Så funkar det: Fåmansbolagsreglerna
När vi svarar på en fråga tillräckligt ofta är det dags att föreviga det i ett blogginlägg. Och därför är det verkligen på tiden att vi förklarar fåmansbolagsreglerna.
Vad gäller det?
Fåmansbolagsreglerna, eller 3:12-reglerna som de även kallas (efter en gammal lagparagraf), reglererar hur du beskattas när du får aktieutdelningar från eller säljer aktier i fåmansbolag. De reglerar faktiskt en massa annat också, men det man mest kommer i kontakt med är beskattningen, så här tittar vi bara på den aspekten.
Vi gör en väldigt översiktlig genomgång – idén är att du ska förstå vad reglerna handlar om, inte att du ska kunna göra de exakta beräkningarna. Skatteverket har ägnat en broschyr åt ämnet och Björn Lundén en hel bok.
Har du kvalificerade aktier i ett fåmansföretag?
Om du äger ett onoterat (dvs inte noterat på t ex börsen) aktiebolag med en eller relativt få delägare, kan vi utgå ifrån att det är ett fåmansföretag. Ett fåmansbolag är ett svenskt onoterat aktiebolag (plus några mindre vanliga bolagsformer) där de fyra största ägarna (eller färre) har mer än 50% av rösterna i bolaget. Om man räknar lite måste man alltså vara minst åtta delägare för att inte vara ett fåmansbolag, plus att det inte får finnas för stora enskilda delägare. Så kan man då fördela aktierna mellan medlemmarna i sin stora familj och undgå fåmansbolagsreglerna. Nope, eftersom alla närstående personer räknas som en person.
Om du (eller din närstående) arbetar aktivt i företaget och inte har några externa, passiva delägare, kan vi också utgå ifrån att dina aktier är kvalificerade. Det vi först kommer att gå igenom är vad som gäller för kvalificerade aktier, men se några undantag och en förklaring av begreppet ”kvalificerade” mot slutet av artikeln.
Hur sker beskattningen?
Det vi ska titta på är när du får aktieutdelning från bolaget eller när du säljer aktier med vinst i bolaget. För aktier i börsbolag beskattas dessa två händelser som inkomst av kapital med 30%, oavsett beloppsnivån. För fåmansbolag har man begränsat hur stor del man får skatta som inkomst av kapital, medan överskjutande belopp beskattas som inkomst av tjänst (dvs som lön). Skattesatsen i inkomst av kapital är däremot bara 20% istället för 30%. Belopp som beskattas som inkomst av tjänst behandlas däremot inte som lön i bolaget, dvs det bokförs inte som lön och inga arbetsgivaravgifter betalas.
Anledningen till begränsningen är att man inte vill att en företagare undgår den progressiva beskattningen av löneinkomster (du vet, när man betalar extra statlig skatt på högre löneinkomster) genom att ta ut vinster som utdelning istället för lön.
Hur mycket får man då skatta som inkomst av kapital? Det är här gränsbeloppet kommer in.
Gränsbeloppet
Varje delägare som äger aktier den 1 januari blir varje år tilldelad ett gränsbelopp, vilket enkelt uttryckt är det belopp man kan ta emot i aktieutdelning (eller ha i reavinst) till kapitalskatt. Vi kan också kalla det utdelningsutrymme, även om det alltså också kan användas för reavinster. Om man inte använder sitt gränsbelopp sparas det och räknas upp till kommande år.
Observera att hur mycket ett bolag kan dela ut beror på mängden vinstmedel i bolaget och det är årsstämman som beslutar om aktieutdelning. Gränsbeloppet styr bara vad som händer på delägarnivå när delägaren tar emot en utdelning. De två har egentligen inte med varandra att göra, även om man som företagare såklart tar båda i beaktning när man beslutar om utdelning.
Gränsbeloppet kan räknas ut på två olika sätt och varje delägare får varje år bestämma vilken regel man vill använda. De två reglerna är huvudregeln och schablonregeln (förenklingsregeln).
Schablonregeln (förenklingsregeln)
Vi tar denna först eftersom den är absolut enklast. Här får delägarna i ett bolag varje år 2,75 IBB (inkomstbasbelopp) att dela på. Inkomstbasbeloppet sätts varje år och det är föregående års IBB som används för gränsbeloppet. IBB 2013 var 56 600 kr och schablonbeloppet för 2014 är alltså 155 650 kr. Äger man 50% av aktierna blir gränsbeloppet därför 77 825 kr. Varje person får dock bara använda schablonregeln i ett bolag varje år.
Huvudregeln
Här blir det lite mer komplicerat. Gränsbeloppet räknas ut som runt 10% på anskaffningsvärdet på aktierna plus eventuellt en lönebaserad del. Procentsatsen är mer exakt statslåneräntan + 9 %-enheter – för 2014 innebär detta 11,09%. Och med lönedelen blir det lite hårigt – häng med nu. Man tittar på föregående års löner – för gränsbeloppet inkomståret 2014, som man räknar ut i blankett K10 i deklarationen våren 2015, gäller alltså 2013 års löner.
Först och främst måste du själv ta ut lön över en viss nivå för att använda lönedelen. Gränsen är lite knivig att räkna ut, men börjar på runt 360 000 kr och stiger beroende på totala löner i företaget. Mer exakt är gränsen antingen 10 IBB (566 000 kr för 2013) eller 5% av företagets totala löner plus 6 IBB, vilket för 2013 innebär 339 600 kr + 5% av totala löner. (UPDATE 2018-01-19: numera är det 9,6 IBB istället för 10 IBB)
Om du själv (eller en närstående) tar ut tillräckligt hög lön får du lägga till en lönedel, som är 50% av företagets totala löner multiplicerat med din ägarandel. Viktigt: om du tar ut 1 kr för lite i lön, får du inte använda lönedelen alls, så det är viktigt att hålla koll på lönenivåerna i slutet av året.
Förvirrad än? 🙂 Egentligen räcker det att komma ihåg att om du själv tar ut en hyfsad lön och bolaget kanske t o m har andra anställda, kan du få väsentligt högre gränsbelopp med löneunderlaget än med schablonregeln och det gäller att se till att man klarar lönekravet.
Deklaration
När man är delägare i ett fåmansbolag har man en alldeles egen deklarationsbilaga som heter K10. Såvida inte dina aktier är okvalificerade (se separat stycke), då du istället använder blankett K12. Där räknar man ut sitt årliga gränsbelopp samt räknar ut skatten de år man fått aktieutdelning och/eller sålt aktier. Om du inte lämnar någon K10 de år du inte fått någon utdelning eller sålt några aktier kommer inte Skatteverket att protestera, men det är ändå bäst att lämna in den varje år för att räkna ut och räkna upp sitt gränsbelopp. Annars måste man återskapa K10:an flera år bakåt den gång i framtiden då man faktiskt har något att skatta för.
Undantag: Okvalificerade aktier
Vi sa ovan att om du arbetar aktivt i företaget är dina aktier förmodligen kvalificerade. Men det finns alltså situationer då aktierna inte är kvalificerade, vilket innebär helt andra regler. Framför allt kan dina aktier vara okvalificerade om du inte är aktiv i företaget i någon större utsträckning, eller ”verksam i betydande omfattning” som det formellt kallas. Inte heller någon närstående till dig får vara verksam. Du kanske är delägare men deltar bara på nåt styrelsemöte om året. Eller ditt företag är ett fastighetsbolag, där hela verksamheten sköts av en förvaltare. Då kan vi glömma allt vi sa ovan om gränsbelopp – istället skattar du 25% på alla utdelningar och reavinster, oavsett belopp.
Vissa företagare samlar på sig vinster i sitt bolag och vill sedan pensionera sig, bli passiv i bolaget och plocka ut allt till 25%. Men det finns en fem års karenstid som innebär att man måste vara passiv i fem år innan aktierna blir okvalificerade. Vissa lägger därför bolaget ”i träda” i fem år för att sedan ta ut alla vinster.
Undantag: Utomståenderegeln
Om bolaget har passiva delägare med minst 30% av aktierna (rättare sagt om de har rätt till minst 30% av aktieutdelningen), blir alla aktier i bolaget okvalificerade. Ett typexempel är då en investerare äger 30% eller mer av bolaget, men inte arbetar i verksamheten. Om alla aktier är okvalificerade innebär det 25% skatt på alla utdelningar och reavinster för alla ägare, oavsett belopp.
Resonemanget är att om så stor del av bolaget ägs av andra, kommer du inte att sänka din lön till förmån för utdelning för att undvika skatt, eftersom utdelningen då till minst 30% går till någon annan.
Äga genom bolag
Fåmansbolagsreglerna gäller dig som person och de aktier du äger privat. De används inte för beskattning då ett bolag äger aktier i ett annat bolag. Om du har ett ägarbolag som i sin tur äger aktier i ett annat bolag, är förvisso båda bolag fåmansföretag, men utdelningar och reavinster i dotterbolaget är skattefria i moderbolaget precis som vanligt när bolag äger onoterade aktier. Det är bara då ägarbolaget delar ut pengar till dig, eller när du säljer aktier i ägarbolaget, som fåmansbolagsreglerna används. Däremot kan du vid löneunderlagsberäkningen ta med löner även i dotterbolag, så länge ditt ägarbolag äger mer än 50%.
Frågan om man ska äga privat eller genom bolag är rätt komplicerad och du bör bolla den med en redovisningskonsult eller revisor.
Framtida förändringar
I budgeten som nyligen (Hösten 2014) lades fram av den nya rödgröna regeringen sades att fåmansbolagsreglerna ska ses över och eventuellt reformeras, men det nämndes inget om på vilket sätt de skulle förändras. De flesta verkar dock vara ense om att de knappast kommer att förbättras för företagare. Dessutom känns det som att varenda regering sen reglerna kom till har velat se över (och ibland justerat) fåmansbolagsreglerna.
En personlig reflektion är att när skatten som i Sverige vid en viss nivå plötsligt blir 20%-enheter högre, vill många företagare försöka komma undan den, varför lagstiftarna skapat ett ganska krångligt regelverk för att förhindra detta, varpå företagarna köper mängder av konsulttimmar för att navigera bland reglerna och ändå komma undan den höga skatten. Känns lite suboptimalt.
Slutkläm
Detta var en snabb sammanfattning av fåmansbolagsreglerna. Det är bra att han en grundläggande förståelse för dessa som delägare i fåmansföretag. Man kan absolut ge sig på att räkna ut sitt årliga gränsbelopp själv, med hjälp av t ex Skatteverkets broschyrer och blanketter. När det gäller att uppfylla lönekravet gäller det att ha tungan rätt i mun. Och ska man bestämma sig för om ett lönsamt bolag med flera delägare ska ägas privat eller genom bolag – ja, då ska man nog både tänka till rejält och ta lite hjälp av ett proffs.
266 Kommentarer
Hej!
När man pratar om passiva ägare nämns ofta femårsregeln.
Om jag startar ett bolag med en passiv ägare (investerare som äger 40 %) blir alla aktier okvalificerade direkt då eller måste det gå fem år först?
Tack för en mycket bra sida!!
Hej!
Femårsregeln innebär egentligen ”fem år eller från företagets bildande (om det är mindre än fem år)”. (OK, det där var min formulering – det är förmodligen mycket krångligare uttryckt i lagen 🙂 ).
Så om en utomstående (passiv) äger 40% från dag 1 gäller även utomståenderegeln från dag 1 och alla aktier blir direkt okvalificerade.
Kul att du gillar bloggen!
Hej,
Vad gäller om jag startar bolaget (som jag äger till 100%) under inkomståret? Dvs, jag äger inte aktierna vid årets ingång. Som jag förstår det så gäller inte Schablon (förenklingsregeln) då. Men omfattas jag ändå av Huvudregeln?
Om jag inte lyckas uppnå huvudregelns minibeloppet för hur mycket lön ägaren måste ta ut (348 600 kr för 2015), hur beskattas eventuell utdelning då? Som inkomst av tjänst enbart?
Tack på förhand
Står i valet förlängt räkenskapsår eller ett kort första år hur det påverkar min möjlighet att skapa gränsbelopp. Förstår att för att få ett gränsbelopp måste jag äga aktierna vid årets ingång. Om jag startar ett bolag med räkenskapsår 200703-201231 alt 200703-211231 påverkar det mina gränsbelopp?
Hej Peter,
Nej, bolagets räkenskapsår påverkar aldrig ditt gränsbelopp, bara när du är ägare till aktierna. Du får i båda fall ett gränsbelopp för 2021, eftersom du äger aktierna den 1 januari 2021.
Hej Erik,
Tyvärr gäller ägande vid årets ingång hela gränsbeloppet – du får alltså inget gränsbelopp för det år du blir ägare till aktierna, varken med huvud- eller schablonregel. Och du måste i princip äga aktierna den 31 december – att bli ägare den 1 januari räcker inte, enligt vad vi hört från Skatteverket. 🙁
Om du startar bolaget själv är det bildningsdatumet du blir ägare. Bildningsdatum kan sättas tidigare än du skickar in anmälan till Bolagsverket, se mer på https://www.accountfactory.com/blog/pa-gang-att-starta-ab-gor-det-i-ar/.
Nja, om du inte uppnår lönekravet för löneunderlaget (348 600 kr + 5% av totala löner under 2015, i praktiken 367 000 kr för en enmansföretagare), får du helt enkelt inte använda löneunderlaget. Istället får du gränsbelopp enligt huvudregeln men utan löneunderlag, eller enligt schablonregeln. Om utdelning överstiger gränsbeloppet beskattas överskjutande del som tjänst, medan utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20%.
Hej,
Tack för ett trevligt initiativ och att du så generöst delar med dig av din kunskap!
En fråga angående utomståenderegeln ovan:
Jag har under 2015 (1/7) blivit huvudägare (75%) i ett bolag som jag inte är, eller kommer vara, verksam i då det ligger långt ifrån mitt kunskapsområde såväl som kompetens. Skälet till mitt delägande är väl egentligen egalt men för att öka förståelsen så var aktuellt bolag på väg i konkurs pga likviditetsbrist och jag lånade in en rejäl slant mot att jag fick överta/köpa tre aktieägares andelar (de ägde vardera 25%) för nominella värden. Verksamheten har sedan dess ”lyft” ordentligt och genererar nu vinst varje månad. Bolaget bildades i november, 2014.
Vi ser redan nu att verksamheten kommer generera vinst, totalt sett, under 2015 (31/12). En mindre utdelning, såväl som återbetalning av inlånat kapital, kommer vara möjlig väl bokslut/årsredovisning är på plats. Hur bedömer du att jag ska beskattas för denna (jag har rätt till utdelning motsvarande min ägarandel, dvs 75%)? Träffas mitt ägande möjligen av utomståenderegeln? Gäller det även den kvarstående delägaren (som äger 25%) och som i högsta grad är verksam i bolaget?
Stort tack på förhand!
Hej Anna!
Så länge du inte är (och inte har varit) verksam i betydande omfattning i bolaget, är dina aktier helt enkelt okvalificerade och du skattar 25% på all utdelning och alla reavinster på aktierna. Den enda knepiga frågan här är huruvida du är verksam eller inte, men om du överhuvudtaget inte arbetar i bolaget eller i ett bolag med liknande verksamhet, bör du inte vara verksam i betydande omfattning.
Delägaren på 25% har ju däremot kvalificerade aktier. Utomståenderegeln kan i framtiden kicka in och göra dennes aktier okvalificerade, eftersom du äger mer än 30% och dina aktier är okvalificerade. Det krävs normalt att utomstående äger mer än 30% under beskattningsåret *och* de fem föregående beskattningsåren, för att utomståenderegeln ska få effekt. Så det är väl normalt tidigast 2020 som utomståenderegeln kan gälla här.
Hej,
Jag äger med mina barn ett bolag, som inte haft någon verksamhet sedan 2010. Vid utgången av 2010 fanns en aktieportfölj i bolaget. De enda aktiviteter jag gjort 2011-15 är att sälja aktier för att kunna betala utdelning och skatt. Jag menar därmed att aktierna inte längre är kvalificerade och att således resterande fritt eget kapital kan delas ut 2016 och beskattas med 25%. Känner du till liknade fall och hur Skatteverket då tolkat begreppet ”verksam i företaget i betydande utsträckning”?
@Sigvard
Personligen tycker jag det låter som att du inte skulle vara verksam i betydande omfattning, men jag kan inte gå i ed på det eftersom gränsdragningen där kan vara knepig ibland. Har tyvärr inte ett gäng rättsfall att hänvisa till, däremot står det en del matnyttigt (inkl rättsfall) i Skatteverkets rättsliga vägledning. Kolla om du hittar tillfredställande svar där.
Tack Mikael för ditt svar och för informationen på sidan i övrigt. Nu känner jag mig ganska trygg med att gå vidare som planerat.
