju tyvärr inte lämna någon utdelning.
Liten disclaimer för att jag inte har alla fakta och därför kanske missar något. Men med storleken på siffrorna kanske bolaget har en revisor, som du i så fall kan kolla med?
Hej Mikael,
Jag funderar på det du skrivit under rubriken ”Bolaget gör bokslut”. Du skriver att man aldrig kan ta aktieutdelning under bolagets första räkenskapsår och att man aldrig kan dela ut innevarande års vinst. Men visst borde styrelsen i ett nystartat bolag kunna lämna förslag till stämman att disponera första årets vinst för utdelning i förslaget till vinstdisposition till årsstämman? Om inte något annat hindrar enligt försiktighetsprinciper såklart.
Eller menar du att ett nystartat bolag först måste hålla sin första årsstämma och endast fastställa vinsten och att man sedan måste hålla en extra bolagsstämma dagen efter för att besluta om utdelning?
Hej Henrik,
Ja nästan. 🙂 Säg att vi startar ett bolag idag den 3 januari 2022 med första bokslutet 31 december 2022. Normalt sett har man då ingen ordinarie årsstämma under 2022, utan den första årsstämman hålls under första halvåret 2023, efter att bokslutet 2022 är klart.
All vinst vi tjänar in under 2022 är inte tillgänglig för utdelning under 2022. Först måste vi göra bokslut för 2022 och på årsstämman efter det (första halvåret 2023) ”fastställa” bokslutet (vilket är en punkt på stämman). På en senare punkt på stämman kan sedan stämman besluta om utdelning av ev fria vinstmedel i det nyss fastställda bokslutet.
Så ja, den första årsstämman kan disponera första årets vinst för utdelning. Men detta kan inte göras redan under första räkenskapsåret, utan först efter att man gjort bokslut för första räkenskapsåret. Och så fortsätter det kommande år, varje stämma kan disponera vinstmedel som är fastställda i senaste bokslutet, men inte det som tjänas in under innevarande år.
Tack Mikael, otroligt snabbt svar för att vara i en blogg-kommentar. Imponerande service. Jag är med på hur du menar, precis som jag menade dvs att ett nystartat bolags första årsstämma kan besluta om vinstutdelning enligt styrelsens förslag om disposition av första årets vinst enligt den i tidigare punkt fastställda årsredovisningen. Tack igen
Hej Mikael,
Tack för snabbt svar. Förstår trodde att man kanske kunde dela ut balanserad vinst även om man inte hade fritt eget kapital. Betyder detta att jag inte kan göra en värdeöverföring från detta bolag som är ett dotterbolag till moderbolaget?
Har problem med att jag inte vet vad jag ska göra med dom likvida medlen som finns i dotterbolaget och skulle därför vilja flytta dom till moderföretaget.
Hej Robert,
Om du menar en värdeöverföring i ordets formella bemärkelse, dvs en ”transaktion som minskar bolagets förmögenhet men inte har en affärsmässig karaktär” (t ex utdelning, minskning av aktiekapital mm), så kan det nog absolut vara möjligt. Men jag törs inte säga exakt vad du kan göra utan mer fakta, så jag skulle nog ändå råda dig att hitta någon med insikt i bolaget att hjälpa dig.
Men om det bara rör likvida medel så kan de ju normalt lånas ut mellan koncernbolag utan problem. Då är det ju inte en värdeöverföring (dvs bolagets förmögenhet/eget kapital minskar inte), utan bara ett lån. Så länge du inte sätter dotterbolaget i ekonomiska problem såklart.
Hej Mikael och tack för jättebra information! Vi diskuterade kring min kompis eget ägda bolag häromdagen. Han har relativt liten K10:a (ca 250 tkr) medan han har ett betydlig större fritt eget kapital (ca 8 mkr). Om han i år skulle ta ut hela det fria egna kapitalet i utdelning så tror vi att skatten blir så här: 20% skatt på löneunderlaget, ca 53% (kommunal + statlig) skatt på 90 pbb och resterande del kapitalbeskattas med 30%. Frågan som vi diskuterade är att om han, efter att ha tagit ut hela det fria egna kapitalet, närmaste åren jobbar upp ett nytt fritt eget kapital på 8 mkr blir då skatten densamma (K10 + 90 pbb + kapitalskatt) eller blir det (K10 + kapitalskatt) dvs ingen skatt som läggs på lönen den andra gången? Alltså om man ”gjort sitt” när man betalat in den högre skatten en gång och i framtiden enbart betalar skatt på löneunderlaget och i inkomstslaget kapital?
