Förslag på nya fåmansbolagsregler
Sammanfattning (TLDR)
Enligt förslaget kommer en rad aspekter av fåmansbolagsreglerna att försämras för företagaren. Om du inte vill grotta i detaljerna, hoppa till slutet av artikeln för några tips på åtgärder.
Vad gäller det?
Så kom det till slut – förslaget på de nya fåmansbolagsreglerna (eller ”3:12-reglerna”). Uppdraget till utredningen var kort och gott att se över reglerna, göra dem mindre förmånliga för företagare och öka skatteintäkterna. OK, det där var kanske lite förenklat, men ni fattar poängen. Vi får se om förslaget går igenom i sin helhet, delvis eller inte alls. Förslaget är i alla fall att de nya reglerna börjar gälla fr o m 2018.
Det finns andra som gått igenom förändringarna mer i detalj (t ex PwC och BL Information) så jag ska inte upprepa allt det, bara nämna de största förändringarna. Vi har tidigare på bloggen förklarat hur fåmansbolagsreglerna fungerar, så för en repetition se Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna.
Föreslagna förändringar
Högre skatt
Om du är aktiv i ditt bolag och tar ut utdelning inom gränsbeloppet har du tidigare betalat 20% skatt. Denna föreslås höjas till 25%.
Lägre schablonbelopp
Man kan varje år välja att räkna ut sitt gränsbelopp med ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) för hela bolaget, vilket för 2016 är 163 075 kr. Detta föreslås sänkas till 1,75 IBB, vilket för 2016 hade inneburit 103 775 kr.
Schablonbelopp endast i ett bolag
Just nu kan du använda schablonregeln i ett bolag varje år, men huvudregeln i hur många bolag du vill. Enligt förslaget, om du använder schablonregeln i något bolag ska du inte kunna räkna gränsbelopp alls i något annat bolag. M a o kommer du att kunna få ett någorlunda vettigt gränsbelopp i endast ett bolag per år. Visst, du kan köra huvudregeln i flera bolag, men du lär ju bara kunna använda löneunderlag i ett av dem.
Svårare att använda löneunderlag
Förslaget är att rejält höja lönekravet för att använda löneunderlaget. Idag måste du ta ut en lön på 6 IBB + 5% av företagets totala löner. Det innebär att en enmanskonsult som tar ut minst 375 000 kr 2016 kan använda löneunderlaget 2017. Man behöver alltså inte ens gå över brytpunkten för statlig skatt.
Förslaget vill höja lönekravet till 8 IBB + 5% av totala löner. Det skulle innebära runt 518 000 kr för en enmanskonsult under 2017 för att få använda löneunderlaget 2018. Men det ger fortfarande ett lägre gränsbelopp än schablonregeln, se nästa punkt.
Tidigare räckte det med att ta ut en lön på 9,6 IBB (569 280 kr 2016) för att alltid få använda löneunderlaget oavsett total lönesumma i företaget. Förslaget vill höja detta till 15 IBB, dvs ca 922 000 kr för 2017.
Sämre löneunderlag
Idag utgör löneunderlaget 50% av företagets totala löner. Dvs enmanskonsulten i förra avsnittet skulle få uppemot 190 000 kr i gränsbelopp på sin lön på 375 000 kr.
Enligt förslaget ska beräkningen göras betydligt mindre förmånlig och rättså mer komplicerad, där procentsatsen ökar med högre löner enligt en slags trappa. Se länkarna ovan för detaljer. Men enmanskonsulten i förra avsnittet som tar ut en lön på 518 000 kr får endast runt 60 000 kr i gränsbelopp, och har alltså en bra bit kvar innan löneunderlaget slår schablonbeloppet.
Kort sagt är löneunderlag i princip inte längre ett alternativ för enmansföretagaren och kommer att vara betydligt mindre förmånligt även med 2-3 anställda.
Slopad 4%-spärr
För några år sedan infördes en spärr som sa att man måste äga minst 4% av aktierna för att få använda löneunderlaget. Idén var att hindra att större konsultbyråer gjorde anställda till ”minipartners” så att de med hjälp av löneunderlaget kunde få stora utdelningar till 20% skatt. Speciellt revisionsbyråer verkar ha använt den modellen och de blev ju lite sura när spärren infördes.
Nu slopas alltså 4%-spärren och jag kan ju inte annat än undra om bakgrunden till det. Jag tyckte faktiskt att spärren made some sense (duckar för inkommande FARs Samlingsvolymer 🙂 ).
Gamla gränsbelopp finns kvar
Man rör inte de gamla uppsparade gränsbeloppen, vilket ju är en positiv glimt i tillvaron.
Kommentar
Äsch, jag har faktiskt inget jätteinsiktsfullt att säga om detta. Visst, det blir sämre för företagarna, speciellt de allra minsta. Och det är såklart inte bra för företagarna.
Staten räknar med att få in X miljarder till statskassan. Gissar att de som vanligt utgår ifrån att deras förändringar inte påverkar folks beteende, dvs att folk tar ut lika mycket utdelning som tidigare men till högre skatt. (Jag, bitter? Nej då…)
Alla politiker (nåja nästan) vill främja företagande. Undrar hur detta förslag främjar den ambitionen?
Men grundfrågan tycker jag är varför det fortfarande är sån stor skillnad på skatt på inkomst av tjänst och kapital. Och varför entreprenörers inkomst fortfarande beskattas efter en modell som baseras på två roller:
- Anställda med anställningstrygghet och begränsat risktagande (inkomst av tjänst)
- Investerare som investerar kapital i verksamheter (inkomst av kapital).