Hej, jag och min bror ska köpa ett bolag inom en väldigt kort framtid. Min bror kommer att vara passiv ägare. Bolaget som köps kommer i sin tur ägas av ett bolag och detta kommer i sin tur ägas till 50% av oss båda bröder. De andra bolagen kommer också att ägas till 50% var. Igår kom vi att tänka på att denna ägarstruktur kommer att göra det surt för oss när det är utdelningsdags…
Vi vet inte hur strukturen ska se ut för att få den biten att funka?Tacksam för hjälp!//H
Hej Lasse!
Jag tror din fråga är lite för stor för att avhandla på bloggen – du behöver nog köra detta via någon kunnig som kan se hela situationen och göra en bedömning.
Klart är dock att eftersom ni två är närstående så spelar det ingen roll om din bror är passiv – så länge du är aktiv blir även hans aktier kvalificierade, vilket är samma som att han är aktiv.
När man har ett företag som visar vinster och som vill dela ut vinsterna i högre takt än vad som kanske är skattemässigt fördelaktigt för alla ägare, brukar de flesta lösa detta genom att äga via holdingbolag. Om jag får upp utdelningar till mitt holdingbolag (vilket är skattefritt för onoterade aktier) kan jag ju sedan ta ut dem därifrån i min egen takt.
Men holdingbolag får andra implikationer, t ex för möjligheten till löneunderlag. Så situationen är inte alltid så enkel. Om ni inte känner er säkra på att själva skapa strukturen, ta gärna hjälp av en rådgivare.
Hej
Kan man komma ur kvalificerade aktier på något sätt om dottern driver vidare huvudverksamheten i annat bolag?
Hej Mattias!
Jag tror det är en bedömningsfråga i varje fall. Men syftet med regeln är rimligen att förhindra att man kringgår reglerna.
Dvs om jag driver en redovisningsbyrå mot svenska kunder, lägger ned verksamheten och påbörjar min 5-åriga trädaperiod, och sedan min dotter som bor i Australien helt på egen hand startar upp en redovisningsbyrå mot australiska kunder, är min gissning att man borde kunna motivera att jag ska fortsätta vara passiv och min trädaperiod inte avbrytas.
Men om min dotter tar över min redovisningverksamhet i sitt eget, nya bolag här i Sverige när jag pensionerar mig, är det nog rätt kört. Då fortsätter mina aktier i mitt bolag med största sannolikhet att vara kvalificerade. Rättspraxis verkar prata om att delar av verksamheten måste föras över till det nya bolaget för att det ska anses vara ”samma eller likartad verksamhet”. Eller om den nya verksamheten fortfarande är knuten till min person på något sätt, t ex mina kunskaper eller affärskontakter.
Det skulle i alla fall vara min bedömning. Och när verkligheten hamnar nånstans mitt emellan dessa två extremfall, ja då blir det som vanligt en bedömningsfråga. 🙂
Hej,
Tack för en bra blog 🙂
Startade mitt AB i våras och startade på riktigt 1/5 med konsultuppdrag (lämnade min anställning 30/4). Har hittills tagit ut 236.000 kr i bruttolön och planerar för lönen i december så jag kan ta utdelning 2018.
Vad jag förstår så måste jag minst komma upp i bruttolön 6 InkomstBasBelopp (IBB) + 5% av mina bruttolöner för att kunna ta ut någon utdelning (oavsett huvudregel eller schablon).
Stämmer det?
Hej Joacim!
Nja, inte riktigt. Du kan alltid välja att använda schablonregeln och då spelar din lön ingen roll.
Men vi kan ta det från början. För att vara lite petig: bolaget kan lämna utdelning på årsstämman så länge senaste bokslutet visar att det finns fritt eget kapital i bolaget. Oftast genom att bolaget visat vinst och betalat bolagsskatt på denna, dvs årsstämman kan enkelt uttryckt dela ut senaste bokslutets vinst efter skatt plus om det finns några gamla vinster kvar i bolaget. Och då spelar det ingen roll hur din K10 och gränsbelopp ser ut.
Men jag gissar att du bara vill ta ut utdelning som du betalar 20% kapitalskatt på, dvs du vill inte skatta på utdelning som lön? Och då behöver vi ta hänsyn till ditt gränsbelopp i din K10 för att kolla hur mycket utdelning du vill dela ut.
Eftersom du äger aktierna 2018-01-01 får du ett gränsbelopp för 2018. Och om ditt bolag gör bokslut 2017-12-31 kommer första utdelningen att betalas ut tidigast 2018.
Du kan varje år räkna ut gränsbeloppet antingen via förenklingsregeln (schablonregeln) eller huvudregeln, helt enkelt välja den som ger bäst resultat. För att använda löneunderlaget för att få en lite boost i huvudregeln för gränsbeloppet 2018 är det 2017 års löner vi tittar på. Om du är ensam i bolaget behöver du ta en kontant bruttolön på minst 388 500 kr (ca) under 2017 för att kunna använda löneunderlaget. Det är alltså 6 * IBB 61500 kr + 5% av total lön. Gör du det får du ett gränsbelopp 2018 på 50% av lönen 2017 plus ca 10% av ditt anskaffningsvärde (50 000 kr, gissar jag). Så tar du lön på 390 000 kr 2017 får du ett gränsbelopp på ca 195 000 + 5 000 = 200 000 kr.
Om du inte tar ut tillräckligt med lön 2017 för att använda löneunderlaget, får du istället använda schablonregeln med ett gränsbelopp på 169 125 kr 2018.
Så skillnaden är inte jättestor för ett enmansbolag på de nivåerna. Det är först när du har fler anställda (eller för all del tar ut mer lön själv i ditt bolag) som det tar fart med löneunderlaget.
Tack för ett superbra svar!
En liten tilläggsfråga:
Att jag inte har haft aktierna hela 2017 då jag startade bolaget i våras – har det någon betydelse om jag kan ta utdelning eller inte?
Som sagt kan du alltid ta utdelning efter bokslutet så länge bolaget har vinstmedel att dela ut. Men du kommer inte få något gränsbelopp (=utdelningsutrymme) för 2017, eftersom du blev ägare till aktierna under 2017. Första gränsbeloppet kommer alltså för inkomståret 2018, men å andra sidan kommer ju även första utdelningen 2018 (om du gör bokslut 171231).
Om man bildar bolaget själv blir man ägare till aktierna på bildningsdatumet.
Om jag ,precis som Joacim J ovan, startade mitt AB våren 2017, gör bokslut 20171231, har vinst, kan jag då ta utdelning nu 2018 med skatt på 20 %? Eller jag måste vänta till 2019?
Hej Ann-Sofie!
Ja det kan du. Eftersom din utdelning kommer under 2018 är det inkomståret 2018 som gäller för dig. Och eftersom du äger aktierna 2018-01-01 får du ett gränsbelopp för 2018. Om du äger samtliga aktier och inte kan använda löneunderlaget, får du schablonbeloppet 169 125 kr i gränsbelopp.
Hej Mikael,
Jag startade Aktiebolag dec 2016, ensam ägare. Ingen verksamhet skedde 2016. Efter 2017 har bolaget vinstmedel att dela ut. Har jag då rätt att utnyttja 2 st schablonbelopp i år? Tacksam för svar.
Hej Niklas!
Yes, det stämmer. Om bolaget bildades och du var ägare till aktierna 2016 får du ett schablonbelopp för 2017 och ett för 2018. Så om du tar ut utdelning 2018 har du två schablonbelopp att leka med.
Och nu förutsätter jag att detta är ditt enda bolag, eftersom man bara får schablonbelopp i ett bolag varje år.
Suveränt! Stort tack för ditt svar. Mvh
Hej Mikael,
Stort tack för ditt svar! Det stämmer. Jag har en följdfråga inom området som jag hoppas du kan/vill svara på. Om jag har uppfattat det korrekt skulle man kunna sätta ett bolag i karens och efter 5 år kan man ta utdelning på alla vinstmedel som finns i bolaget till 20% beskattning? Följdfråga, behöver man aktivt göra någonting/meddela myndighet eller dylikt för att bolaget ska bli i karens? Tacksam för svar.
Japp, det stämmer (sånär som på skattesatsen, se nedan). Och egentligen är det inte bolaget man sätter i karens, utan det är du (och alla dina närstående) som slutar vara verksamma i bolaget. Bolaget kan alltså fortfarande ha verksamhet, bara du (eller nån närstående) inte är ”verksam i betydande omfattning” i bolaget, ett bolag i samma koncern eller ett bolag med samma verksamhet. Finns lite fler såna där småregler, men det är väl huvuddragen.
Fast i ett enmansbolag blir det ju i princip samma sak, dvs bolaget blir helt passivt om du blir det. Och det är ju onekligen lättare att ”sälja in” idén att du är passiv om även bolaget är det.
Du behöver inte göra något speciellt gentemot myndigheterna just vad gäller hur verksam du är. Om bolaget läggs ”vilande” bör du ju i och för sig avregistrera det som arbetsgivare och egentligen även för moms, om du inte har momspliktig omsättning.
Om du t ex blir ej verksam under 2017 kommer 2018 vara det första året i ”trädan” och fr o m 2023 är dina aktier inte längre kvalificerade och du kan ta ut utdelning eller sälja aktier med reavinst till 25% skatt (obs, ej 20%), oavsett belopp. Och för 2023 lämnar du inte längre en K10, utan istället en K12 och endast om du har något att beskatta.
Hej!
Tack för mycket matnyttig information i bloggen. Jag har en fråga som är relaterad till detta. Vi sålde ett bolag (Bolaget) där jag ägde ca en fjärdedel via mitt egna aktiebolag (Holdingbolaget). Holdingbolagets enda uppgift var att äga aktier i Bolaget. Innehavet i Bolaget vi sålde räknades som okvalificerat pga utomståenderegeln du nämnde ovan. Enligt uppgift skall i detta fall mitt privata ägande i Holdingbolaget också räknas som okvalificerat (K12)? Gäller det även efter att vi sålde Bolaget och Holdingbolaget endast förvaltar kapital? Behöver kapitalet i Holdingbolaget förvaltas diskretionärt för att mitt privata ägande i detta skall räknas som okvalificerat? Tackar på förhand /Johan
Hej Johan!
Risken finns att du nu tycker att jag duckar lite, men jag vågar faktiskt inte svara på dina frågor. I en fråga som har lite fler ”rörliga delar” vill man sätta sig in rejält i hela situationen – risken är annars att man missar nån detalj och säger något tokigt.
Men på sista frågan kan jag säga att det finns ett antal rättsfall angående just hur mycket kapitalförvaltning man kan göra utan att bli verksam i betydande omfattning. En Kammarrättsdom (Kammarrätten i Sundsvall mål 302-09, hittar tyvärr ingen länk) tyckte till exempel att en företagare med ett hundratal transaktioner per år på sammanlagt nån eller några miljoner, inte var verksam i betydande omfattning.
Men det kommer att vara en bedömningsfråga i varje fall, så vill du känna dig lite säkrare är det nog en bra idé att bolla med någon kunnig med insyn i er situation. Ledsen att jag inte kan säga något mer konkret här.
Hej hur funkar det med utdelning om företaget är lagt i konkurs kan man som ägare ändå du någon utdelning alls?
Hej Kalle!
När ett bolag försätts i konkurs kommer en konkursförvaltare in, övertar styrelsens roll och tar kontroll över företaget. Först i kö att få sina pengar är ju fordringsägare (dvs de företaget är skyldigt pengar). Om det sedan i slutändan är pengar över i företaget (vilket ju av naturliga skäl är ovanligt) delas dessa ut till ägarna i samband med att bolaget likvideras. Jag har själv aldrig varit konkursförvaltare så jag kan inte detaljerna, men detta var väl enkelt uttryckt som det funkar. Så ägarna kan inte själv besluta om utdelning efter att ett bolag är försatt i konkurs.
Hej Mikael, jag äger aktier i ett konsultföretag via ett eget holdingbolag som bildades i höstas. Jag fick strax därefter en utdelning och nu i vår ännu en utdelning. Jag förstår att jag måste vänta med uttag till efter första bokslut, men hur mycket kan jag sedan ta ut och hur bör jag tänka för att minimera skatten vid privat uttag?
Hej Jesper!
Ja, ett bolag kan bara dela ut vinster som fastslagits i senaste bokslutet, och för ett nystartat bolag måste man alltså göra sitt första bokslut innan utdelning kan ges.
Rent generellt kan ett aktiebolag dela ut alla tillgängliga vinstmedel från senast fastslagna bokslut, förutsatt att det inte hänt saker efter bokslutet som försämrat bolagets ställning, eller att man på annat sätt äventyrar bolagets ekonomi genom utdelningen. Formellt sett är det Aktiebolagslagens 17 kap. 3§ som reglerar detta.
Men jag vågar mig inte på att säga hur du ska minimera skatten utan att känna till hela situationen. Lite för många rörliga delar för det.
Hej Mikael!
Jag äger idag 0,4% av bolaget jag arbetar i. Jag lurar på hur det fungerar för mig. Har jag kvalificerade eller okvalificerade aktier? Hur bör jag jag beskatta min utdelning samt eventuell försäljning av aktier?
Huvudägarna som består av två person äger idag cirka 92% av bolaget och sen är vi cirka 15 ägare med små andelar.
Tack på förhand!
Johan
Hej Johan!
Om du har kvalificerade eller okvalificerade aktier beror främst på om du är (eller har varit) verksam i betydande omfattning i företaget eller inte. Så det går inte att säga baserat på bara din ägarandel. Här är (ganska kortfattad) info från Skatteverket
Huruvida du är verksam i betydande omfattning får bedömas i ditt specifika fall.
Om dina aktier är okvalificerade (dvs du är inte verksam), skattar du 25% på alla utdelningar och reavinster. Om de är kvalificerade får du räkna ut ditt gränsbelopp varje år och skatta 20% inom gränsbeloppet, medan belopp utöver gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst.
Hej jag och min fru äger 50/50 en AB. Jag driva företaget och ta ut lön men hon ta ingen lön och är passiv. påverkar det utdelning utrymme eller räkna vi som en? (För tar ut 50% av bolagets lön kostnad som utdelning tillsammans och skattes som 20%). Ska hon göra k10?
Hej Adrian!
Ni räknas som en person i vissa aspekter. Om en av er uppfyller lönekravet för att använda löneunderlaget så får båda av er använda löneunderlaget i era K10:or. Det räcker alltså att en person i närståendekretsen uppfyller lönekravet.
Men en av er (i detta fall du) måste alltså själv uppfylla lönekravet – ni kan alltså inte lägga ihop era löner när ni jämför med lönekravet. Om lönekravet skulle vara 400 000 kr måste alltså minst en av er själv ta ut minst 400 000 kr.
Ja, alla ägare ska fylla i en K10 varje år. Eftersom du är aktiv i bolaget blir även din fru aktiv genom närståenderegeln. Eller ”hennes aktier blir kvalificerade”, heter det egentligen.
Andra passiva delägare som inte inte har aktiv närstående och därför har okvalificerade aktier, fyller istället i en K12 men bara de år man tar utdelning eller säljer aktier.
Hej Mikael! Först 1000 tack för all info med tips ock tricks, uppskattar att du tar din tid.
Det är så här jag har startat en Konsult AB 180101, har frun som anställd sköter kundkontakter, planering och schema, total Bruttö Lön till henne 15 0000. Bolaget sannolikt kommer att göra en vinst på ca 300000 kr. Själv har en annan anställning och årslön CA 800000kr. Hur tror du/är bäst att beskatta vinsten? Om jag vill ta utdelning, kommer jag omfattas av K10 eller 3:12 regeln. tack i förhand.
Hej David!
Det blir nog ett tvådelat svar. Eller t o m tredelat. 🙂
1. Du har enkelt uttryckt två saker att välja mellan: lön till din fru och utdelning. Att ta ut lön till dig själv är ju såklart ett rätt dyrt alternativ.
Om vi utgår från att din fru har en marginalskatt på ca 30% så blir total ”skatteavbränning” vid lön 46,7%. Dvs om vinst före skatt betalas ut som lön till henne försvinner det ungefär så mycket i soc och skatt.
Om ni istället lämnar kvar vinsten och tar ut som utdelning blir skatteavbränningen i 22% bolagsskatt och 20% skatt på utdelning totalt 37,6%. Nu utgår vi ifrån att du har utrymme i din K10 för utdelningen, vilket iofs inte alls är säkert.
Utdelning är alltså billigare just nu. MEN på lön får ju din fru allmän pension och hennes SGI går upp. Dessutom sparar ni på K10-utrymmet, vilket kanske kan användas ännu effektivare i framtiden. Så man får ha i åtanke vad man tror om framtiden.
2. Om ni väljer utdelning har vi alltså frågan om hur din K10 ser ut. Och det är lite av ett kapital för sig. Men för varje år får ni åtminstone runt 170 000 kr schablonmässigt i utrymme, med gällande regler och förutsatt att detta är ditt enda bolag.