Hej Lars,
Tyvärr är takbeloppet på 90 IBB per år, så det kommer att bli samma modell även kommande år. Det är t o m även per företag så om man hypotetiskt skulle ha två bolag med samma situation så är det 90 IBB i varje bolag. Däremot får man slå ihop alla ev närståendes tjänstebeskattade utdelning när man jämför med takbeloppet.
Och igen är det alltså 90 IBB (inkomstbasbelopp) och inte 90 PBB (prisbasbelopp).
Hittade information på Skatteverkets rättsliga vägledning: Beskattning av utdelning och Begränsning av beskattning som inkomst av tjänst.
Jag och mina syskon har tagit över ett AB efter en släkting. Vi sitter i styrelsen och vill nu göra en utdelning. Bouppteckningen är klar, men inte registrerad av Skatteverket. Revisorn säger att det inte är fastställt att vi är aktieägare då och kanske blir återbetalningsskyldiga. Stämmer det? Det är ju vi som ärver aktierna och bouppteckning är förrättad och vi sitter i styrelsen. Hur ska man resonera?
Hej Sofia,
Det här är lite mer på området arvsrätt och det har vi inte järnkoll på, så jag har tyvärr svårt att svara säkert på din fråga.
Styrelsen har ingen direkt betydelse i detta, förutom att det (oftast) är styrelsen som föreslår en utdelning till bolagsstämman. Knäckfrågan är vem som är ägare till aktierna då utdelningen sker, dvs normalt på stämmodatumet. Och innan dödsboet har skiftats ut är det rimligen fortfarande dödsboet som är ägare till aktierna. Jag skulle gissa att det är vad revisorn syftar på.
När ett arvsskifte tidigast kan ske, vet jag tyvärr inte säkert.
Men varför inte be revisorn utveckla sin ståndpunkt lite och förklara hur (enligt hen) processen bör gå till och när ni kan göra en utdelning?
Hej Mikael, tack för en intressant och informativ sida!
Jag har ett bolag med mig som ensam ägare som startades 2021-11-23, räkenskapsår 0531 – 0430. I samband med årsredovisningen för 211123 – 220430 lämnades förslag om utdelning vilket sedan beslutades via årsstämman. Min fråga gäller när denna beslutade utdelning kan betalas ut? Jag har fått rådet att invänta tills dess att Bolagsverket har registrerat den inskickade årsredovisningen men jag har inte kunnat hitta stöd för att detta skulle behövas någonstans och tycker det verkar märkligt då man har upp till en månad på sig att skicka in den efter stämman och maximalt sju månader efter räkenskapsårets slut. När jag sen läser din text på denna sida under ”Bolagsstämman beslutar” så tolkar jag det som att i och med stämmans beslut så är utdelningen disponibel. Har även för mig jag läst att Bolagsverkets granskning inte omfattar någon egentlig ekonomisk bedömning av årsredovisningen utan snarare att redovisningen innehåller rätt avsnitt etc., så jag ser inte hur denna granskning kan påverka beslutet i sig.
Vad säger du? Är det praxis att invänta registrering av årsredovisningen hos Bolagsverket eller är det skilda ting?
Tack!
Hej Jörgen,
Jag håller med dig. Utdelningen är disponibel på stämmodatumet och du behöver inte invänta Bolagsverkets godkännande av årsredovisningen. Som du säger granskar de inte siffrorna i årsredovisningen utan bara att den uppfyller de formella kraven.
