Bruttolöneavdrag och nettolöneavdrag

Avdrag på lönen kan göras på bruttolönen och på nettolönen. De låter förvillande lika, men är faktiskt väldigt olika i vilket effekt de får och när man använder dem.

Vårt exempel

Vi måste ha ett exempel att arbeta med – vi tar en person med månadslön 24000 kr och ett skatteavdrag på 25%. Personens normala lön skulle alltså vara:

Bruttolön 24 000 kr (= skattegrundande inkomst)
Avdragen skatt -6 000 kr
Nettolön 18 000 kr (= att utbetala)

Och för att vara tydlig: bruttolön är alltså lön före skatt och nettolön är lön efter skatt.

Förmåner

Begreppet förmåner kommer att vara centralt här, så här är en kort förklaring:

En förmån är när den anställde får något av värde (som inte är pengar) av arbetsgivaren, som enligt skattereglerna är skattepliktigt. Vissa förmåner är uttryckligen skattefria (under vissa omständigheter), t ex jobbdator, kaffe på kontoret, gymkort mm. Andra kan kännas som gråzoner men är alltid skattepliktiga, t ex p-böter, fortkörningsböter, övertidspizza mm. Och sen har vi rent privata saker som såklart alltid är skattepliktiga, t ex städning i hemmet, bostadshyra mm. Och såklart den vanligaste förmånen av alla: förmånsbilen.

När en anställd får en förmån innebär det en skattepliktig inkomst motsvarande förmånsvärdet. Förmånsvärdet är oftast marknadsvärdet, dvs vad det hade kostat den anställde att själv köpa vad det nu var. Och i vissa fall används förbestämda schablonbelopp som förmånsvärde, t ex för måltider och bilar.

OK, nu går vi vidare till de olika avdragen.

Bruttolöneavdrag

Ett bruttolöneavdrag är vad det låter som – ett avdrag på bruttolönen. S k ”löneväxling” görs ofta med bruttolöneavdrag. T ex om arbetsgivaren gör en pensionsavsättning på 2000 kr mot att bruttolönen minskar med 2000 kr. Månadslönen blir då:

Månadslön 24 000 kr
Bruttolöneavdrag -2 000 kr
Skattegrundande inkomst 22 000 kr
Avdragen skatt -5 500 kr
Nettolön 16 500 kr (= att utbetala)

Notera att den anställde får 1500 kr mindre i handen efter skatt, inte 2000 kr mindre. Detta är ju det fina med bruttolöneavdrag, att avdraget efter skatt blir lite mindre än före skatt. Plus att arbetsgivaren slipper sociala avgifter på beloppet. Kruxet är att vi inte alltid kan använda bruttolöneavdrag, men mer om det längre fram.

När används bruttolöneavdrag

Bruttolöneavdrag används framför allt för att kompensera arbetsgivaren för något. Dvs man har kommit överens om att den anställde ska få något annat mot att bruttolönen sänks, s k ”löneväxling”. Det måste röra sig om saker som antingen är skattefria (dvs inte behöver beskattas av den anställde) eller saker som faktiskt beskattas av den anställde.

Exempel kan vara:

• Löneväxling mot pension
• Uppgradering till enkelrum på företagets konferens
• En lite schysstare mobiltelefon eller dator som arbetsredskap
• Förmånsbil, eller uppgradering till en bättre förmånsbil än vad företaget normalt erbjuder

Notera att de tre första punkterna är skattefria förmåner (OK, tjänstepension kanske inte är ”skattefri”, men whatever), medan förmånsbil är en förmån som beskattas.

Hur bokförs bruttolöneavdrag

Eftersom ett bruttolöneavdrag minskar bruttolönen, kommer den automatiskt att bokföras som en minskad lönekostnad. Och därmed även lägre sociala avgifter. Man kan såklart om man vill särrredovisa bruttolöneavdraget på ett separat konto om man föredrar.

Fördelen med bruttolöneavdrag

Den stora fördelen med bruttolöneavdrag är att man ”betalar med oskattade pengar”. Om man vill kompensera arbetsgivaren för en kostnad med 1000 kr, krävs ett bruttolöneavdrag på 761 kr, vilket innebär bara 571 kr mindre i handen för den anställde i exemplet ovan. 761 kr mindre bruttolön innebär för arbetsgivaren 239 kr mindre sociala avgifter för (31,42% av 761 kr), dvs en total kostnadsminskning på 761 + 239 = 1000 kr.