3. Om ni väljer lön har vi andra begränsningar att ta hänsyn till – för fåmansbolagsägare och dennes make/maka. Du kan läsa mer om detta i SKV:s broschyr, sida 9. Men i korthet, om bedömningen är att du är företagsledare och din fru medhjälpande maka (som det låter lite som i ditt fall), måste din frus lön vara marknadsmässig för det arbete hon utför. Så man kan alltså inte justera lönerna hur man vill för att skatteplanera.
Så det finns inget entydigt rätt svar, men de här faktorerna är väl vad du behöver ta hänsyn till.
Tusen Tacka Mikael!
jag har följdfråga gällande vinstutdelning uttag för 2018.
Bolaget bildats 2017-12-12 och jag ägade 100% vid året ingång ( ägar fortfarande), fast Bolaget registrerats 2018-01-02 hos BV och F-skattgodkänd Januari 2018, kan jag ta ut vinsten 2019 enligt 3:12 regelen. Läst här i din bolag och förstått att man kan och att det bildningsdatum och ägande vid året ingång som gäller men vill fortfarande försäkra mig om att jag har förtått det rätt.
tack i förhand
Hej David!
Ja, det stämmer. Om du bildade bolaget 2017 anses du vara ägare till aktierna vid ingången av 2018. Du får alltså ett gränsbelopp för 2018 och kan utnyttja det redan då.
Men om bolaget gör första bokslutet 2018-12-31 kan du ju såklart inte ta ut utdelning förrän 2019. Och då har du två gränsbelopp ackumulerade – ett för 2018 och ett för 2019.
Som referens, här är en rättslig vägledning från Skatteverket angående när en andel uppkommer i ett aktiebolag (dvs när man som bolagsbildare blir ägare till aktierna). Bolagsbildning och stiftelseurkundens undertecknande är i det här sammanhanget samma sak.
Hej! Om jag är på väg in i ett delägarskap i ett AB. Jag 40%, en annan 30%, 3 ytterligare med 10% var. Jag och den på 30% kommer att jobba aktivt i bolaget resten passiva i bolaget. Jag skulle vilja i aktieägaravtalet reglera möjligheten till utdelning mot hur mycket man jobbat aktivt i bolaget. Kan man göra så eller gäller solidarisk utdelning utifrån ägarprocent?
Hej Anna-Carin!
Yes, utdelningen är alltid proportionerlig efter ägarprocent så den kan du tyvärr inte styra.
För den typen av situationer kan ”Helsingborgsmodellen” ibland vara ett alternativ, där varje delägare har ett eget AB som i sin tur är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag. I HB/KB kan man styra fritt hur vinsten fördelas mellan delägarna. Men det kan finnas andra anledningar till att den modellen inte passar. Och den är ju onekligen bökigare.
”Tanken” är ju att arbetsinsats ska belönas med lön och att utdelningen är kopplat till ägandet och det man satsat i bolaget. Sen förstår jag om man gärna av t ex skatteskäl vill göra annorlunda, men det är alltså tyvärr inte så lätt. Kanske finns kluriga konstruktioner för att uppnå det ni vill, men inget jag känner till.
Hej
Om man har ett litet nybildat AB med ett litet överskott (långt under gränsbeloppet i förenklingsregeln) och man inte betalat ut löner.
Kan man ändå i sin k10 spara utdelningsutrymme enl förenklingsregelns nivåer?
Hej Jimmie!
Ja, du kan alltid få ett gränsbelopp enligt förenklingsregeln i K10:an, oavsett löneuttag, oavsett vinst i bolaget och oavsett om du använder gränsbeloppet för utdelning eller sparar det för kommande år.
De vanliga reglerna gäller såklart, dvs att du får gränsbelopp för ett år om du ägde aktierna vid ingången av året. Och du får bara utnyttja förenklingsregeln i ett bolag varje år.
Hej!
Om jag äger (100%) ett moderbolag A som i sin tur äger bolag B där jag är aktiv (där jag tar ut enligt 3:12 maxad lön), efter att ha ackumulerat vinst under en period tar en del av vinsten som går till moderbolaget och startar ett bolag C med annan verksamhet där jag är passiv. Är aktierna kvalificerade/okvalificerade, hur beräknas utdelning? Måste jag vänta i 5 år även om jag aldrig har varit aktiv?
Låt säga att B har ett gränsbelopp på 1000 000 kr och C har också nettovinst på 1000 000 kr som ska delas ut. Hur mycket kan jag då få i utdelning?
Hej Stefan!
Menar du att moderbolag A startar bolag C? I så fall spelar det ingen roll om du är aktiv eller passiv i C – så länge du är aktiv i något bolag i koncernen blir alla smittade. Plus att om bolag C ägs av moderbolag A har du ju ändå ingen K10 i bolag C. Det är ju bara privatägda aktier som kan vara kvalificerade eller okvalificerade.
Om du däremot äger bolag C privat kan du normalt vara passiv där så länge det inte bedriver likartad verksamhet som dina övriga bolag, dvs att aktierna då är okvalificerade. För ett nystartat, privatägt bolag som inte har något med övriga bolag att göra, kan du ha okvalificerade aktier från dag 1. För okvalificerade aktier är skatten 25% på utdelning, oavsett belopp. Det är lite fler smådetaljer kring det där med huruvida man är verksam i betydande omfattning (aktiv) så om man tror att det är på gränsen bör man läsa på.
Jag kan nog inte riktigt svara på din sista fråga och generellt skulle jag nog rekommendera dig att bolla det med en rådgivare som har all info. Din situation verkar lite mer komplicerad än när man bara kör ett bolag och då är det lätt att man kliver snett nånstans. Och det är svårt att ge råd på en blogg när man inte har hela bilden.
Hej Mikael, du verkar mycket kunnig inom detta område. Har några frågor om du har tid över, skulle vara tacksam.
Om jag startat ett aktiebolag 11/12-2018. Skickat in det för registrering 3/2-2019. Sent pga. planering, hitta rätt bank, aktiekapital osv.
1. Kan jag ta utdelning för 2019 och 2020, alltså två schablonbelopp, efter bokslutet 31/12 2019? Finns det någon deadline på när bokslutet måste vara inskickat?
2. Måste jag ha något bokslut för 31/12 2018, då bolaget inte haft några intäkter och inte varit registrerat?
3. Om jag är konsult, och endast har intäckter (via fakturor), alltså inga utgifter eller komplicerande faktorer, är det svårt eller enkelt att bokföra själv, några tips?
4. Om jag söker för utdelning, kan det per automatik bli beskattat som lön om de inte godkänner utdelning och få beskatta mer. Eller fungerar det mer som att de antingen godkänner utdelningen eller inte, och att jag inväntar deras green-light innan jag tar ut utdelningen? (Jag vill inte ta ut lön i första hand)
5. Om jag fått några konsultjobb under februari, kan jag retroaktivt fakturera dessa när bolaget blivit registrerat och fått ett org.nr? Trots att fakturadatumen är från innan bolagsverket registrerat min verksamhet. Tack!
Med vänlig hälsning,
Yosef
Hej Yosef!
Oj, det var många frågor på en gång. Vi tar dem en i taget.
1. Om bildningsdatumet (kallas även datum på stiftelseurkund) är 2018, så får du ett gränsbelopp (=utdelningsutrymme) även för 2019. Gränsbeloppet får du varje år du äger aktierna vid ingången av året, så bolagets bokslut påverkar inte detta. Och förmodligen blir det gränsbelopp enligt schablonregeln i alla fall första året.
Årsredovisningen (som görs i samband med bokslutet) måste vara inskickad till Bolagsverket senast 7 månader efter bokslutsdagen, dvs senast 31 juli 2020 om du gör bokslut 31 dec 2019.
2. Första året kan vara allt emellan 1 dag och 18 månader långt, räknat från registreringsdatum (inte bildningsdatum). Så om ditt bolag registrerades hos Bolagsverket i början av 2019 har du inte så mycket val – då blir första bokslutet 2019-12-31. Om det hade registrerats 2018 kunde du välja mellan att göra första bokslut 2018-12-31 eller 2019-12-31, även om de flesta väljer förlängt första år. Huruvida bolaget har verksamhet eller inte påverkar inte när du får göra bokslut.
3. Har du bara intäkter är det relativt ”enkelt”, men du måste ju ändå lära dig bokföring. Det är som att säga att det är enklare att köra bil på en bred, rak och tom väg än att köra rally – men du måste ju fortfarande lära dig att köra bil. 🙂
Så om man börjar från noll måste man ändå läsa på lite, även om det är betydligt mindre specialregler att ta in om verksamheten är enkel. Det som kan vara lite knepigare är bokslut, årsredovisning och inkomstdeklaration.
4. Du ”söker” aldrig för utdelning. Bolagsstämman (dvs ägarna) beslutar om utdelning. Sedan deklarerar du som mottagare din utdelning i K10-blanketten i din inkomstdeklaration. Och normalt sett beskattas det som du uppgett i din K10. Ifall Skatteverket får för sig att granska din deklaration och det är några felaktigheter, kommer beskattningen såklart att ändras. Orsaker att de skulle granska din deklaration är antingen om något ser konstigt/fel ut i deklarationen, eller om det helt enkelt är ett slumpmässigt stickprov.
5. Nej, det är nog ingen bra idé att sätta fakturadatum innan bolagets registreringsdatum. Och helst inte heller innan startdatum för F-skatt. Däremot är det väl inte hela världen om du fakturerar när du fått F-skatt och tar med arbete du utfört strax innan bolaget registrerats. Vete sjutton om det är 100% by the book, men kanske inte den värsta förseelsen jag kan tänka mig. 😉
PS: en annan orsak till att jag väntade med att skicka in registreringen var att jag avvaktade om aktiekapitalet som behövs för att öppna ett AB skulle sänkas från 50 000 till 25 000. Jag valde dock därefter att inte vänta hur länge som helst utan gå vidare med ansökan. Jag har då en annan fråga, kommer de att sänka aktiekapitalet till 25 000, och i så fall när?
Korta svaret är: ingen aning! 🙂
De har pratat om det, men inget är bestämt såvitt jag vet.
Jag har också en fråga om din beräkning på en fråga innan min. Där du sa att mannen kunde betala ut lön till sin fru och att det skulle ”kosta” 46,7% jämfört med utdelningens 37,6% i skatt. Då undrar jag i mitt fall där min fru är suppleant, och ska sköta viss kontakt med kunder, bokföring och lite annat, kan jag betala ut lön till henne för denna skatt? Tillkommer inte arbetsgivaravgiften?
Många tusen tack. Ha en fortsatt trevlig dag. Mvh Yosef
PS: förstod en sak nu i efterhand. Du räknade på arbetsgivaravgift och kommunalskatt. Vinstskatt betalas inte då 🙂
Precis. Om man tar ut lön går det sociala avgifter och inkomstskatt, medan om man sparar pengarna i bolaget som vinst blir det bolagsskatt och sedan skatt på utdelning.
Siffran 46,7% är på marginalen ska kanske tilläggas. På låga inkomster ligger skatteavbränningen på lön betydligt lägre, tack vare grundavdrag, jobbskatteavdrag mm.
En påbyggnadsfråga på denna då.. om du orkar med 🙂
Hur ser möjligheterna till att använda sig av:
-Växa stöd
-Nystartsjobb
-Regional nedsättning
Går det att använda sig av alla tre, vad leder det till i praktiken skattemässigt?
Växa-stöd ges inte till delägare eller närstående till delägare. Däremot kan man ha en närstående som anställd och ändå få Växa-stöd till första externa anställda.
Nystartsjobb har jag tyvärr dålig koll på.
Regional nedsättning tror jag ska funka, förutsatt att alla andra krav för stödet är uppfyllda. Däremot får du inte regionalt stöd för löner du fått Växa-stöd för.
Har inte superkoll på de här mekanismerna, så har svårt att säga något generellt om vad effekterna blir. Plus att det såklart beror på situationen.
Hej!
Tack för en riktigt bra tråd.
Jag har i mars 2018 sålt mitt aktiebolag som jag ägde till 100%. Jag sålde det som ett skalbolag och tog därför ut alla pengar utom aktiekapitalet via en aktieutdelning precis innan jag sålde den.
När jag förra året fyllde i min k10 så stod det på den ”om du inte längre är verksam i ett bolag behöver du inte fylla i en k10”. Behöver jag fylla i en k10 i år när jag deklarerar även fast bolaget nu är sålt, tänker eftersom jag gjorde en aktieutdelning 2018?
Tack på förhand.
Hej Jonas!
Du behöver ju i vilket fall deklarera försäljningen och utdelningen under 2018. Jag tror den där meningen innebär att om du redan ett tidigare inkomstår sålt bolaget och deklarerat detta, behöver du inte längre fylla i nån K10. Dvs i nästa års deklaration (2020, för 2019) kan du ta bort den förskapade K10:an och ange som skäl att du inte längre har kvar ditt bolag.
Hej Mikael, du var mycket snabb på att svara. Tack för dina utförliga svar!
Jag har en till fråga när du har tid, angående om det finns nackdelar med att låta sitt bolag köpa och äga ett hus. Om man är ensam ägare?
Hej Yosef!
Om det är ett hus du kommer att använda privat (eller kan använda privat) är det sällan en särskilt bra idé att låta bolaget köpa det. Du blir ofta förmånsbeskattad för möjligheten att använda huset, även om du inte använder det hela tiden. Ev värdestegring hamnar i bolaget istället för privat, och där är ju beskattningen privat ganska lindrig. Lagfartsavgifter och sånt är betydligt dyrare för juridiska personer än privatpersoner. Det är ju dessutom lite bökigare att ha det i bolaget på många sätt. Så det är inget vi brukar rekommendera.
Det är ju inte tänkt att du ska äga din privatbostad i ett bolag så reglerna efterspeglar ju därför det, dvs det ska inte finnas nån poäng med det.
Om det däremot är ett hus man har som investering och hyr ut – ja, då kan det vara en poäng. Men det får man i så fall utreda i den specifika situationen.
Hej Mikael,
Jag har ett AB sedan några år tillbaka, min fru är delägare och har bidragit i liten del till intäkterna. Nu väntas hennes intäkter öka (vi är verksamma i samma område). Om hon startar ett AB, säljer/ger sina andelar till mig så vi vardera äger 100% i var sitt bolag (men kvarstår som suppleanter hos varandra) kan vi då tillgodogöra oss vardera fullt gränsbelopp hädanefter?
Hej Jakob!
Jorå, det finns inget som hindrar att två makar har var sitt bolag och därför får var sitt fullt gränsbelopp. Så det funkar. Man kan ju t o m själv ha två bolag och få ett fullt gränsbelopp i varje bolag – man får dock bara använda schablonregeln i ett bolag varje år.
Sen om det är bästa idén att dela upp det på två bolag, är ju en annan fråga. Det får man avgöra i varje specifik situation. Två bolag innebär ju dubbla bokföringskostnader (om man betalar för bokföringen), ökad admin samt att varje person måste uppnå lönekravet i sitt bolag för att boosta gränsbeloppet med löneunderlaget. Men som sagt, man får titta på varje enskilt fall.
Tack för snabb respons. Eftersom vi är två personer, med var sitt AB, kan vi då var för sig använda ett schablonbelopp för resp bolag?
Ja det kan ni. Förlåt, jag var nog lite otydligt i första svaret. 🙂
Hej Mikael, tack för en riktigt bra blogg och många intressanta uppdateringar!
Jag har en fråga gällande huvudregeln och när gränsbeloppet räknas ut baserat på anskaffningsvärde. Kan man tillgodoräkna sig detta om man äger via holdingbolag och äger mindre än 50%? (vilket då inte möjliggör att använda lönedelen som jag förstått det?). Eller kräver det att man äger privat för att göra detta på samma sätt som det krävs för att kunna nyttja löneunderlaget om man äger under 50?
Hej Anders!
Nu ska vi se om jag förstår din fråga rätt.
Gränsbelopp får du endast för aktierna du äger privat. Så om du äger aktier i Moder AB som i sin tur äger aktier i Dotter AB, är det bara för ditt ägande i Moder AB du får ett gränsbelopp. Och det makes sense – du kan ju varken få utdelning eller göra reavinster på aktier som du inte äger, så du har ingen användning för gränsbeloppet. Medan för Moder AB som äger aktier i Dotter AB gäller helt andra regler för utdelningar och reavinster – oftast är allt skattefritt.
Det gränsbeloppet kan beräknas med huvudregeln eller alternativregeln, vilket som passar bäst.
Och om Moder AB inte äger mer än 50% av Dotter AB, får du som du säger tyvärr inte räkna med löner i Dotter AB i ditt gränsbelopp i Moder AB.
Eller menar du om du får räkna med Moder AB:s anskaffningsvärde på aktierna i Dotter AB när du tar fram ditt gränsbelopp i Moder AB? Nej, tyvärr inte. Det är bara anskaffningsvärdet på de aktier du faktiskt äger själv, dvs de i Moder AB.