Vilken bra artikel och vilka bra svar här under, tack för det! Jag har en fundering, jag har ett vanligt fåmansbolag där jag är ensam ägare. Mitt räkenskapsår är 0601-0531. Jag kommer nu under hösten att göra bokslut, då jag redan tagit en extrautdelning under detta kalenderåret vill jag inte ta någon ny utdelning under detta kalenderåret, kan jag på stämman besluta om utdelning men med utbetalningsdatum 230101 och på så vis få utdelningen med på nästa år? Eller när räknas utdelningen skattemässigt vid ett sådant här fall? Jag är medveten om att jag i januari kan göra en extra stämma men vill slippa pappersarbetet och tänkte att min lösning är smidigare. Bolaget har gott om likviditet och fritt kapital.
Hej Sebastian,
Bra fråga det där. Och ja, det är absolut möjligt för årsstämman att besluta om ett senare utbetalningsdatum, t ex 2023-01-01. Och det skulle då innebära att utdelningen är tillgänglig för dig först 2023 och anses vara inkomst 2023, även om beslutet tas på stämman under 2022.
Finns det någon fallgrop där? Skulle Skatteverket kunna resonera att eftersom det är ditt bolag och det inte finns något reellt tvåpartsförhållande (dvs du gör precis vad du vill i bolaget), så spelar det ingen roll att du sätter ett senare betaldatum – det ska ändå anses tillgängligt för dig på stämmodatum?
Jag har ingen egen erfarenhet av ett sådant fall, men vad jag kan läsa mig till ska det beslutade utdelningsdatumet gälla, även i ett enmansbolag. Så det bör vara ok, men jag vågar kanske inte ta gift på det. 😉
Tar man en extrautdelning istället är man ju 100% safe. Anmälan till Bolagsverket är ju superenkel för extra utdelning, men visst – det ska även till ett förslag och ett stämmoprotokoll, så lite pappersarbete är det ju. Och om bolaget har revisor ska även revisorn granska förslaget, vilket ju är en extra kostnad.
Jag kan nog tyvärr inte säga mer säkert än så. Om någon har en bra källa för ett 100% säkert svar, kommentera gärna.
Hej och tack för en fantastisk artikel.
Jag blir inte klok på hur man räknar ut det lönebaserat utdelningsutrymmet man har.
– Vårt räkenskapsår slutar 31 oktober varje år.
– Bokslutet brukar vara klart i December.
– Säg att årsstämman som beslutar om utdelning sker i Januari 2023.
Eftersom årstämman är i januari 2023, ska vi beräkna storleken på utdelningsutrymmet på hela 2022 års löner, eller är det 2021 års löner som ska användas för att beräkna utdelningsutrymmet?
Hej Anders,
Förlåt väldigt sent godkännande av din kommentar och svar. Våra notifieringar om kommentarer verkar ha slutat fungera av nån anledning. 🙁
Lönebaserad utdelning ska alltid räknas ut för varje inkomstår för mottagaren, och det är ju alltid kalenderår eftersom det alltid handlar om privatpersoner. Och det baseras alltid på löneuttagen föregående kalenderår. Det spelar ingen roll vilket räkenskapsår bolaget har, när bokslutet är klart eller när årsstämman hålls.
Årsstämmans datum spelar i och för sig roll för vilket inkomstår som är intressant, då utdelningen är inkomst för mottagaren på stämmodatumet (normalt sett). Så i ditt fall, med stämma i januari 2023 är det inkomståret 2023 vi pratar om.
Dvs för att räkna ut utdelningsutrymmet för mottagarens inkomstår 2023 tittar man på aktieägandet per 1 januari 2023 och på löneuttagen under 2022. Samt såklart lägger till ev sparat utrymme från inkomståret 2022. Och K10:an för inkomståret 2023 gör man ju i deklarationen våren 2024 (för inkomståret 2023).
Hoppas det var tydligt. 🙂 Ibland är det lite bökigt att hålla isär de olika åren.
Hej Mikael!
Startade mitt AB nu i slutet av september 2022 och har brutet räkenskapsår 1 september – 31 augusti. Har även en vanlig fast anställning så tar inte ut någon lön ur företaget utan kommer enbart ta ut en aktieutdelning. Har tillräckligt mycket kapital redan nu för att kunna ta ut utdelningar. Efter mitt bokslut i september 2023 bör jag då ta ut utdelning direkt då eller kommer jag kunna ta ut 2 stycken aktieutdelningar om jag väntar till första januari 2024? Hur bör jag göra för att maximera mängden utdelning så snart som möjligt?