Nettolöneavdrag

Ett nettolöneavdrag är även det vad det låter som – ett avdrag på nettolönen, eller beloppet ”att betala”. Nettolöneavdrag kan göras när den anställde är skyldig arbetsgivaren pengar av nån anledning, t ex efter ett löneförskott. Med ett nettolöneavdrag på 2000 kr blir månadslönen som följer:

Bruttolön 24 000 kr (= skattegrundande inkomst)
Avdragen skatt -6 000 kr
Nettolön 18 000 kr
Nettolöneavdrag -2 000 kr
Att utbetala 16 000 kr

Notera att beloppet att utbetala minskar med exakt nettolöneavdraget men den anställdes inkomst är oförändrad, dvs det blir ingen effekt på inkomsten eller skatten. Inte heller på arbetsgivarens sociala avgifter.

När används nettolöneavdrag

Även nettolöneavdrag används för att kompensera arbetsgivaren för något, men det innebär inte samma skattefördel som bruttolöneavdrag. Ett nettolöneavdrag är precis samma sak som att den anställde tar sina privata, skattade pengar och betalar till arbetsgivaren.

När gör man då detta? Jo, när den anställde fått något som måste beskattas men som man av olika anledningar inte vill beskatta. Det kan vara om företaget av praktiska skäl betalar en privat kostnad åt den anställda, men de har kommit överens om att den anställde ska stå för kostnaden. Exempel kan vara om arbetsgivaren betalar trängselskatt för privatresor, om den anställde hyr en bostad i arbetsgivarens fastighet, om den anställde gjort privata samtal på jobbtelefonen eller om arbetsgivaren bekostat att den anställdes familj följt med på en jobbresa.

Blir det ingen förmånsskatt då? Nej, om den anställde fått något som är värt 1000 kr men betalat exakt 1000 kr med nettolöneavdrag, har man ju ”betalat för sig” och förmånen att beskatta blir noll. Och här har vi den stora skillnaden skattemässigt mot bruttolöneavdrag – ett nettolöneavdrag sänker beloppet att förmånsbeskatta, vilket inte bruttolöneavdrag gör.

Varför gör man nettolöneavdrag istället för att förmånsbeskatta? Framför allt för att arbetsgivaren inte blir kompenserad med förmånsbeskattning – tvärtom får man betala sociala avgifter på förmånen. Och med förmånsbeskattning höjs den anställdes inkomst, kanske till hög marginalskatt. Visst skulle man kunna förmånsbeskatta och samtidigt göra ett motsvarande bruttolöneavdrag – det skulle bli samma sak som ett nettolöneavdrag i slutändan. Men det är ju betydligt mer komplicerat än det ”renare” nettolöneavdraget.

Det senare gör man faktiskt (fast tvärtom) ibland med förmånsbilar. Istället för att skatta för en förmånsbil kan man öka bruttolönen med förmånsvärdet och göra ett nettolöneavdrag. Bottom line blir det samma sak, men man ökar den kontanta lönen vilket gynnar SGI hos Försäkringskassan samt löneunderlaget i ägarnas K10:or. Läs mer i Förmån eller nettolöneavdrag.

Hur bokförs nettolöneavdrag

Det beror lite på varför man gör nettolöneavdraget. Om det är som återbetalning för något arbetsgivaren betalat åt den anställde (t ex privat trängselskatt), ligger beloppet sannolikt på ett fordringskonto, t ex 1610 Fordringar på anställda. Då krediteras det kontot vid nettolöneavdraget.

Om kostnaden som arbetsgivaren betalat däremot har kostnadsförts, måste man använda ett resultatkonto. Man kan t ex använda ett konto i slutet av 73XX-serien eller 39XX-serien – välj något som känns logiskt beroende på situationen. Det finns inget konto för nettolöneavdrag i BAS-kontoplanen, så du kommer förmodligen att få skapa kontot själv. Du skulle såklart även kunna använda det kontot som debiterades då kostnaden togs, t ex 62XX om det gäller en telefonkostnad.

Eftersom kontot krediteras blir det en intäkt (eller negativ kostnad) i resultaträkningen.

Vanliga fel

Det vanligaste vi ser är att man blandar ihop brutto- och nettolöneavdrag, speciellt när man skulle behöva göra ett nettolöneavdrag för att undvika förmånsbeskattning, men istället gör ett bruttolöneavdrag. Det är såklart lockande, eftersom bruttolöneavdraget är så mycket förmånligare.

Man kan använda dessa tumregler:

1. Ett bruttolöneavdrag används för att minska arbetsgivarens lönekostnad, men påverkar inte en skattepliktig förmån för den anställde.
2. Ett nettolöneavdrag används för att återbetala en skuld till arbetsgivaren eller minska en förmån som den anställde annars skulle skatta för.