Jag hoppas jag besvarade frågan.
Tack för snabb återkoppling! Ja, det du beskriver i slutklämmen är precis min fråga. Eftersom man i vissa fall (om moder äger mer än 50% av dotter) får räkna löneunderlaget i Dotter för gränsbeloppet i Moder, så var det min fundering. Om man som ägare till Moder kan tillgodogöra sig gränsbelopp för Moders anskaffningvärde av aktier i Dotter. Men då vet jag att så inte är fallet.
Stort tack för att du tog dig tid!
Hej!
Jag skall sälja aktier i ett onoterat bolag. Vid årets ingång hade delägare som är aktiva i bolaget ca 31% av aktierna. Resten är passiva. Totalt hade vi 75 ägare men ingen passiv har ett enskilt ägande på 30%. De fyra största ägarna hade mer än 50%. Vid en nyemission kommer det krävas 5 ägare för att uppnå 50%. Om jag säljer aktier efter nyemissionen, skall jag då skatta enl tjänst (fåmansföretag vid årets ingång), enl kapital (företaget är ej fåmansföretag vid försäljningen av aktierna) eller för okvalificerade andelar med 25%?(undantagsregel gällde? Vid årsskiftet)
Hej Milo!
Jag vågar faktiskt inte svara på den frågan på bloggen. Ni har några olika rörliga delar i er situation, med en relativt stor ägarskara för ett fåmansbolag, och ett fåmansbolag som upphör att vara fåmansbolag (verkar det som). Så jag skulle rekommendera er att ta hjälp av en skattekonsult som får titta på hela situationen. Risken är bara att man missar nån detalj eller inte har all information om man försöker svara i ett blogginlägg.
Hej Mikael, tack för en otroligt bra tråd! Jag är aktiv i ett fåmansbolag där jag äger 21% via ett holdingbolag. Holdingbolaget äger jag till 100%. Jag tar inte ut någon lön från holdingbolaget utan det bara äger aktier. Jag känner mig osäker på i vilket bolag mitt ”aktiva” ägande skall bedömmas, kan mitt ägande i holdingbolaget anses passivt eftersom där inte händer någonting? Eller blir hela klabbet ”aktivt” genom mitt engagemang i driftbolaget? Finns det i så fall någon undre gräns för hur lite av driftbolaget som holdingbolaget kan äga innan det ”tappar” aktiviteten/bedömningen att andelarna jag som privatperson äger är kvalificerade? Min önskan är alltså att kunna utnyttja gränsbeloppet vid utdelning från holdingbolaget. Mvh Eva
Hej Eva!
Ja, normalt sett blir ditt ägande i holdingbolaget ”smittat” av att du är verksam i driftbolaget, så dina aktier blir kvalificerade i holdingbolaget.
Finns det då nån gräns på ägarandel i driftbolaget där holdingbolaget inte skulle smittas? Jag vet faktiskt inte säkert. Jag tycker spontant att det inte borde funka så – annars skulle det ju vara fritt fram för större företag att kompensera nyckelmedarbetare med små ägarandelar i bolaget som ägs genom holdingbolag och där utdelning kan tas ut till 25% skatt. Ungefär det man ville förhindra med den s k 4%-spärren, där små delägare med mindre än 4% ägande i ett företag inte får boosta sitt gränsbelopp med löneunderlaget.
Men bara för att man tycker att det borde vara på ett sätt betyder det ju inte att det är så. Och jag får nog faktiskt passa på frågan om det finns en dylik gräns i ägarandel. Även om jag aldrig hört talas om en sådan.
Men i ditt fall, där du vill ha kvalificerade aktier, kan du ju helt enkelt se till att vara verksam i ditt holdinbolag. Och även om det finns en gräns, gissar jag att 21% är långt över den gränsen, så holdingbolaget bör i vilket fall smittas.
Hej,
Ackumuleras utdelningsutrymme i ett bolag som är vilande från dag ett? Skillnad om det är vilande i mer än fem år?
Hej Carl!
Om jag får vara lite petig, så behöver det inte vara likhetstecken mellan att bolaget är vilande och att du inte är verksam i betydande omfattning. Men om vi antar att de hänger ihop, dvs att när bolaget är vilande är du inte verksam i betydande omfattning.
Om bolaget startar vilande börjar du aldrig ackumulera utdelningsutrymme. Då är dina aktier okvalificerade från dag 1 och du skattar 25% på alla utdelningar och reavinster oavsett belopp. Och då har inte heller femårsregeln nån funktion.
Femårskarensen är bara om du varit verksam i betydande omfattning men sedan slutar vara verksam – då måste du vara ”overksam” i fem år innan dina aktier blir okvalificerade. Så länge aktierna är kvalificerade ackumulerar du utdelningsutrymme. Och när de blir okvalificerade försvinner utdelningsutrymmet.
Hej , kan en tredje ”passiv” delägare med 30% stå som suppleant i bolaget och ändå räknas som passiv om han ej deltager på möten om man vill att bolaget inte skall vara fåmans ?
Hej Per!
Absolut. En suppleant har ingen egentlig funktion så länge inte en ledamot inte kan utföra sitt uppdrag och suppleanten får träda in som ledamot.
Man blir dessutom inte ens automatiskt ”aktiv” för att man är ordinarie ledamot. Skatteverket skriver t ex om utomståenderegeln med exemplet med utomstående kapitalinvesterare som äger 35 procent av företaget. Och en sådan investerare vill ju ofta sitta i styrelsen.
Det viktiga är dels hur omfattande arbetsinsatserna är och dels om de har stor betydelse för företagets resultat. Det innebär att t o m en heltidsanställd teoretiskt kan anses vara icke verksam i betydande omfattning (”passiv”) om arbetsinsatsen inte har stor betydelse för resultatet.
I Skatteverkets rättsliga vägledning kan man verkligen djupdyka i begreppet ”verksam i betydande omfattning” om man vill.
Och en liten petig detalj: ett fåmansbolag där utomståenderegeln gäller är fortfarande ett fåmansbolag, däremot är ägarnas aktier inte kvalificerade, vilket ju påverkar beskattningen.
Intressant tråd!
Äger själv ett fåmans AB idag där bara jag är aktiv, och tillämpar förenklingsregeln för utdelningar. Mina två döttrar vill köpa in sig (oklart till vilken % de köper in sig, det kan anpassas för att uppnå nedan fråga) och då också kunna använda förenklingsregeln för utdelningar.
Vi vill alla 3 alltså kunna ta ut fullt schablonbelopp i utdelning varje år (ca 171tkr vardera) om vi vill.
Kan döttrarna starta var sitt eget AB, och jag startar ett Holding för nuvarande AB och deras två nya. Och på det sättet lyckas med utdelningen enligt ovan?
Går det lösa på annat sätt?
Hej Daniel!
Ja, om ni vill uppnå att varje delägare ska få ett fullt schablonbelopp varje år, får ni nog lösa det på det sätt du beskriver – att varje delägare har sitt eget holdingbolag. Då kan utdelningar skickas upp till holdingbolagen skattefritt och varje delägare får varje år ett fullt schablonbelopp i sitt holdingbolag, som kan utnyttjas när utdelningen skickas vidare till respektive ägare.
Nackdelen med holdingbolag är dels att det är fler bolag att rådda. Fixar man all bokföring, bokslut mm själv så kanske det inte är hela världen, men anlitar man en byrå blir det ju en kostnad. Och om driftsbolaget börjar betala ut såna lönesummor att huvudregeln med löneunderlag skulle bli förmånligare än förenklingsregeln, kan löneunderlag bara användas av holdingbolag som äger mer än 50% av driftsbolaget. Här beror det ju på beloppen vad som blir förmånligare.
Halloj!
Citat från er artikel: ”Om du har ett ägarbolag som i sin tur äger aktier i ett annat bolag, är förvisso båda bolag fåmansföretag, men utdelningar och reavinster i dotterbolaget är skattefria i moderbolaget precis som vanligt när bolag äger onoterade aktier”
Om ett dotterbolag AB tex. äger skog eller en hyresfastighet, eller annan tillgång som ger avkastning.
Och det finns ett ägar/moder bolag AB som äger dotterbolaget och avkastningen som sker i dotterbolaget delas ut till moderbolaget.
Blir det då ingen bolagsskatt alls i dotterbolaget eller i moderbolaget på den vinst som kommer av tillgångens avkastning?
Om om dotterbolaget ägs av en blandning av privatpersoner och flera moderbolag, blir då utdelningen till moderbolagen helt skattefria från bolagsskatt i dotterbolagen och även fria från bolagsskatt i moderbolagen?
Men privatpersonerna får betala både bolagsskatt för sin del redan i dotterbolaget och sedan utdelningsskatt (i någon form) ?
Hej Daniel!
Nja, inte riktigt.
Till att börja med får vi skilja på några olika saker:
1. Hur olika typer av intäkter beskattas i ett aktiebolag.
2. Hur aktieutdelning beskattas av olika typer av ägare.
Om vi börjar i dotterbolaget, och vi förutsätter att det är ett onoterat fåmansbolag. Överskott på normala näringsverksamheter (t ex konsulting, varuförsäljning, skog eller hyresfastigheter) är normalt skattepliktiga i bolaget. Dvs dotterbolaget betalar bolagsskatt på sin vinst. Och ägarbilden i bolaget påverkar inte beskattningen av vinsten. Vinsten efter skatt i dotterbolaget är sedan tillgängligt för utdelning till ägarna.
Om sedan dotterbolaget lämnar utdelning får man titta på varje ägares situation för att se hur utdelningen beskattas hos den ägaren. Generellt sett spelar det ingen roll vilka övriga ägare är när man bestämmer hur utdelningen beskattas hos en viss ägare (undantag för utomståenderegeln, se artikeln).
Om en ägare till dotterbolaget är privatperson, är det artikeln ovan som gäller, dvs fåmansbolagsreglerna. Och om en ägare till dotterbolaget är ett aktiebolag, är utdelningen skattefri i aktiebolagets resultaträkning. För medan konsultintäkter, hyresfastighetsöverskott mm är skattepliktiga i aktiebolag, så är utdelning från onoterade (=näringsbetingade) aktier skattefri.
Om sedan moderbolaget i sin tur lämnar utdelning till sina ägare, är det samma sak där, dvs beskattningen hos ägarna beror på varje ägares situation.
Som sammanfattning: överskottet av skogs/hyresfastighetsverksamheten beskattas i dotterbolaget, oavsett vilka ägarna är eller huruvida utdelning sker senare. Och utdelning till ägarna beskattas beroende på varje ägares ”status”.
Tack! kristallklart.
Om då ett dotterbolag AB ägs av tex. 2 andra AB och 3 privatpersoner, och dessa vill dela lika på en utdelning från dotterbolaget. Då blir de 2 ägande AB’n obegränsade i hur stor skattefri utdelning till dem kan bli, och påverkar inte heller utdelningsutrymmet för privatpersonerna? (om tex. schablonregeln ska användas)
Men de 3 privatpersonerna får då dela på (typiskt procentuellt efter ägande) på det schablonutrymme på ca 180tkr som finns?
Utdelning över de 180tkr från dotterbolaget måste alltså betalas ut som lön till privatpersonerna isåfall?
Hej Daniel!
Japp, AB-ägarna kan ta emot hur mycket utdelning som helst skattefritt. Och varje privatpersons utdelningsutrymme beräknas separat för den ägaren, oavsett vilka de andra ägarna är och vilken skattestatus de har. Litet undantag för utomståenderegeln, där en situation där mer än 30% av aktierna ägs av ”utomstående” kan göra allas aktier okvalificerade.
Varje privat delägare beräknar alltså för sig sitt utdelningsutrymme (=gränsbelopp). Om huvudregeln ger bäst gränsbelopp använder man såklart den, vilket oftast är om man kan använda löneunderlaget. Annars blir det schablonregeln med 171875 kr (2019) att dela på. Observera att man får en andel av schablonbeloppet motsvarande sitt ägande i hela bolaget. Om privata ägare äger totalt 60% av hela bolaget, får dessa ägare alltså dela på endast 60% av schablonbeloppet.
Märk att man varje år även får spara och räkna upp oanvänt gränsbelopp, så gränsbeloppet kan alltså bli högre med tiden om det inte används.
Får man utdelning utöver sitt gränsbelopp beskattas det som inkomst av tjänst i deklarationen. Det är alltså fortfarande utdelning från bolaget (dvs betalas inte ut som lön och beläggs inte med sociala avgifter), men i mottagarens deklaration beskattas det som inkomst av tjänst.
Hej
Superbra svar, det klarnar nu!
Sista fråga om utomståenderegeln, som kan göra att alla ägare av ett fåmansbolag får skatta utdelningen till 25%, och inte 20%.
I exemplet ovan, om ett dotterbolag AB till 40% ägs av ett moderbolag AB, som VD för dotterbolaget äger helt själv som sitt holdingbolag, och VD är enda aktiva personen i dotterbolaget.
Och dotterbolagets resterande 60% ägande är ej aktiva så då aktiveras utomstående regeln antar jag?
Kommer den utomstående regeln även påverka utdelningsskatten som moderbolagen har av dotterbolaget, eller är det bara de privata ägarna som riskerar att gå från 20% till 25% i utdelningsskatt ?
Eller smittar utomstående regeln på alla ägare av dotterbolaget, oavsett ägandeform som AB eller privat?
Med andra ord, är man ensam ägare (antingen direkt privat eller genom ett moderbolag) och kanske VD för ett fåmansbolag så får man max sälja 30% av bolaget till andra utomstående, ej aktiva, om man inte vill hamna på 25% utdelningsskatt?
Hej Daniel!
Grejen är att utomståenderegeln ses ofta som nåt positivt. Visst, det är 25% och inte 20% skatt, men 25% skatt gäller oavsett belopp. Man är alltså inte längre begränsad av gränsbeloppet (=utdelningsutrymmet).
Dvs kvalificerade aktier = blankett K10, årligt gränsbelopp, 20% skatt inom gränsbelopp och som inkomst av tjänst över gränsbeloppet.
Okvalificerade aktier = blankett K12 och 25% skatt på allt.
Dessa regler gäller endast fysiska personer (dvs privatpersoner), inte bolag. Ett aktiebolag som ägare har alltid skattefria utdelningar på onoterade innehav – där existerar inte fåmansbolagsregler, kvalificerade/okvalificerade aktier eller gränsbelopp.
Så i ditt exempel, där 60% av bolaget ägs av utomstående, ej verksamma personer (och det har varit så innevarande år och minst de fem föregående åren), aktiveras utomståenderegeln och gör alla privata ägares aktier okvalificerade. Vare sig de vill eller inte. 🙂 Vill man däremot ha kvalificerade aktier, t ex om man av olika anledningar har stora gränsbelopp, får man helt enkelt se till att vara verksam i bolaget (eller i liknande verksamheter).
Ok.
Genom att jag själv äger dotterbolaget via eget moderbolag, så sker ju min utdelning från moderbolaget.
Då kommer jag ha kvalificerade aktier i moderbolaget, oavsett om dotterbolaget ägs till 60% av andra?
Vill jag kunna ta ut utdelning i detta fall, med okvalificerade aktier till 25%, så måste jag äga dotterbolagets aktier privat?
Och utomståenderegeln börjar gälla först efter 5år efter det att 30% eller mer ägs av ej aktiva. Gäller komma ihåg att det ändras efter 5år då.
Hej Daniel!
Ursäkta sent svar, var tvungen att göra lite research på detta faktiskt (tack till Karin m fl på BL Information för er assistans här).
Så det finns tydligen ett rättsfall RÅ 2007 not 1 där ägaren var verksam i X AB, ägde sina aktier i X AB genom holdingbolag och utomståenderegeln gällde i X AB. Ägarens aktier i holdingbolaget blev då inte smittade och hans aktier i holdingbolaget inte kvalificerade. Dvs du bör kunna ta utdelning från holdingbolaget till 25% skatt utan begränsning.
Märk dock att aktierna i holdingbolaget kan bli kvalificerade av andra orsaker, t ex om ägaren är verksam i holdingbolaget eller i andra bolag som holdingbolaget äger. Inte fel att någon får titta på den specifika situationen om man vill vara säker (så säker man nu kan bli).
Och ja, utomståenderegeln gäller när utomstående äger minst 30%, har rätt till utdelning osv, och när det har varit på det sättet under minst fem hela kalenderår.
Hej.
Stor eloge för att du fortfarande svarar på frågor i denna tråd, wow!
Jag ska gå in som delägare på ca en tredjedel i ett bolag. För att minska risken för nuvarande ensam ägare ska jag under första året fakturera bolaget från mitt egna AB och ta ut lön där ifrån – jag arbetar alltså som konsult. I årets slut ser jag fram emot en utdelning från bolaget jag jobbat i men inte tagit lön ifrån. Hur tror du att jag då beskattas? Tacksam för din syn.
Hej Oskar!