Tack för svar!
Alfred
Hej Alfred,
Förlåt väldigt sent godkännande av din kommentar och svar. Våra notifieringar om kommentarer verkar ha slutat fungera av nån anledning. 🙁
Du kan ju som du säger ta utdelning tidigast efter bokslutet 31 augusti 2023. Så om du vill ta det så snart som möjligt kan du göra ett snabbt bokslut och ta utdelning i september 2023.
Vad händer om du väntar till januari 2024? Då har du hunnit få ett till utdelningsutrymme för inkomståret 2024, så då har du dubbelt utdelningsutrymme att utnyttja. Men du kan ju å andra sidan även ta en utdelning på ordinarie årsstämma i september 2023 och en extra utdelning på extra bolagsstämma i januari 2024, så länge det finns vinstmedel kvar att dela ut.
OK, en liten skillnad blir det faktiskt, för om du inte använder utrymmet för 2023 så sparas det till 2024 och räknas upp med några procent. Sparat utrymme från 2022 räknas t ex upp med 4,94% till 2023. Uppräkningsprocenten från 2023 till 2024 beror på statslåneräntan 30 nov 2023, det är SLR plus 3 procentenheter.
Om du tycker det är värt de där procenten att vänta några månader är upp till dig. 🙂 Om du har revisor blir det ju även dyrare med fler utdelningar, eftersom en extra utdelning behöver granskas av revisorn.
Hej!
Får man via en extra bolagsstämma ta ut en utdelning innan bokslut?
Självklart finns både vinst och utdelningsutrymme.
Hej PP,
Förlåt sent godkännande av din kommentar och svar. Våra notifieringar om kommentarer verkar ha slutat fungera av nån anledning. 🙁
Ja, så länge det vinstmedel kvar sen senast fastställda bokslutet och inget har hänt i bolaget efter det som gör det olämpligt att dela ut vinstmedel, kan du hålla en extra stämma och göra utdelning. Även om detta skulle ske mellan bokslutsdagen och ordinarie årsstämma för det ”nya” bokslutet (det som inte är fastställt ännu).
Som exempel, ett bolag med bokslut 2022-12-31 skulle kunna hålla en extra stämma idag 2023-01-11 och göra utdelning baserat på vinstmedlen i 2022 års bokslut (förutsatt att det finns med vinstmedel osv osv), även om 2023 års bokslut inte är klart och årsstämman 2023 kommer att hållas senare.
Man måste ju såklart ta hänsyn till extra utdelningen när man bestämmer hur mycket ordinarie årsstämman 2023 kan dela ut.
Hej Har ett AB där jag är delägare. Förra året 2022 plockade vi tillbaks ett kapitalägartillskott som vi tillförde under pandemin för att förstärka bolagets ekonomi. Som delägare fick jag återbetalt 300 000kr, hur deklareras detta? eller ska det deklareras?
Hej Susanne,
Om det var ett villkorat aktieägartillskott ska du inte deklarera återbetalningen. En sådan återbetalning är skattefri.
Om det var ett ovillkorat aktieägartillskott finns däremot inga möjligheter att återbetala det skattefritt, utan då ses det som en vanlig utdelning.
Se Skatteverkets rättsliga vägledning om Aktieägartillskott.
Hej Mikael! Mycket bra artikel. Har ett enmansbolag och ska nu efter 5 år utan verksamhet dela ut alla pengarna och sedan sälja/avveckla bolaget. I bokslutet dec 2022 finns 2,95 Msek i balanserat resultat (fritt EK) som jag då antar är utdelningsbart.
I år (efter bokslutet) har jag sålt min företagsägda K-försäkring för 3,5 Msek. Den var bokförd till 3 Msek. Om jag även vill dela ut vinsten från K-försäkringen måste jag då göra ett nytt bokslut och en ny extra stämma där detta beslutas? Bolaget består just nu enbart av ett banktillgodohavande på 3,5 Msek.