När inget av detta motsvarar entreprenörens verklighet.
Hur ska du agera?
Jag ska inte ge alltför många svepande råd här, men några saker kan man ha i åtanke:
- Reglerna föreslås gälla fr o m 2018, dvs gränsbelopp som beräknas för inkomståret 2018 och utdelning som tas ut under 2018.
- Om man har vinster i sitt bolag kan man alltså bespara sig en 5%-ig skattehöjning på att ta ut dessa redan under 2017.
- Vill man ta ut utdelning under 2017 måste vinsterna först fastslås i ett bokslut. För bokslut som görs innan december 2017 kan det alltså vara idé att försöka maximera vinsten, för att kunna plocka ut utdelning under 2017.
- Det är lönerna 2017 som hanteras enligt de nya reglerna för löneunderlag. För den som inte gillar för mycket statlig skatt på lönen, är 2016 förmodligen sista året att ta ut nog med lön för att få använda löneunderlaget. Ännu större anledning än vanligt att komma över lönekravet 2016, alltså.
Komplicerade saker, detta
Fåmansbolagsreglerna tillhör inte det lättaste vad gäller småföretagarens skatter, och förslaget gör dem ytterligare lite knepigare. Så tveka inte att diskutera detta med din skatterådgivare.
För dig som är kund hos Account Factory: vi håller som vanligt koll på att dina löneuttag 2016 ligger rätt. När vi diskuterar ditt nästa bokslut tar vi även med förslaget ovan i beräkningen.
Uppdatering 2017-02-15
Nu har remissinstanserna sagt sitt om förslaget för nya fåmansbolagsregler. PWC går på sin blogg igenom några av de större instansernas svar. Som väntat är alla utom Skatteverket övervägande negativa. Vi får se framöver hur detta påverkar förslaget.
5 Kommentarer
Hej,
Bra (som vanligt) inlägg! Jag har dock haft väldigt otur att starta mitt AB (enmansbolag, konsultverksamhet) det här perioden (slut av 2015) så jag hinner knappt ta ut utdelning för första gången 2017 innan det blir sämre vilkor. Jag tänker då att det bästa för mig är kanske att beräkna så att jag tar den lönen för 2016 som ger den högsta möjliga utdelningen för 2017, alltså att inte lämna någon kapital på min firma. Vilka är nackdelar med ett sådant beslut? Min fråga är också den här:
Om vi tar att jag tar en hög lön (totalt ca 1.000.000 kr) och efter vinstskatt finns det faktiskt kvar drygt 500.000 kr i bolaget får man ta ut utdelning 1.000.000 x 50% = 500.000 (på 20% skatt)? eller måste man alltid lämna 50.000 i AB? Jag tänkte att det egentligen inte kommer att bli ”synligt” eftersom bolaget kommer att ha börjat få intäkter för nästa år, alltså innan årsstämma/årsredovisningen.
mvh
Harry
Hej Harry!
Tack så mycket! Och så mycket otur vet jag inte om jag tycker du har haft – visst blir villkoren sämre, men inte nödvändigtvis dåliga. Men det känns säkert lite oturligt att villkoren försämras precis efter man har startat.
Men nu ska vi se om jag förstår din fråga rätt. Till att börja med, det bolaget kan dela ut är vinst som beskattats (med bolagsskatt) och fastställts i ett bokslut. Så om du gör ditt första bokslut 2016-12-31 är det vinsten efter skatt i det bokslutet som kan delas ut under 2017. Och eftersom man måste hålla sig till vinsten blir aktiekapitalet automatiskt kvar i bolaget.
Och ja, den strategin de flesta förordrar inför regeländringarna är väl att försöka plocka ut de vinster man kan senast under 2017. Och för kalenderårsbokslut innebär det att försöka maxa vinsten 2016.
Däremot ska jag inte våga mig på att säga hur mycket lön du ska ta ut. Om du är ensam i ditt bolag får du utnyttja löneunderlaget 2017 redan vid en lön på minst 375 000 kr 2016. Spontant skulle jag säga att man kan (ibland) vilja öka sin lön för att uppnå löneunderlaget (dvs få använda det). Men att öka lönen bara för att öka löneunderlaget tror jag knappast lönar sig. Men jag har inte räknat på det i detalj och man får nog titta på varje enskilt fall.
Tack för svaret! En sista fråga:
Som sagt startade jag bolaget december 2015. Företagets första räkenskapsår är 2015-12-11 – 2016-12-31. Varken bolaget hade intäkter/utgifter eller jag fick lön 2015. Om jag tar en lite lön för 2016 (typ 250.000-300.000) kan jag då ta ut utdelning 159.000 x 2 under 2017?, alltså får jag använda förenklingsregeln 2 ggr (159000 från 2015 och 159000 från 2016)? Om det är så kanske ör detta den bästa lösningen eftersom jag inte behöver ta hög lön (jag har redan lön 270.000 / år från anställning) och jag kan ta ut mycket utdelning!
Tack!
Japp, det stämmer. Eller, eftersom du ägde aktierna den 1 januari 2016 får du ett schablonbelopp för 2016 (159 775 kr) och eftersom du äger aktierna den 1 januari 2017 får du ett schablonbelopp för 2017 (163 075 kr). Såvida du inte tar ut så mycket lön 2016 att du får använda löneunderlag för 2017, såklart. Gränsbeloppet från 2016 räknas dessutom upp några procent. Så du kommer att ha två års schablonbelopp att utnyttja för utdelningar 2017.
Uppdaterade slutet av inlägget med en länk till PWC:s blogg, där de går igenom några remissvar på förslaget.