Härligt när en tråd hålls levande efter nästan fem år!! 🙂
OK, då ska vi se. Om du äger dina aktier i X AB (bolaget du går in som delägare i) privat (dvs inte genom ditt bolag), och inte tar ut någon lön från X AB, får du nöja dig med schablonbeloppet som utdelningsutrymme varje år. Dvs om du blir delägare senast 31 december 2019, kommer du för 2020 få ett gränsbelopp (=utdelningsutrymme) på 177100 kr multiplicerat med din ägarandel. Dvs 59033 kr om du äger exakt en tredjedel.
Så för utdelning inom gränsbeloppet skattar du 20% och för utdelning utöver det beskattas du som inkomst av tjänst. Gränsbelopp du inte använder sparas till kommande år. Men notera att om du blir ägare under 2019 har du inget gränsbelopp alls under 2019.
Nu förutsätter vi normalfallet, t ex att utomståenderegeln inte gäller i bolaget, att du köper aktierna (inte får dem som gåva eller arv) osv.
Om du däremot skulle äga dina aktier genom ditt eget AB, blir aktieutdelning till ditt AB skattefri. Sedan är det din K10 i ditt eget AB som styr hur din utdelning därifrån beskattas, och där får du ju i alla fall hela gränsbeloppet om du äger hela bolaget.
Hej Mikael Green,
Har några frågor angående mitt aktiebolag när/om du har tid 🙂
1. Om jag startade mitt bolag 13/12 2018, registrerades i februari, gör ett bokslut 31/12 2019. Kan jag ta utdelning för 2018 trots att jag inte hade några intäkter då? Mina intäkter började först komma in 2019, när det gäller 2019 förstår jag att det inte är några problem med utdelningen. Undrar dock om jag kan ta ut för 2018 trots att jag inte hade några intäkter under det året. Bokslut görs som sagt först december 2019.
2. Kan jag dra av inventarier som jag köpte in, innan bolaget ”bildades” som används i min verksamhet?
3. Jag jobbar hemifrån. Kan jag använda min privata mobil och betala halva fakturan med bolaget. När jag tagit upp denna fråga med skatteverket så nämner de att det ska finnas en ”ökad kostnad” men det går ju inte beräkna nu för tiden då det finns abonnemang som inte har någon gräns och det är svårt att bevisa det ökade behovet av tjänsterna i och med företaget.
4. Samma fråga som ovan men gällande privat bredband.
Om ej, kan jag teckna företagsabonnemang i min bostad om jag jobbar hemifrån.
5. Kan jag dra av 4000 för att jag använder mitt hem som mitt kontor (jobbar digitalt, så allt arbete sker hemifrån).
6. Hur kan jag göra för att maximera min utdelning? Låt oss säga att detta endast går genom att betala ut lön till min enda suppleant och har en vinst på 1 250 000 det första året (inklusive preliminärskatt). Jag själv har en lön över 470 000/år via mitt ”vanliga” jobb, kan jag då betala ut lön till min suppleant och ta ut utdelning till mig själv. Hur mycket ska jag betala ut i lön för att maximera utdelning, och hur mycket blir utdelningen då?
Mvh Fredrik
Hej Fredrik!
Oj, det var en redig lista med frågor.
1. Får jag vara lite petig först? Man tar inte utdelning för ett visst år (även om det kan kännas så). Bolaget kan när som helst hålla en bolagsstämma och där disponera samtliga ev vinstmedel som finns kvar från senast fastställda bokslutet, dvs som inte redan delats ut eller decimerats av en förlust innevarande år. Det spelar ingen roll vilket år bakåt de har tjänats in.
I ditt fall, eftersom första bokslutet görs 191231, kan inte stämman dela ut några medel förrän tidigast våren 2020.
2. Jo, så länge de har med verksamheten att göra. Om de köptes in i samma veva som företaget bildades, tycker jag man kan ta in dem som utlägg. Köptes de långt innan kanske bolaget istället får köpa in dem av dig till marknadspris vid överlåtelsedagen.
Däremot får du normalt inte lyfta moms på inköp innan första dagen för momsregistrering.
3. Jag tror att det Skatteverket sa om ”ökad kostnad” gäller främst enskilda firmor. Skatteverket säger nämligen att om det är av väsentlig betydelse för verksamheten att en anställd har tillgång till t ex en dator och telefon med fastprisabonnemang, kan företaget betala dessa utan att den anställde förmånsbeskattas för privat bruk. Notera att fakturan fortfarande ska gå till företaget, dock. Skattefriheten gäller inte särskiljbara kostnader som privat utlandssamtal som debiteras separat, rösta i Mello, gåvor till välgörenhet mm.
Och eftersom du är anställd i ditt AB borde ju detta gälla även för dig, tycker man ju. Möjligen skulle Skatteverket ställa högre krav på att du visar att det är av väsentlig betydelse.
4. Här blir det däremot förmodligen ett nej. Jag har inte hittat nåt liknande uttalande för internetuppkoppling och det är ju också kopplat till ditt hem på ett annat sätt (även om du har kontoret där). Varje gång vi frågat har vi fått ett nej, även om vi inte hittat något skrivet nånstans. Ska vara då om du kan visa på att tjänsten kräver ett snabbare internet och företaget kan ersätta dig för ”fördyrningen”. Men nuförtiden har man ju oftast större behov privat (för streaming mm) än i tjänsten. 🙂
Min gissning är att telefonfrågan är betydligt vanligare (framför allt för ”vanliga” anställda, inte företagare) och därför finns en vägledning om detta men inte internet i hemmet.
5. Nej, det avdraget är bara för enskilda firmor såvitt jag vet.
6. Kan tyvärr inte svara på det på rak arm. Annat än att för att använda löneunderlaget måste dels företagets totala löner vara på en viss nivå för att det ska bli högre än schablonbeloppet och dels måste du själv (eller en närstående) ta ut tillräckligt med lön för att du ska få använda löneunderlaget. När det är en enda person som får lön rör det sig 2019 om 406 800 kr per år som krävs, beloppet varierar från år till år. Om den som får lön är närstående till dig och lönen 2019 är minst 406 800 kr får du alltså använda löneunderlaget och får ett bättre gränsbelopp 2020 än schablonbeloppet. Det blir dock inte sanslöst mycket högre – typ 210 tkr jämfört med 177 tkr.
Tänk dock på att lönen till en person annan än ägaren måste motsvara arbetsinsatsen. Man kan alltså inte skatteplanera genom att bara fördela löner fritt på skattemässigt bästa sätt.
Hoppas det var svar på frågorna.
Tack, det förklarar saken. Men jag har inte riktigt förstått det helt.
Så om jag har stämman 31/12-2019 (alltså 2019), samma dag som bokslutet. Så kan jag ta utdelning för 2019 och 2020 våren 2020?
Eller måste jag vänta med utdelningen för 2020 till 2021 (alltså nästa stämma?).
Eller gör jag det för komplicerat?
Spelar det någon roll om jag har stämman 2019 eller 2020. Jag har ändå utrymme för både 2019 och 2020 (sparat schablonbelopp)?
Hur bokför man det så skatteverket ser att det är en utdelning för 2019 och en annan för 2020 så man inte riskerar högre skatt.
Mvh Fredrik
Det jag undrar över, kan jag ta utdelning innan bokslutet för det året, så att jag tar med den utdelningen i bokslutet?
Eller måste jag vänta med att ta ut utdelningen för 2019 år 2020, och 2020 år 2021? 🙂
Tack så mycket för din svar!
Har en följdfråga på fråga 1.
Jag ringde skatteverket, och de sa att jag kunde ta utdelning för 2019 genom att ha en ”extrastämma” innan bolagsstämman. Men samtidigt sa hon att jag inte kunde ta utdelning för 2020 då det skulle beskattas under samma år, för mig rimmade det inte riktigt.
Det jag undrar över är:
Kan jag ha en extrastämma nu i november som hon sa, och besluta om att ta utdelning för 2019 (innan räkenskapsårets slut och bokslutet), alltså betala ut det låt oss säga 5/11-19 och beskatta det för 2019.
Därefter ha en bolagsstämma efter räkenskapsårets slut, låt oss säga i mars-april och bestämma om en ny utdelning för 2020 tidig sommar, samt beskatta detta under 2020 sen? Jag är säker på att jag har medel för detta, är det okej?
Eller måste jag ha haft bokslutet först?
För som jag ser det så har jag utedlningsutrymme för 2019, och för 2020, och då borde jag ju inte förlora på detta. Antingen så tar jag utedlning 2020 för både 2019 och 2020, eller så tar jag utdelning redan nu för 2019 och tidig 2020 för det året. Är detta okej? Vet inte om jag uttrycker mig lite luddigt.
Mvh Fredrik
Hej Fredrik!
Du måste göra minst ett bokslut innan du kan besluta om nån utdelning. Så om första bokslutet är 191231 kan du ta utdelning först under 2020.
För mottagaren beskattas utdelningen på dagen för beslutet på stämman. Så om stämman hålls 2020 så beskattas det på 2020.
Om du blev ägare till aktierna 181231 (bildar man bolaget själv så anses man vara ägare från bildningsdatumet) så får du ett gränsbelopp för 2019 och ett för 2020. Så vid utdelningen 2020 kommer du att ha två gränsbelopp att utnyttja.
Gissningsvis insåg inte Skatteverket att det var ditt första räkenskapsår när de besvarade din fråga, alternativt hade de dålig koll. Just såna här saker är inte heller direkt deras område, eftersom beslut om utdelning inte styrs av skattereglerna. Även om de kanske borde ha koll på det ändå. 🙂
Hej Mikael,
Om jag bedrev momsfri verksamhet som blivit momsbelagd med start 1:a juli, får jag dra av momsen på det inventarie (främst en dator – jobbar digitalt) som jag inhandlade under det året jag bildade bolaget? Bolaget registrerades februari 2019, väljer jag det som ”inköpsdatum” så bedrev jag ännu inte momsbelagd verksamhet, men i och med ändringen 1:a juli är min verksamhet uteslutande momsbelagd, hela datorns livslängd kommer jag ju bedriva momsbelagd verksamhet, får jag dra av, och när bokför jag detta i så fall?
Mvh Fredrik
Hej Fredrik!
Min gissning är att du inte kan lyfta momsen på något du köpte ett år innan ditt företag började bedriva momspliktig verksamhet. Men jag skulle nog rekommendera dig att ringa Skatteupplysningen på 0771 567 567 med din fråga.
Dels kan de nog ge ett bättre svar än vad jag kan. Och dels är ju detta en diskussionstråd för ett inlägg om fåmansbolagsreglerna, inte en frågespalt om moms. 🙂
Hej Mikael,
Tack det låter rimligt! 🙂
Nu tror jag jag har uppfattat ditt andra svar också, efter lite sömn 🙂 Så jag kan ha en bolagsstämma i januari och besluta om utdelning för 2019 och 2020, samt betala ut det våren 2020, samt beskatta dem båda separat 2020 (20% vardera).
Vänliga hälsningar,
Yosef
Leg. läkare
Tillägg: jag köpte datorn juli 2018, bildningsdatum i bolagsverker är 2018 för det var då jag kom igång, men jag hade startat upp verksamheten redan i början på året.
Hehe nu röjde jag mitt arbete med.
Mvh
Fredrik Yosef Wallin
Hej Mikael,
Jag har tillsammans med en vän en bolag som vi numer inte har någon verksamhet i. Vi har dock pengar kvar som vi vill dela ut via förenklingsregeln. Mina frågor är:
1.Kan man dela ut pengar via förenklingsregeln trots att vinsten varit väldigt låg?
2.Kan man göra utdelning trots att ingen verksamhet bedrivits under ett år?
Tacksam för svar, ha en bra dag.
Hej Robert!
1. Jadå, gränsbeloppet beräknas helt och hållet i K10-blanketten baserat på ditt ägande i bolaget. Det har inget med vinsten i bolaget att göra. Så förenklingsregeln gäller så länge du behåller ditt ägande.
2. Absolut, förutsatt att det finns fritt eget kapital i bolaget i senaste fastställda bokslutet. Utdelning är aldrig knutet till ett visst år. När en stämma hålls, kan stämman disponera vinstmedlen i senaste bokslutet minus eventuella utdelningar efter det. Man får även ta hänsyn till bolagets utveckling efter det bokslutet. Det spelar ingen roll om vinstmedlen tjänades in föregående år eller för tio år sedan. Spelar ingen roll om bolaget har verksamhet eller inte.
tack för svar.
Trevlig helg
Hej Mikael!
Jag har läst igenom denna tråd och har lärt mig så mycket på 15 min! Jätte tack! Jag har en fråga:
Jag startade mitt Ab (äger själv) november 2018 och ska göra mitt första bokslut 20191231 vilket då ger mig möjlighet att beslut om utdelning för 2018 och 2019. Under 2018 tog jag ingen lön men under 2019 tog jag ut lön. Kan jag för 2018 använda förenklingsregeln och för 2019 huvudregeln? dvs under 2020 dela ut ca 171 tkr + halva lönen för 2019? och hur mycket lön behöver jag ta ut under 2019 för att använda mig av huvudregeln nästa år?
Tack för dina svar!
Hej Max,
Jo, siffrorna stämmer, bara årtalen som behöver justeras lite. Så vi menar nog samma sak, men jag drar alltihop ändå för andra läsares skull.
Gränsbelopp (=utdelningsutrymme) får du i din K10 för varje privat inkomstår/beskattningsår. För inkomståret 2018 får du inget gränsbelopp, eftersom du inte ägde aktierna vid ingången av 2018. För inkomståret 2019 får du däremot ett gränsbelopp. Eftersom du inte tog nån lön under 2018 använder du förenklingsregeln och får 171 875 kr för 2019. Och för inkomståret 2020 kan du antingen använda förenklingsregeln för ett gränsbelopp på 177 100 kr, eller om du tagit ut tillräcklig lön 2019 få ett ännu högre gränsbelopp med huvudregeln. De 171 875 kr från 2019 räknas dessutom upp några procent.
Och dessa två gränsbelopp (för 2019 och 2020) kan du alltså använda dig av om bolaget beslutar om utdelning under 2020.
Om det är bara du som tar ut lön ur bolaget måste du under 2019 ta ut minst 406 800 kr i kontant bruttolön för att få använda löneunderlaget. Då hamnar ditt gränsbelopp 2020 på ca 10% av din anskaffningskostnad + 50% av lönerna 2019. Dvs gissningsvis ca 208 000 kr, eller mer om du tar ut ännu mer lön.
Hej Mikael, om mitt räkenskapsår slutar säg 30 Nov och inte 31 Dec. Hur räknas löneunderlaget för K10an? Måste jag ta ut ‘rätt’ lön inom mitt räkenskapsår dvs senast sista november? Hur är det med skatten på lönen, är det kalenderåret som det räknas på eller Räkenskapsåret?
Hej Max,
K10:an är en blankett i den privata deklarationen, så här spelar bolagets räkenskapsår ingen roll. Dvs löneunderlaget räknas på löner uttagna under kalenderåret. Din skatt på lön räknas på lön uttagen under kalenderåret, och likaså räknas skatt på utdelning uttagen under kalenderåret.
PS. Din fråga hade registrerats dubbelt så jag tog bort dubbletten.
Igen, tack för att du tar dig tiden och svarar på alla frågor! Då tolkar jag att engångsbelopp beskattas högre än ”normal” månadslön? Dvs i mitt fall ska jag dra av 33% skatt i december för den högre lönen pga engångsbeloppet som jag vill ta ut för att hamna på 504 tkr, dvs precis vid brytpunkten. Men då tolkar jag att jag får tillbaka det lite pengar i skatteåterbäring eftersom jag drar av 33% vilket är högre än ”normal” lön?
Mja, skatteavdraget är normalt sett högre på engångsbelopp. Men engångsskatten är ju tänkt att göra skatteavdraget mer exakt, dvs du kommer inte nödvändigtvis att få skatteåterbäring. Hade du däremot dragit tabellskatt på en engångslön på 100 tkr hade nog skatteavdraget blivit för högt och du fått skatteåterbäring senare.
För mer utförlig information om skatteavdrag, se Skatteverkets broschyr Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, sidan 14 och framåt.
Hej Mikael! Tack för svaret, (länken hamnar fel) men jag hittade rätt inlägg ändå :).
Jag har en följdfråga som handlar om skatten, om jag vill maxa min lön för 2019 upp till brytpunkten som är 504 tkr och ser att jag måste ta ut en ganska stor lön under december månad, säg 100 tkr, hur kommer denna extra stora lönen att beskattas? Alltså med denna extra lön kommer jag att totalt för 2019 att hamna på 504 tkr. Kommer jag att betala högre skatt för december lönen iom den är så stor? eller räknar man bara den totala inkomsten (lön + försäkringskassa) för hela året?. Tack igen för alla dina svar.
Hej Max,
Oops, sorry, fixade länken nu. Tack för heads-up.