Hej Pelle,
Om du sålde kapitalförsäkringen efter årsskiftet (dvs under 2023) så måste du mycket riktigt vänta tills efter nästa bokslut (2023-12-31) innan du kan dela ut reavinsten från försäljningen. Du kan inte göra ett nytt bokslut 2022 och inkludera en reavinst från 2023, eller välja att göra ett bokslut mitt under ett år.
Men om du ändå tänker avveckla bolaget direkt efter vårens utdelning, kan du ju helt enkelt låta reavinsten bli en del av det du får ut när bolaget avvecklas. Skattemässigt är det ju samma sak.
Vi tar ett litet exempel, säg för enkelhetens skull att inget händer 2023 och i 2022 års bokslut har vi 50 tkr i aktiekapital och 100 tkr i fritt eget kapital. Du kan dela ut 100 tkr nu och skatta 25% på det och sedan avveckla bolaget och få ut de sista 50 tkr. Eller kan du skippa utdelning, direkt avveckla bolaget och få ut 150 tkr vid avvecklingen. Med ett anskaffningsvärde på 50 tkr blir det ingen reavinst i första fallet och i andra fallet en reavinst på 100 tkr som beskattas med 25%. Samma skatt som i första fallet alltså.
Ett förenklat exempel såklart, och jag har t ex bortsett från kostnader för avvecklingen som ibland kan bli högre med högre eget kapital. Gör alltid en genomlysning av din specifika situation innan du agerar.
Hej Mikael
En jättebra artikel som har gett mig mycket. Tack så mycket.
Mitt bolag bildades 2021-12-20, men registerades 2022-01-20. Jag har nu valt att ta ut vinstutdelning för första gången, enligt förenklingsregeln, för 2021 och 2022.
Hur registerar man detta korrekt när det gäller ”Räkneskapsår som vinstutdelningen grundar sig på”?
Ska det vara 2021-12-20 – 2022-12-31, eller ska det vara
2022-01-20 – 2022-12-31?
Tack!
Hej Lars,
Ditt första räkenskapsår börjar alltid på registreringsdatum så alltså 2022-01-20 – 2022-12-31.
En detalj: om bolaget bildades 2021-12-20 (och det står som bildningsdatum hos Bolagsverket) så är det detta datum som gäller när du räknar utdelningsutrymme. Dvs du äger aktierna vid ingången av 2022 och får därför ett utdelningsutrymme även för inkomståret 2022. Hade du bildat först 2022 hade du alltså inte fått det. So good news. 🙂 Men det är alltså inkomståren 2022 och nu 2023 som du får utdelningsutrymmen får, inte 2021 och 2022.
Men var är det du ska uppge räkenskapsår som vinstutdelningen grundar sig på? Det låter som att du håller på att tagit utdelning på en extra bolagsstämma, inte på ordinarie årsstämman?
Så lite kort om de bitarna: Om du håller en årsstämma (dvs en ordinarie bolagsstämma som hålls en gång om året), så ingår det alltid att fastställa senaste bokslutet, i ditt fall 2022-12-31. Sedan tar man beslut om hur vinstmedlen ska disponeras, och det är alltid disponibla vinstmedel i senaste bokslutet (med avdrag för ev extra utdelningar efter det). När beslutet tas på årsstämman behöver man inte anmäla detta till Bolagsverket, se här. När man skickar in årsredovisningen skriver man om vinstutdelningen i fastställelseintyget så då behövs ingen anmälan utöver det.
Om man däremot håller en extra stämma måste detta anmälas separat till Bolagsverket och då får man frågan om vilket räkenskapsår det grundar sig på. Om det är en extra stämma så är det alltså helt korrekt att anmäla den och då är det 2022-01-20 – 2022-12-31 som den grundar sig på. Förutsatt att du haft årsstämman tidigare i år, annars kan du faktiskt inte ta någon utdelning alls.
Om det däremot är årsstämman du tar beslutet på behöver du alltså inte anmäla det separat.
Hej Mikael
Tack för att du så snabbt bidrar och delar med din kompetens!!
Detta har varit ett stort orosmoment för mig.
Innebär detta då att när jag nu anmäler en extra utdelning (ingen utdelning togs ut under ordinare bolagsstämma) så skall det göras för perioden 2022-01-20-2022-12-31, och jag kan tillgodoräkna mig enligt förenklingsmetoden för 2022 och 2023? Min vinst tillåter så klart detta, det finns gott om utrymme, enligt alla konstens regler.
Hej Lars,
Ja, det stämmer. Upprepar lite nedan bara så alla antaganden är korrekta.
Om du bildade bolaget 2021 så har du både 2022 års och 2023 års schablonbelopp att utnyttja för utdelningar.
Och om du gjorde bokslut 2022-12-31, höll en årsstämma tidigare under 2023 och nu håller en extra stämma, så är det räkenskapsåret 2022-01-20 – 2022-12-31 den grundar sig på.
Hej
Tack för bra artikel, och många bra svar på frågor.
Några saker jag har svårt att hitta, (skatteverket??)
1.Är när ska man äga aktierna för få utdelning?
Är det på bokslutsåret(den dagen), eller när det hålls stämma och det beslutas om utdelning. I vårat fall är inte bokslutet reviderat och klart för än ca3-4 månader efter bokslut.
Om vid stämman så är det samma då om man håller extra stämma? den dagen
2. om det säljs/beslutas om ge bort aktier på stämman, och samma stämma beslutar om utdelning, har dom nya aktiägarna rätt till utdelning då?,även om dom inte skrivs in i aktieboken förän dagen efter?
3. om det görs koncernbidrag istället för utdelning, har aktiägarna rätt till sin del av koncernbidraget?
dvs besluta om utdelning bara för vissa aktiägare (undanta holdingbolaget från utdelning, som redan fått koncernbidraget)
Hej Jonas,
1. I ett fåmansbolag kan vi utgå ifrån ägarbilden på stämmodagen, dvs de som äger aktierna på stämman får utdelningen. Det finns andra möjligheter, t ex att fastställa andra utdelningsdagar samt att s k ”avstämningsbolag” har en annan ”avstämningsdag” än stämmodatumet. Men vi går inte in på det här – i min erfarenhet använder de allra flesta fåmansbolag stämmodatumet.
2. Stämman kan normalt inte besluta om ägarförändringar, det är en sak mellan ägarna. Och ägarna bör kanske undvika att avyttra aktier mitt under en bolagsstämma för att undvika att komplicera saker och ting. 🙂
Stämman kan ju däremot besluta om att dra in en ägares aktier eller att emittera nya aktier (nyemission). I nyemissioner ska man specificera från och med när en ny ägare har rätt till utdelning, så det kan man styra där. Vid indragning av aktier är jag inte bombsäker. Men min förståelse är att ägarförändringen sker när Bolagsverket har registrerat indragningen, vilket ju sker efter stämman.
Men detta är ett generellt svar – om ni är osäkra bör ni nog låta någon titta på er specifika situation.
3. Huvudregeln är att aktieutdelning ska ske proportionellt mot ägandet, dvs att alla ägare får sin del av utdelning. Det finns vissa möjligheter till s k ”differentierad utdelning”, dvs inte följa ägarbilden. Jag har aldrig hanterat en differentierad utdelning och kan tyvärr inte svara på om det här är en sådan situation där det går att göra.
Hej!
Vi är två personer som köpte ett lagerbolag 2023-01-03 och funderar på detta med utdelning då vi fått till oss att vi inte kan ta utdelning efter första bokslutet för 2023, utan måste vänta tills 2025 då bokslutet för 2024 är klart.
Nu när jag läser din text och svar på kommentarerna blir jag dock fundersam. Om jag har tolkat det jag läst rätt så innebär det att (om bolaget gått med vinst) vi visst skulle kunna ta utdelning efter att bokslut för 2023 är klart om vi beslutar det på stämman som hålls efter att bokslut är klart?
Hej Hanna,
Jag gissar att ert bolag har kalenderår som räkenskapsår? Och om ni köpte lagerbolaget 2023-01-03 så gör bolaget sitt första bokslut per 2023-12-31?
I så fall kan årsstämman våren 2024 besluta om utdelning, förutsatt att 2023 visade vinst och det finns utdelningsbara medel såklart. Det man inte kan göra är att under 2023 ta utdelning på vinster man håller på att upparbeta under 2023.