I slutändan kommer inkomsten ju att beskattas som all annan lön, dvs hela årets inkomst läggs ihop, sedan dras grundavdrag av, sen skattar man kommunalskatt samt ev statlig skatt på belopp över brytpunkten osv osv. Dvs för den slutliga skatten spelar det ingen roll när under året du tagit ut lön, om du tagit den i små eller stora portioner, el dyl. Bara vad totala lönen under året blev.
Däremot får man kanske titta på skatteavdraget i december. Skatteavdraget är ju preliminärt, så skulle du dra för mycket får du ju sedan tillbaka det i skatteåterbäring. Men det kanske är lite onödigt att ligga ute med pengarna hela tiden tills dess. Ett skatteavdrag enligt tabell blir nog skyhögt, eftersom tabellen utgår ifrån att du haft 100 tkr/månad hela året. Dra istället engångsskatt, vilken hamnar på 33% upp till 504 000 kr, så blir avdraget lite mer lagom.
Mer info om engångsbelopp finns hos Skatteverket.
Jätte tack för ett tydligt svar! Jag visste inte att man får räkna med 10% av din anskaffningskostnad. Jag har en annan fundering som jag hoppas du kan svara på. Om det finns utrymme i företaget att ta ut högre lön, säg upp till gränsen för statlig skatt ( 504 tkr för 2019), ska man sikta på det ur skattesynpunkt? Gränsbeloppet med löneunderlag blir ju större.
Lite ”flummigt” fråga kanske men hoppas du förstår vad jag menar 🙂
Hej Max!
Yes, huvudregeln innebär ett gränsbelopp på (runtomkring) 10% av anskaffningskostnaden plus eventuellt ett löneunderlag (om man uppfyller kraven).
Om din lönefråga kan du läsa mer på Löneuttag vs aktieutdelning. Hamnar du i ”case 1” så är svaret ja, försök att alltid ligga på brytpunkten för statlig skatt. Är du nånstans mellan case 1 och case 2 blir det inte lika tydligt, men det är förmodligen inte en dålig idé att ta ut lön till brytpunkten. Men utdelning är ju faktiskt lägre skatt på och att få högre gränsbelopp är ju bara en poäng om du kommer att ha vinster nog att utnyttja gränsbeloppet.
Betyder det ovan att Max kan betala ut utdelningen 2020 för inkomståren 2019 och 2020 om det finns medel att dela ut? Eller måste inkomstår 2020 betalas ut 2021? För jag sitter i samma sits.
Ska ha bokslut 31:a december 2019, bolagsstämma januari 2020, tänkte betala ut utdelningen våren 2020 för båda inkomståren 2019 och 2020, enligt förenklingsregeln. Alltså cirka 135000 och 141000, är det okej? Kan jag dela ut det som en klumpsumma eller måste jag dela ut dem separat, och sedan ta upp dem i min privata inkomstdeklaration 2021?
Undrar också om man kan betala in hela preliminärskatten direkt, eller måste man betala månad för månad?
Tack så hemskt mycket för ditt stöd!
Mvh Yosef
Hej Yosef,
Jo, i princip stämmer det som du säger, även om förenklingsregeln ger gränsbelopp på 171875 kr för 2019 och 177100 kr för 2020. Jag vet inte om du kanske räknade på belopp efter 20% skatt?
Normalt sett drar inte bolag skatt på utdelning i fåmansbolag, utan det hamnar istället som kvarskatt för mottagaren. Anledningen är nog att bolaget inte alltid vet hur mycket skatt mottagaren kommer att betala – det beror ju på mottagarens K10. Men bolaget kan absolut dra skatt, om man som i ditt fall vill dra skatt och redan vet hur det kommer att beskattas. I så fall dras hela skattebeloppet vid utbetalningen av utdelningen. Och deklareras av bolaget och betalas in till Skatteverket den 12:e månaden efter. Det hanteras alltså nästan som skatt på en löneutbetalning.
Man får se bolagsstämman som helt ovetande om mottagarnas K10:or, dvs utdelningen beslutas och betalas ut, punkt. Med andra ord ska du inte dela upp utdelningen beroende på dina gränsbelopp.
Hej!
Jag har ägt mitt bolag under några år men inte tagit ut utdelning mer än något enstaka år. Jag har inte tagit ut lön motsvarande huvudregeln mer än nåt enstaka år när revisorn propsade. Schablonbeloppet läggs till varje år och sparas samt räknas upp om jag förstår det rätt. Vi har 25 anställda så det är maxlön som gäller för huvudregeln.
Jag planerar att sälja delar av verksamheten och göra stor vinst under 2020. Kan jag ta ut lön under 2020 och sen nyttja huvudregeln för utdelning under 2021. Eller är det i år, 2019 jag måste ta ut lönen? Eller måste jag varje år ta ut lönen för att nåt år utnyttja huvudregeln? Det låter så på vår revisor som varje år säger att jag måste ta ut maxlön.
Om jag inte delar ut hela beloppet läggs detta höga utdelningsutrymme i potten för sparad utdelning så jag även året efter eller nåt senare år kan ta stor utdelning. Eller försvinner det?
Tacksam för svar
Helena
Hej Helena!
Ditt utdelningsutrymme (eller gränsbelopp, som det också heter) i din K10 försvinner bara om det utnyttjas, annars sparas och ackumuleras det i din K10 och räknas dessutom upp några procent varje år, som du säger.
Varje år när du räknar fram ditt gränsbelopp i din K10 kan du välja om du använder förenklingsregeln eller huvudregeln, beroende på vilken som ger högst gränsbelopp. Det är alltså inga problem att t ex bara ta ut tillräckligt hög lön vartannat år och använda förenklingsregeln vartannat år. Ditt totala gränsbelopp blir såklart lägre än om du tar tillräcklig lön varje år, men det kanske inte alltid passar att alltid ta så hög lön.
Om du gör en reavinst under 2020 eller tar emot en utdelning under 2020, är det gränsbeloppet för inkomst året 2020 du kommer att utnyttja, plus såklart ackumulerat gränsbelopp sen tidigare år. Detta räknas fram och deklareras i K10:an för 2020 som görs i deklarationen våren 2021. Och för att använda löneunderlaget i huvudregeln i K10:an för inkomståret 2020 är det lönerna under 2019 man tittar på.
Så men andra ord, om du vill boosta ditt gränsbelopp med löneunderlag för en större reavinst eller utdelning under 2020, är det 2019 års lön som måste upp i tillräcklig nivå.
Hej Mikael o tack för en grym blogg!! Min man startade ett AB för några år sedan som han har drivit och ägt 100%. Nu tänkte jag börja konsulta och då via hans bolag för att slippa starta eget bolag. Jag går då också in som delägare. Har du tips på vad jag bör tänka på och om det är bästa sättet att gå tillväga?
Hej Maria,
Oj, det var ett jättebred fråga och inte så mycket specifik info att gå på. Så den är rätt svår att svara på såhär på bloggen.
En sak är att kolla på att ge aktierna som gåva mellan er snarare än att du köper hans aktier. Vid gåva så får du nämligen ta över hans anskaffningsvärde på aktierna, men framför allt även eventuellt sparat gränsbelopp i hans K10. Det kanske inte finns något sparat gränsbelopp så det kanske inte spelar nån roll, men ville i alla fall nämna det.
Men i övrigt är det jättesvårt att säga något sådär allmänt. Om ni använder en redovisningskonsult eller revisor för företaget är nog denna bättre lämpad att ge er lite goda råd.
Jag har under 2019 sålt en del av ett bolag där utomståenderegeln börjar gälla 2020 in i ett holdingbolag som jag äger till 100%. Holdingbolaget har räkenskapsår som slutar 2019-12-31. Hur snabbt efter årsskiftet kan jag dela ut vinst från försäljningen? Kan jag så fort jag är klar med bokslut och årsredovisning hålla en bolagsstämma och besluta om utdelningen?
Hej Villiam!
Ja, om du gör vinst i bokslutet 20191231 kan du direkt efter årsredovisningens undertecknande hålla din årsstämma (=ordinarie bolagsstämma) och där besluta om och betala ut utdelning.
Hej Mikael,
detta är troligtvis den mest informativa källan jag hittat kring vad som gäller utdelning i ett nystartat AB. Stort beröm till dig och alla kluriga frågor som kommer in. Jag sitter i en liknande sits som flera andra och undrar om jag tänkt rätt nedan:
Mitt aktiebolag registrerades i augusti 2018 med förlängt räkenskapsår till och med december 2019.
När jag nu gör mitt första bokslut 2019-12-31 undrar jag lite över mina möjligheter till aktieutdelning.
Förutsättningar
Bolaget registrerat augusti 2018
Förlängt räkenskapsår aug18-dec19
Jag är ensam ägare och äger samtliga aktier sedan starten av bolaget
Jag ägde aktierna vid årets ingång 2019 och 2020, men inte vid ingången av 2018
Jag är enda anställde i bolaget
Jag tog ingen lön från bolaget under 2018 (men hade detta år en anställning med lön upp över statlig skatt)
Jag har tagit ut lön upp till statlig skatt 43500 under 2019 som ger ett lönebaserat utdelningsutrymme enligt huvudregeln
Jag har förstått på dina kommentarer att detta ger mig rätt att på bolagsstämma under 2020 (och baserat på bokslutet 2019-12-31) besluta om utdelning enligt följande:
Eftersom jag ägde samtliga aktier vid ingången till 2019-01-01 kan jag för 2019 ta utdelning enligt Schablonmetoden på 171875 då jag under 2018 inte tog någon lön.
Denna räknas även upp med ca 3% till ca: 177031 kr
För år 2020 kan jag sedan ta ut enligt huvudregeln och få en utdelning på halva bruttolönen under 2019= (12*43500) /2= 261000 kr
Till detta tillkommer då även ca 9,6% av insatt aktiekapital om 50.000 kr =4900 kr
Så om jag förstått det korrekt så kan jag efter bokslutet den 31/12 2019 ha en stämma i Januari där jag beslutar om utdelning på: 177031+ 261000 + 4900= 442 931 kr
Efter stämman kan jag betala ut dessa pengar från mitt företagskonto till mitt privata konto och sedan under 2020 deklarera för detta i K10 vilket gör att jag i deklarationen 2021 kommer ha en kvarskatt på 20%* 442 931= 88586,2 kr, denna kan jag dock betala in tidigare om jag önskar?
Stämmer alla mina antaganden?
Stort tack på förhand!
Mvh
Magnus
Hej Magnus!
Jajamensan, det stämmer precis. Stoppade in dina siffror i vårt skatteprogram och landade på en exakt siffra på 443 641 kr, så det är ju i linje med din beräkning.
Och ja, under våren 2021 deklarerar du detta i din inkomstdeklaration för 2020. Och kvarskatten för utdelningen blir 20% – sen kan ju andra fakturor i din deklaration öka eller minska kvarskatten. Och ja, du kan betala in den hur tidigt du vill.
Tack för svaret Mikael, det vara positiva nyheter. Det är alltså inga problem med det förlängda räkenskapsåret och att första bokslutet sker först nu i årsskiftet 2019-2020? Är det någon skillnad om bokslutet kommer först i Januari?
Tilläggsfråga, kommande år (2021 och framåt) kommer jag sedan kunna ta ut utdelning enligt huvudregeln vilket bör hamna på
bruttolönen under året= (12*43500) /2= 261000 kr
Till detta tillkommer då även ca 9,6% av insatt aktiekapital om 50.000 kr =4900 kr
Detta skulle jag då kunna få ut i Januari 2021 och använda för att bla täcka skatteinbetalningen för bolagets första utdelning under 2020.
Stort tack för att ni delar med er av er kunskap och lär ut vad som gäller!
mvh
Magnus
Hej Magnus,
Jo, vi får skilja på de olika mekanismerna lite.
Ditt gränsbelopp i din K10 är helt baserat på kalenderår, när du blir ägare till aktierna och hur mycket lön du tar ut. Här spelar bolagets räkenskapsår ingen roll.
Sen när bolaget kan lämna utdelning har ju väldigt mycket med räkenskapsåret att göra. Bolaget måste ju fastställa sitt bokslut på årsstämman innan vinsterna från bokslutet kan delas ut. Och ingen utdelning kan alltså ges förrän första bokslutet har fastställts.
Men gör du första bokslutet 20191231 eller 20201231? Gissar på 20191231 enligt din första fråga. Då blir bokslutsdagen 20191231. Årsredovisningen dateras vid själva underskriften, vilket blir något senare nån gång under våren 2020. Och tidigast samma dag som underskrift av åredovisningen kan årsstämman hållas, då du kan besluta om utdelning.
Och ja, så länge du tar ut samma lön (typ) 2020 kommer du för inkomståret (utdelningsåret) 2021 kunna räkna med löneunderlaget som du beskriver. Och ja, teoretiskt kan du ta utdelning i januari 2021 för bokslutet 20201231, om du gör ett snabbt bokslut.
Hej Magnus, du skriver ”Jag har tagit ut lön upp till statlig skatt 43500” ligger inte den gränsen på typ 42000? Eller har jag förstått det fel?
Egentligen är det bara drygt 42000 kr/år man kan ta för att slippa statlig skatt men genom att gå upp till 43308kr så ser man även till att få full pensionsavsättning mot en kostnad på 300kr i skatt. Jag ser inte det som ett problem att jag betalar några kronor extra i statlig skatt här när det dessutom gör at tjag för varje uttagen krona kan ta ut ytterligare 50 öre i lågskattad utdelning nästkommande år. Visst kanske det optimla är att ta ut någon 1000-lapp lägre.
Jag förstår, det låter rimligt.
Hej!
Om jag har bolaget i träda, kan jag ta ut mer utdelning än schablon-gränsbeloppet utan att det anses ta företaget ur träda?
(Jag förstår att det innebär att jag skattar mer på de pengarna som överstiger fribeloppet precis som vanligt)
Hej Anders,
Ja, utdelningen påverkar inte trädan, dvs du anses inte verksam i bolaget för att du tar ut utdelning, oavsett om utdelningen beskattas i inkomst av kapital eller inkomst av tjänst.
Mig veterligt kan du nog ta ut lön ur bolaget också, om det skulle vara aktuellt. Men den ska jag inte svära på.
Tack för (väldigt!) snabbt svar. Lön har jag inget behov av, så låter utmärkt. 🙂
Hej!
Tack för riktigt bra svar! Har en fråga om tillgodoräkning av utdelningsutrymme från tidigare år:
Bolaget startades 201803 med första bokslut 20181231.
Tog en utdelning under 2019 på 100 000 kr.
Under 2019 har jag tänkt ta ut en bruttolön på 600 000 kr.
Enligt huvudregeln borde jag alltså kunna ta ut en utdelning 2020 på 300 000 kr till 20% skatt?
Kan jag även lägga till resterande del av schablonbeloppet 2019 (171 875 kr) i denna utdelning dvs (171 875 – 100 000) * 1,0351 = 74 398 kr ?
Mvh
Martin
Hej Martin,
Ja det stämmer. Det som du inte använder av 2019 års gränsbelopp på 171875 kr får du spara och räkna upp lite och använda i kommande års K10:or.
Hej,
Jag undrar över några saker om du har lite tid över vore det jätte tacksamt.
1. När räknas det att jag kan ta utdelning, rättare sagt när räknas jag som ägare till aktierna, från bildningsdatumet vilket var 11/12 2018 eller från datumet då jag öppnade bankkontot och la de 50000 kronorna (för det skedde först i januari-februari)?
2. Om jag nu förstått detta rätt utifall att jag kan ta utdelning för 2019 och 2020. Kan jag på bolagsstämman våren 2020 betala ut utdelning för 2019 och 2020 samtidigt? Jag läste något om att man skulle skapat en skuld och bokfört pengarna ifrån kapitalet innan, är detta ett måste?
3. Om jag var på tjänsteresa och tog med min fru (som är suppleant, kan dock inte intyga hennes arbete), då ska ju 25% förmångsbeskattas för logi (hotell). Därför har jag betalat de 25% direkt till bolaget från min beskattade lön så är de redan beskattade. Då kommer min fråga, kan jag göra momsavdrag för hela hotellkostnaden, eller endast för de 75% exklusive de 25% som skulle förmångsbeskattas.
Alltså om rummet kostade 1000 kronor, jag betalade 250 kr själv, kan jag göra momsavdrag på 12% av hela summan 1000 kr eller av summan 750 kr (exklusive delen som ska beskattas som förmån)?
Hur mycket får jag ta på bolaget för mat?
Samt tjänsteresan, jag använde egen bil, alltså 18,50kr/milen, kan jag dra av hela resan eller bara 75% då min fru åkte med (men jag hade ändå tagit bilen även om jag åkt själv). Resan var i Sverige i arbetet.
Tack!
Hej Josef,
1. Om du bildade bolaget själv (dvs inte köpte lagerbolag) räknas du som ägare från bildningsdatumet (se registreringsbeviset).
2. Jag är inte säker på vad du menar med att ”ta utdelning för 2019 och 2020”, eftersom man inte tar utdelning för ett visst år. Man tar bara utdelning, punkt. Och vid stämmotillfället har man tillgång till bokfört fritt eget kapital för utdelning, spelar ingen roll om vinsterna kommer från senaste bokslutet eller ett bokslut för tio år sedan.
Om du startade bolaget nånstans i slutet av 2018/början av 2019 och håller årsstämman våren 2020 gissar jag att du gör ditt första bokslut 2019-12-31? I så fall kan årsstämman disponera årsvinsten från det första räkenskapsåret som slutade 2019-12-31.
Om inte hela årsvinsten delas ut säger man att resten ”balanseras i ny räkning”, vilket innebär att den sparas i bolaget. Vid årsstämman 2021 kan man sedan disponera årsvinsten 2020 plus balanserade vinster från stämman våren 2020. Och så vidare.
Om du däremot syftar på ditt utdelningsutrymme i din K10 (det som styr hur du beskattas), kan man väl säga att du våren 2020 kan utnyttja utdelningsutrymmet 2019 och 2020 samtidigt. För varje inkomstår där du äger aktierna 1 januari får du ett gränsbelopp (=utdelningsutrymme). Om du inte utnyttjar gränsbeloppet det inkomståret så sparas det och räknas upp lite till nästa år. Så i exemplet ovan kommer du under 2020 att ha gränsbeloppet från 2019, uppräknat med några procent, plus gränsbeloppet för 2020.
3. På saker som förmånsbeskattas kan du normalt inte lyfta ingående moms. Annars skulle det ju ändå bli en liten vinstaffär att ta privata kostnader på företaget, lyfta momsen och förmånsbeskatta dem – och det är ju inte meningen.
Vet inte varför just 25% ska förmånsbeskattas, men jag gissar att du har nån bakgrund till det. Är det prisskillnaden mot ett enkelrum, t ex?
Om bolaget betalar mat blir du själv tyvärr förmånsbeskattad, med undantag för representation och konferenser. Även om förmånsbeskattningen sker med schablonbelopp och man där faktiskt kan göra en liten ”vinst”, skulle jag ändå rekommendera att ta matkostnader privat för att hålla det enklare.
Jag skulle säga att du kan dra full milersättning för tjänsteresan även om din fru följde med, men det är bara min gissning.
Samt en sista fråga för ikväll.
Har jag räknat rätt enligt följande:
Jag har utdelningsutrymme för 2019 sparat på k10 som du beskriver (trots att jag inte kunde betala ut något 2019 då jag inte haft mitt bokslut och stämma som du korrekt skriver blir av 191231 samt efter det) får jag ändå ränta på ”sparat” utdelningautrymme det vill säga:
2019: 171875×1,0351 (3,51% ränta) =177907,8
2020: 177100
Vad händer om jag råkar betala ut 1 krona för mycket i utdelning (felräkning t.ex) måste man beskatta hela som inkomst då? Samt kan man betala ut det som en klumpsumma utdelning 2019+2020 eller är det bättre att separera dem för tydlighetens skull?
Ber om ursäkt för många frågor.
Mvh Josef
Hej Mikael,
Tack, nu är jag med!
Det står på skatteverkets hemsida att om maka/make följer med på tjänsteresa ska 25% av logi förmånsbeskattas. Men det blev byte av hotell i sista minut och det var det ända lediga så det hade kostat samma summa oavsett.
Men för att det inte ska bli några problem valde jag att förmånsbeskattas 25% och betala min skuld de 25%:en snabbt till bolaget för att undvika problem ifall att. Problemet är dock att resan var endast en tjänsteresa, och jag måste ju kunna dra momsen på login som är avdragsgill, men i och med att 25% enligt skv är förmån så blev det lite komplicerat. Vad tror du?
Har en snabb fråga med om du hinner, julgåvan som man får köpa till de anställda är det en gåva för Max 450:- eller kan man köpa 2-3 varor till personen för ett sammanlagt värde av 450kr?
Önskar dig en trevlig kväll, och tack för att du finns, din kunskap och ditt enorma stöd för oss alla här!
Mvh Josef
Hej Josef,
Normalt sett får man inte lyfta ingående moms på utgifter som förmånsbeskattas – undantag för t ex leasingbilar där speciella regler gäller. Så jag skulle säga att du kan lyfta 75% av momsen på login.
Jag har aldrig sett något om att julgåvan måste bestå av en enda sak, så att såvitt jag vet kan du lika gärna köpa flera olika saker som tillsammans är värda max 450 kr inkl moms.
Vad gäller ditt utdelningsutrymme så stämmer det att i din K10 för 2020 så får du räkna upp ditt sparade utdelningsutrymme från 2019. 2020 räknas det upp med 3%, har det nyligen spikats.
All utdelning utöver utdelningsutrymmet/gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst, men utdelning inom gränsbeloppet beskattas som inkomst av kapital med 20%. Så med utdelning på gränsbeloppet plus 1 kr, skulle 1 kr beskattas som inkomst av tjänst och resten med 20%.
Nej, blanda helst inte in din K10 i bolagets hantering av utdelning, för formellt sett har K10 inte med den saken att göra. Bolaget beslutar om utdelning och betalar ut den, punkt. Sen kan bolaget betala ut den i olika delar om man t ex inte har likviditeten just nu, men det är en annan sak. Du kan såklart ha din K10 i åtanke när du beslutar utdelningsbeloppet, men låt det stanna där.
Och försök att inte tänka som att vissa gränsbelopp hör till vissa år – det är bara ditt totala gränsbelopp som är intressant i slutändan. Så i K10 för 2020 börjar du med sparat gränsbelopp från fg års K10 som är 171875 kr – det spelar ingen roll vilket år detta gränsbelopp uppkom. Vi räknar upp detta med 3 procent och lägger på årets gränsbelopp 177100 kr. Summa blir ditt totala gränsbelopp 354991 kr. Hur den här siffran räknades fram påverkar inte hur det beskattas, hur utdelningen ska betalas ut eller nåt annat.
Hoppas det makes sense.
Hej! Jag är delägare i ett fåmansföretag som kommer att göra ett bra resultat i år. Antag att min andel av utdelningen blir 7 MSEK. En liten del kommer att beskattas med 20% som vi kan bortse ifrån här, den största delen kommer att beskattas med ca 55% skatt, upp till 90 inkomstbasbelopp. Och därefter 30%. Om jag istället skulle starta ett holdingbolag och som äger aktierna i fåmansföretaget, då skulle jag kunna vänta några år och därmed spara ihop ett ännu större eget kapital i holdingbolaget. Min plan är alltså att efter några år ta ut ett större belopp som utdelning, säg 16 MSEK och då kan jag komma ner till 30% skatt på en betydligt större andel. (Jag är även medveten om 5:25-reglerna med träda-bolag, men det är jag inte så lockad av). Är det möjligt och rimligt att tänka så här? Jag vill få bekräftat att 3:12-reglerna med taket på 90 IBB i detta fall kan appliceras holdingbolaget.
Hej Ulf,
Låter ju trots allt som ”trevliga” problem. 🙂 Men ja, det fungerar som du beskriver det. På denna sida hos Skatteverket får du det svart på vitt.
Jag har en fråga runt utdelning: Jag startade mitt bolag juli 2018 och har haft förlängt räkenskapsår till 2019-12-31. Jag gjorde ingen K10 blankett för 2018 då jag inte hade ägt aktierna vid ingången 2018-01-01. Nu när jag gör mitt bokslut och min K10 så antar jag att jag bara har utrymme för 2019 och när jag ser på lönekostnaden i huvudregeln får jag bara se till lönekostnaden för 2019 och inte ta med lönekostnaden för 2018 som ingår i mitt räkenskapsår?
Mvh
Kim
Hej Kim,
Mja, till att börja med ska vi inte blanda ihop bokslutet och K10:an – det är olika saker och påverkar inte varandra. Så vi fokuserar på K10:an.
Mycket riktigt blev det ingen K10 för 2018. I din K10 för 2019 som du kommer att lämna in med deklarationen våren 2020, får du såklart ett gränsbelopp för 2019. För lönekostnaden i huvudregeln får du då titta på löneuttagen under kalenderåret 2018. Märk här att vi tittar alltså på kalenderår – det spelar ingen roll hur bolagets räkenskapsår ser ut, eller att i det här fallet råkade bolaget bara existera under del av 2018.
Om lönerna under 2018 inte är tillräckliga för att huvudregeln ska ge ett bättre gränsbelopp för 2019, får du använda schablonregeln för 2019 istället.
Märk dock att eftersom bolaget gör sitt första bokslut 2019-12-31, kan du som tidigast ta din första utdelning vid årsstämman 2020. Och då hamnar ju den utdelningen på 2020, vilket innebär att du har utdelningsutrymmet för både 2019 (lite uppräknat) och 2020 att utnyttja. Och för K10:an för 2020 får du använda lönerna från 2019. För att veta hur mycket utdelning du kan ta emot till 20% skatt under 2020 behöver du alltså räkna på K10:an för 2020 redan nu, dvs ett år innan du faktiskt ska göra och skicka in K10:an i deklarationen våren 2021.
Hej,
en fråga i denna djungel. Jag och min sambo startade ett AB 20180901, vi äger 50% var och ska göra bokslut för första gången per 20191231, förlängt bokslut. Jag har tagit ut lön på 477 000 för 2019 ej 2018 , min sambo har inte tagit lön för 2018 och bara 15 000 för 2019.
Visst blir det mest gynsamt för mig att nyttja huvudregeln. Kan jag ta ut 246 000 i utdelning 2020 ( 477000+15000*50%)
Hej Susanne,
Mja, nästan. Det stämmer att det blir mest gynnsamt för dig att använda huvudregeln. Men du får din ägarandel av löneutrymmet. Så det blir ca 10% av ditt anskaffningsvärdet för aktierna (vilket är 25000 kr, gissar jag) plus 50% av 50% av 2019 års löner, dvs gissningsvis ca 25000 * 0,1 + (477000+15000) * 0,5 * 0,5 = 125500 kr. Att jämföra med de 177100 * 0,5 = 88550 kr du hade fått med förenklingsregeln.
För din sambo beror det lite på. För att man ska få använda löneunderlaget måste man själv eller en närstående ha tagit ut tillräckligt mycket lön. Och sambos räknas som närstående om man varit gifta eller har gemensamma barn. Är det så får alltså även sin sambo ca 125500 kr i utdelningsutrymme. Är det inte så blir det istället schablonbeloppet på 88550 kr för din sambo.
Men detta är alltså utdelningsutrymmet för 2020. Om ni startade 2018 får ni ju även ett utrymme för 2019, vilket då lär blir schablonbeloppet 171875 kr delat på 2, dvs 85937 kr vardera. Och detta räknas upp med 3% för 2020. Så gissningsvis skulle du ha ca 85937 * 1,03 + 125500 = 214015 kr för 2020.
Kommer många frågor på en gång, ber om ursäkt för detta.
Jag undrar även en sak när det gäller utdelningen:
Om jag har utdelning sparad för 2019, så står det på skatteverket att det är 3,51% ränta för sparad utdelning för inkomståret 2019. Du skrev tidigare att det precis spikats att det är 3%, ska jag kolla på inkomståret 2020 då?
För när jag räknar det om jag 2020 betalar ut utdelning för 2019 och 2020 blir det följande:
2019: 171875×1,0351= 177907,8
2020: 177100
Totalt: 355007,8
Om jag väljer att spara 2020 så att det sedan räknas upp nästa år, kan jag då ta ut 2019 års utdelning nu 2020, och spara 2020 för att ta upp med ränta 2021 (då till 3% ränta om jag förstått det rätt)?
För du skrev följande, och jag förstår inte om det är jag som räknat fel/förstår fel:
”..Och försök att inte tänka som att vissa gränsbelopp hör till vissa år – det är bara ditt totala gränsbelopp som är intressant i slutändan. Så i K10 för 2020 börjar du med sparat gränsbelopp från fg års K10 som är 171875 kr – det spelar ingen roll vilket år detta gränsbelopp uppkom. Vi räknar upp detta med 3 procent och lägger på årets gränsbelopp 177100 kr. Summa blir ditt totala gränsbelopp 354991 kr.”
Tack för ditt stöd!
Mvh Josef
Hej Josef,
Då ska vi se, det är knepigt att hålla isär åren när det gäller K10:orna.
För beskattningsåret/inkomståret 2019, dvs deklarationen du gör våren 2020, får du ett utdelningsutrymme på 171875 kr. Om du inte tar nån utdelning 2019 sparas det till kommande år.
För beskattningsåret 2020, dvs deklarationen du gör våren 2021, räknas det sparade utrymmet upp med 3%, dvs 171875 * 1,03 = 177031 kr. Och du får ett nytt utrymme på 177100 kr, summa 354131 kr.
Om vi leker med tanken att du tar en utdelning under 2020 på 200000 kr – då har du 354131 – 200000 = 154131 kr kvar i sparat utdelningsutrymme till nästa år.
FÖr beskattningsåret 2021 räknas dessa 154131 kr upp med 2021 års uppräkningsränta. Denna vet vi inte, den beror på statslåneräntan i november 2020. Och du får såklart ett nytt utrymme för 2021 på 183700 kr (om du använder schablonbeloppet).
Om vi låtsas att uppräkningen 2021 är 3,5% och vi säger att du tar en utdelning 2021 på 150000 kr så sparar du 154131 * 1,035 + 183700 – 150000 = 193225 kr till kommande år. Och så vidare.
Ser du vad jag menar att man inte behöver hålla reda på från vilket år ett utdelningsutrymme kommer, utan det totala utdelningsutrymme ökar och minskar varje år beroende på schablonbeloppet, uppräkningsräntan och hur mycket utdelning man tar.
Hoppas det hjälpte.
Hej Mikael, det hjälpte mycket!
Jag har löst de andra frågorna, har dock en sista fråga.
Om jag har ett aktiebolag, och bokför enligt fakturametoden. Vad är korrekt vid kortköp, betalningar osv. att bokföra enligt bokföringsdatum eller transaktionsdatum?
Mvh Josef
Hej Josef,
Menar du de olika datumkolumnerna på kontoutdraget? De brukar ju bara diffa nån dag eller så, så det spelar nog ingen roll. Jag tror jag brukar använda…bokföringsdatum. Tror dessutom att olika banker kan använda de där begreppen lite olika, så ta det som verkar ”make sense”.
Hej,
Verkligen ett bra arbete du gör, det är mycket uppskattat!
Jag tillsammans med några kollegor har drivit ett bolag under ett antal år, vi har alla byggt upp ett relativt stort utdelningsutrymme. Nu ska jag eventuellt köpa ut en kollega. Låt säga att min kollega hela tiden ägt 10% av aktierna. Får jag då även ta över hans upparbetade utdelningsutrymme?
Med vänlig hälsning
Per
Hej Per,
Tack för de orden, roligt att det uppskattas!
Nej, inte om du köper hans aktier – då utnyttjar han sitt upparbetade utdelningsutrymme vid försäljningen (för ev reavinst) och det som blir över försvinner tyvärr.
Om man däremot får aktier som gåva (eller i arv) övertar man givarens upparbetade utdelningsutrymme.
Hej Mikael, imponerande att en tråd har hållits levande så pass länge och fortsätter dessutom att leva 🙂
Jag har en enkel fråga.
Jag äger som privatperson aktier i ett onoterat fåmansbolag som omfattas av 3:12-reglerna. Jag äger ett AB och vill flytta aktierna till detta.
Det pris jag säljer de för, är det reglerat på nåt sätt?
Jag har förstått det som att aktierna blir näringsbetingade då de ägs av ett AB och inte är noterade på någon börs.
Det som gör mig osäker är alla skriverier om ”underprisöverlåtelser”.
Det är svårt att få någon klarhet i vad som egentligen gäller
Jag hade helst sålt de för det värde jag har som gränsbelopp i min k10.
Hej Semira,
Eller hur, jättekul att den lever så länge!!
Ja, när ett aktiebolag äger aktier i ett annat, onoterat aktiebolag, säger man att innehavet är ”näringsbetingat”, vilket framför allt innebär att utdelningar och reavinster är skattefria i holdingbolag, och på samma sätt att reaförluster är ej avdragsgilla.
Den främsta regeln när ditt AB köper något av dig är att priset inte får överstiga marknadsvärdet. Eller rättare sagt, det får överstiga marknadsvärdet men du blir då förmånsbeskattad för den överskjutande delen, så man brukar försöka undvika det.
Några enkla tumregler är:
1. När ditt AB köper något av dig, får priset vara max marknadsvärde.
2. När du köper något av ditt AB, måste priset vara minst marknadsvärde.
En ”underprisöverlåtelse” är enkelt uttryckt en överlåtelse till ett pris som understiger marknadsvärdet. Det finns en mängd olika specialsituationer där begreppet ”underprisöverlåtelse” är viktigt, men i ditt fall behöver du bara se till att inte sälja för mer än marknadsvärdet.