Sen är frågan hur era K10:or ser ut. Om ni blev ägare till lagerbolaget 2023-01-03 (kolla aktieboken för exakt datum) så får ni tyvärr inget utdelningsutrymme för inkomståret 2023. Synd att ni inte köpte det innan nyår istället. 🙁
Däremot får ni ett utdelningsutrymme för inkomståret 2024, eftersom ni äger aktierna vid ingången av 2024. Och om årsstämman beslutar om utdelning våren 2024 så blir det inkomst för er på inkomståret 2024, som ni kan använda det utdelningsutrymmet för. Som jag skriver i inlägget är det stämmodatum som styr vilket år ni får inkomsten, oavsett när bolaget tjänade in vinsterna.
Låter det rimligt och gissade jag rätt i mina antaganden?
Hej Mikael
Jag startade mitt aktiebolag juni 2022 och gjorde 350 tusen i vinst det året. Av dessa fonderade jag 100 tusen. Eftersom jag inte ägde aktier 20220101 beslutade jag att ingen utdelning skulle ske. 2023 gick mitt företag med 250 tusen i vinst. Nu tänker jag ta en utdelning av denna vinst enligt huvudregeln. Jag tog ut 600 tusen i lön under 2023. Visst får jag inte räkna med 2022 års vinst för att ta en större utdelning?
Hej Markus,
Ledsen för sent svar.
Jag går igenom den info du gav, bara så jag förstår den rätt. Gissar att du har kalenderårsbokslut och första bokslutet var 2022-12-31? Om du hade 350 tkr i vinst (före skatt?), och satte av 100 tkr till periodiseringsfond borde du haft en vinst efter skatt på runt 250 tkr – 20% = 200 tkr. Vid årsstämman våren 2023 hade du då kunnat dela ut dessa 200 tkr men jag förstår att ingen utdelning gjordes utan alla disponsibla vinstmedel ”balanserades i ny räkning” som man säger.
Och i bokslutet 2023-12-31 visade bolaget 250 tkr i vinst (före skatt?), vilket bör landa på ca 250 tkr – 20% = 200 tkr efter skatt. Vid årsstämman nu våren 2024 bör du alltså ha disponibla vinstmedel på de 200 tkr från 2022 och de 200 tkr från 2023, summa 400 tkr. Detta kan stämman dela ut, såvida inte det är något annat i bolagets verksamhet eller ekonomi som gör det olämpligt.
Nästa fråga är hur mycket du vill dela ut, framför allt med tanke på din K10. Om du blev ägare till aktierna under 2022 fick du mycket riktigt inget utdelningsutrymme för inkomståret 2022. Men du hade inte heller kunnat ta utdelning under 2022 eftersom utdelning kunde tidigast tas på årsstämman 2023, då första bokslutet var gjort.
För inkomståret 2023 fick du sedan ett utdelningsutrymme på 195 250 kr enligt förenklingsregeln, förutsatt du inte hade något annat fåmansbolag som du använde förenklingsregeln i det året. Du hade alltså på årsstämman 2023 kunnat ta emot så mycket till 20% skatt om du hade velat. Men då du inte tog någon utdelning så sparas utrymmet till kommande år.
För inkomståret 2024 kan du använda löneunderlaget på 600 tkr från 2023 och landar på i runda slängar 302 500 kr i gränsbelopp, dvs 50% av 600 tkr plus ca 10% av ditt anskaffningsvärde för aktierna, som jag gissar är 25 000 kr. Dessutom räknas det sparade utrymmet från 2023 upp med 4,94% så du har sammanlagt 302 500 + 195 250 * 1,0494 = ca 507 tkr att utnyttja för utdelningar under 2024.
Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om du på årsstämman 2024 kan dela ut både 2022 och 2023 års vinst, vilket du alltså kan om du vill. Och det verkar ju även som att din K10 klarar av det, om jag gjort rätt i mina antaganden ovan.
I ett fåmansföretag(AB) betalar jag ut utdelningen direkt mellan företagskonto och privatkonto eller ser processen annorlunda ut?
Hur när och var man bokför har jag koll på.
Hej Patrik,
Precis, du gör bara en överföring från företagskontot till mottagarens privata bankkonto.