Sen kan det ju finnas andra faktorer i din situation att ta hänsyn till, men det är svårt att säga något om utan att känna till hela situationen. Man kan ju t ex frestas att sälja med en reavinst som utnyttjar hela sparade utdelningsutrymmet i K10:an för det bolag man säljer. Om det ryms inom marknadsvärdet kan det ju vara en bra idé. Men om bolaget som är köpare inte har pengar att betala för aktierna just nu (och man ”säljer mot revers”), tänk då på att du själv måste betala skatt på reavinsten även om du inte fått betalt av ditt bolag ännu.
Hej, vilken fantastisk tråd! Jag har en fråga som jag hoppas du kan svara på. Jag äger som fysiker ett fåmansbolag till 100% och i min K10 för detta bolat har jag ett upparbetat utdelningsutrymme som delvis kommer från ett dotterdotterbolag. Denna dotterdotter ligger vilande och jag överväger att sälja det till mig själv som fysiker för att använda det till en annan verksamhet. Har jag förstått det rätt ifall det utrymme i K10 som kommer från just dotterdottern då skulle försvinna?
Hej Anders,
Nej, det upparbetade utdelningsutrymme du har i din K10 för moderbolaget har du kvar, oavsett om du säljer dotterdotterbolaget. K10:an avser endast ditt ägande som fysiker, dvs ägandet i moderbolaget. Enda sättet det upparbetade utdelningsutrymmet kan påverkas är om du utnyttjar det eller säljer dina aktier i moderbolaget.
Men det låter ju på dig som att du hittat något skrivet någonstans som antyder att du skulle tappa en del av det upparbetade utdelningsutrymmet vid en försäljning av dotterdotterföretaget. Om du fortfarande tycker att det verkar så, svara gärna här och referera till den atexten så kollar vi på vad de kan mena.
Hej igen och tack för snabbt svar! Jag har försökt läsa på lite olika ställen men inte hittat någon tydlig sammanställning av just denna fråga. Men här är en som bidragit till min osäkerhet: https://blsforum.blinfo.se/org/bl-skatt/d/sparat-utrymme-pa-k10an/ Mvh /Anders
Aha, OK, jag ser vad du menar.
Vad de säger i den tråden är ”Vid en försäljning så proportioneras det sparade utrymmet som fanns innan försäljningen så att den del som hör till de avyttrade andelarna utnyttjas/försvinner”. Men vad de menar med ”hör till” i det här fallet är att om du har ett upparbetad (sparat) utdelningsutrymme på 1 mkr och säljer 40% av aktierna, så kommer 400 tkr av utdelningsutrymmet att användas till reavinsten. Den ev del av de 400 tkr som inte utnyttjas försvinner, så du har 600 tkr kvar i upparbetad utdelningsutrymme, dvs de som ”hör till” de 60% aktier du har kvar.
Man behöver aldrig titta på var det upparbetade utrymmet kom ifrån – när det väl finns där så tillhör det dina aktier i moderbolaget, helt enkelt.
Super, stort tack för hjälpen!
Hej Mikael,
En fråga gällande beskattning av utdelning. Om jag betalade utdelning för räkenskapsår 2019 och 2020 nu i år, och jag ska ta med dessa i min K10 år 2021. Ska skatten på utdelningen då vara inbetald maj 2021 eller när betalar man in skatten för att inte bli skyldig ränta? Samt betalar jag in det till mitt vanliga skattekonto?
Vänliga hälsningar,
Josef
Hej Josef,
Skatteverket har utmärkt information om betalning av kvarskatt, ränta på skattekontot mm här.
Men kort beskrivet: på inkomster 2020 som deklareras 2021, börjar det räknas ränta på kvarskatten från 12 februari 2021 på allt över 30 000 kr och från 2 maj 2021 på allt upp till 30 000 kr. Betalning av kvarskatt sker till ditt vanliga skattekonto.
Hej, Jag startade mitt AB i April 2019. Har inte någon vinst (än) och har inte tagit ut någon lön. I och med att jag inte hade några andelar början 01/01/2019 ska jag fof skicka in K10 i min privata inkomstdeklaration. Jag har i princip inte gjort något under 2019…
Hej Gabi,
Om du blev ägare till aktierna under 2019, du inte har sålt några aktier under 2019 och inte tagit emot utdelning för aktierna under 2019, behöver du inte lämna någon K10 i deklarationen för 2019. Om det mot förmodan finns en K10 redan skapad i din deklaration online, kan du ta bort den och ange som skäl alternativet ”Ny delägare som endast köpt andelar under året och inte ägde andelar vid ingången av året”.
Notera att du blev ägare till aktierna på ”bildningsdatumet”, vilket inte är detsamma som registreringsdatumet. Se företagets registreringsbevis från Bolagsverket.
Stort tack för detta informativa inlägg och kommentarstråd!
Jag har en fundering kring ett scenario med ett konsultbolag med två delägare. Delägare 1 äger 49% privat och delägare 2 äger 51% via holdingbolag. Konsultbolaget har flera anställda (även i dotterbolag) vilket ger ett ”bra” löneunderlag. Med nuvarande ägarstruktur blir situationen att delägare 1 ”begränsar” utdelningsnivå i konsultbolaget eftersom denne endast vill ta utdelning i den grad det ryms inom hens gränsbelopp. Skulle delägare 1 övergå till att äga via holdingbolag istället, mister hen möjligheten att nyttja löneunderlaget från dotterbolaget helt pga mer än 50% ägande krävs för att tillgodoräkna sig detta.
Finns det ngt smart sätt att lösa detta dilemma?
Hej Maria L,
Det du pratar om är s k ”dubbel koncerntillhörighet”, där ett bolag teoretiskt kan ha två moderbolag samtidigt och där därför löneunderlaget kan utnyttjas i båda holdingbolag. Tidigare var detta möjligt men sedan ett antal år tillbaka är det inte längre möjligt. Så såvitt jag vet finns det inget sätt att komma runt detta i dagsläget, tyvärr. I alla fall inget enkelt sätt.
Tack Mikael för svar!
En annan fundering kring detta koncernupplägg och det faktum att mer än 50% ägande krävs i dotterbolag för att få tillgodoräkna sig löneunderlagen i dessa:
I koncernen ifråga finns dels ett dotterbolag som är helägt och vars löneunderlag delägare 2 därmed får tillgodoräkna sig. Därutöver finns två dotterbolag som inte är helägda (ägs med 51% resp 90%) och delägare 2 får därmed ett indirekt ägande på under 50% och ”tappar” därför dessa löneunderlag. Men visst är det så att delägare 1, som äger aktierna i det ägande bolaget privat, däremot får tillgodoräkna sig dessa löneunderlag? Så i det avseendet är det inte negativt att hen äger privat istället för via holdingbolag?
Hej Maria,
Om vi antar att dotterbolagen är dotterbolag till konsultbolaget (där delägare 1 äger 49%), så ja – då får ju hen tillgodoräkna sig löneunderlagen även från dotterbolagen. Proportionerligt mot konsultsbolagets ägarandel i dotterbolaget såklart (dvs 51% av lönerna om ägarandelen är 51% osv).
Så med tillräckliga löner kan ju delägare 1 också få ett ganska bra utdelningsutrymme, och då kan det mycket väl vara bättre att äga privat än att äga genom holdingbolag, när det nu rör sig om 49%. Men vill man ta ut mer utdelning än delägare 1:s utdelningsutrymme, ja då blir ju en fortfarande begränsande.
Hej
tack för ett intressant blogginlägg, och många intressanta frågor och svar!
Jag är ensam ägare till ett AB, ca 70 % äger jag direkt, och 30 % äger jag via ett annat AB (som är passivt) och som jag också äger till 100 %.
(dvs finns inga andra ägare)
Nu vill jag göra en utdelning, och vill göra utdelning enbart till mig privat, inte till bolaget. Som jag förstår det så kan man göra det om alla aktieägare är överens.
Någon sade att man riskerar att betala inkomst-av-tjänst-skatt på detta.
Men eftersom jag inte undandrar mig skatt, utan tvärtom påskyndar skatten så tycker jag inte detta är logiskt.
En utdelning till mitt AB blir ju skattefritt där, och det kan jag först dela ut till mig själv nästa år.
Så ur skatteverkets synpunkt har ingen skatt undandragits.
Vad tror du?
Hej Per-Olof,
När alla aktieägare inte får utdelning enligt sin ägarandel kallar man det för ”differentierad utdelning” (vad jag har sett). Det är oftast OK att göra detta, så länge det inte görs som ersättning för arbetsinsats.
Skatterättsnämnden lämnade ett förhandsbesked för något år sedan där man i en situation hade bedömt att det inte var ersättning för arbete och därför inte skulle tjänstebeskattas.
Jag kan inte säga exakt vad som skulle hända i din situation, eftersom det verkar vara en bedömningsfråga från fall till fall. Men spontant håller jag nog med dig att det inte borde tjänstebeskattas.
Hej! Jag bildar ett AB under 2020 med första bokslut 2021-08-31. Kan jag då göra bokslut i AB, ha bolagstämma och göra utdelning med Schablonbeloppet c:a 170 tkr under 2020 och beskatta utdelningen med 20 % i min privata deklaration för 2020?
Hej Gerth,
Nja, du måste göra bolagets första bokslut innan du kan ta utdelning, så det tidigaste du kan ta utdelning är efter 2021-08-31. Och då kommer du ha ett utdelningsutrymme på 2021 års gränsbelopp, vilket med schablonbeloppet blir t o m 183700 kr.
Hej
Jag låna ut 100,000 till min chef 2016, då jag inte fått tillbaka mina pengar stämde jag honom 2020. Han svara då till tingsrätten att jag skulle ha köpt aktier i företaget 100/500 aktier. Detta kom givetvis som en överraskning. Har aldrig diskuterat aktieköp. Jag begärde då att få se aktieboken vilket han vägra visa mig.
Efter många men maila han in till tingsrätten en utprintad kopia där han strukit över 100 aktier och skrivit dit mitt namn med bläckpenna. 100st A-aktier.
Jag har aldrig blivit kallad till bolagsstämma, aldrig deklarerat för aktieinnehav, aldrig fått info om nån ev utdelning el nåt.
Vad gäller här?
Jag mår så fruktansvärt dåligt av allt detta. Kan tillägga jag varit sjukskriven sen dec-16.
Han gör givetvis alltför att slippa betala mina 100,000kr
Hej Helena,
Det låter verkligen som en jobbig situation. Jag gissar att det varken finns ett låneavtal på lånet eller ett köpeavtal på aktieköpet? Så då står ju ord mot ord, såvida det inte finns någon annan dokumentation (bankkontoutdrag, mailkonversation etc).
Men det är tyvärr inget jag kan svara på här på bloggen, utan du skulle nog snarare behöva hjälp av en jurist. Hoppas det löser sig.
Hej, har sålt mitt bolag januari 2020. Har inte haft någon verksamhet sedan mitten 2014, mitt senaste bokslut med rörelse i bolaget var april 2015 då jag har delat räkenskapsår. Hur räknas femårsregeln. Ur bolagets synpunkt har det ju bokföringsmässigt gått fem år sedan, men som privatperson har jag inte varit aktiv i bolaget sedan mitten 2014 alltså mer är 5 år. Kan jag anses ha okvalificerade aktier och kan jag därmed använda K12 vid nästa deklaration?
Hej Arne,
Huruvida du är verksam i betydande omfattning (=har kvalificerade aktier) räknas på dina beskattningsår (dvs kalenderår). Bolagets räkenskapsår påverkar alltså inte den bedömningen. Så om du senast var verksam i bolaget 2014 skulle jag säga att dina aktier blev okvalificerade vid utgången av 2019. Och då kan du använda en K12 i deklarationen för 2020.
Men bara som disclaimer, det är såklart viktigt att göra en bedömning i ditt specifika fall. Alltid knivigt att ge skatteråd på en blogg, när man inte vet om man har all info. Det kan ju finnas andra faktorer, olika typer av ”smittor” mm.
Hej Mikael!
Fantastiskt tråd inom ett ämne som känns tufft att hitta svar på.
Jag äger 1,1% av aktierna i ett onoterat bolag där jag är anställd, likaså de 4 största ägarna (som tillsammans utgör en majoritet av aktierna) så vi omfattas av 3:12 reglerna.
Jag och 3 andra anställda med 1,1% aktieandelar vardera funderar på om man ska bilda ett bolag som äger aktierna för att då komma över 4% spärren. Då vi istället äger 25% av bolaget. Är detta möjligt för att slippa beskatta utdelningen som förvärvsinkomst och istället kunna beskatta utdelningen med 20%?
Vänliga hälsningar,
Fabian
Hej Fabian,
Det du är ute efter är alltså att komma över 4%-spärren i ägande för att kunna använda löneunderlaget och få ett högre utdelningsutrymme i era K10:or.
Tanken är god men tyvärr fungerar det inte riktigt. När ett bolag äger aktierna blir era K10:or i ägarbolaget istället för driftsbolaget. Visserligen kan ni då få ett lite högre utdelningsutrymme med schablonregeln (25% av schablonbeloppet per person istället för 1,1%). Däremot kan ni inte använda löneunderlaget – ett ägarbolag måste nämligen äga mer än 50% av aktierna i dotterbolaget för att få utnyttja dess lönesummor i löneunderlaget för ägarnas K10:or.
Så om ni idag använder schablonregeln i era K10:or blir det alltså en liten förbättring, men kanske inte så mycket som ni hade hoppats på. Fast det beror ju också på hur stora utdelningar vi pratar om. Om era 4,4% ger maximalt 177 000 kr (2020) per år i utdelning, så räcker ju faktiskt schablonbeloppet i ägarbolaget till för att skatta 20% på det. Så då kan det ju vara ett alternativ.
Å andra sidan måste ni rådda med bolaget, göra bokslut och deklarationer och sånt.
Om ni startar ett ägarbolag kan det vara en idé att lägga bokslutsdagen lite senare än driftsbolaget, så utdelningen i driftsbolaget hinner beslutas innan ägarbolaget gör bokslut. Just a thought.
Hej Mikael,
Tack för en väldigt informativ och bra tråd.
Jag en fråga. Planerar att låta mitt AB vila/läggas i träda fr.o.m. 2020-12-31 för att kunna åtnjuta lägre beskattning efter 5 år.
Vilka omkostnader tillåts under tiden? Det finns mobilabonnemang med fasta månadsavgifter i bolaget för mig och min son som sitter i styrelsen exempelvis. Vilka kostnader brukar ”tillåtas”? Låt säga kontakt med revisorer o diskretionera förvaltare etc?
Stort tack för din tid!
Hej Mikael,
I ett trädabolag är huvudsaken att du (eller någon närstående) inte är verksam i betydande omfattning i bolaget. Det finns alltså inga gränser för vilka kostnader bolaget får ha eller ens vad som pågår i bolaget, så länge du själv inte är verksam i betydande omfattning i bolaget.
Så länge du inte arbetar aktivt i bolaget är det alltså OK. Bokföring, kontakt med förvaltare och revisor etc, samt t o m begränsad kapitalförvaltning är oftast OK att pyssla med. Att lägga ut på diskretionär förvaltning brukar nämnas som ett sätt att undvika vara för aktiv i bolaget.
Gränsen är inte supertydlig, men så länge du inte bedriver någon faktiskt verksamhet bör det inte vara några problem. Om du trots allt bedriver viss verksamhet (alltså säljer något som genererar vinster) kan ju gränsdragningen vara lite knepigare.
Hoppas det hjälper.
Hej
Jag och min fru har ett AB, vi har 50/50 ägande. Det är bara jag som är ute och jobbar. Kan min fru få lön från bolaget om hon inte har en annan inkomst. Marginaler finns så det blir inget minusresultat.
Tack för en fantastisk tråd
Hej Pelle,
Ja, du kan betala lön till din fru, men den finns vissa restriktioner.
Om ni är ”jämlika” i bolaget, dvs ni båda arbetar i bolaget och ni är lika värdefulla för bolagets verksamhet i era arbetsuppgifter, arbetsinsats, intäktsgenerering mm, kan ni ta ut lön i princip som ni vill. Men det låter som att det inte är så i det här fallet.
Om bolagets verksamhet är baserad framför allt på dina kunskaper och din arbetsinsats, medan din fru har en mer ”medhjälpande” funktion, kan du betala ut marknadsmässig lön till henne. Vad som är marknadsmässigt är såklart en bedömningsfråga, men landar till syvende og sidst om antal nedlagda timmar och en vettig timpenning för det arbete hon utför. En timpenning på 90 kr är alltid OK, men belopp över det måste man vara beredd att motivera.
Om du skulle betala ut mer än marknadsmässig lön till din fru, blir du (istället för hon) beskattad för den överskjutande delen.
Och såklart, om hon inte arbetar alls i företaget blir ju marknadsmässig lön noll kr, så all lön hon får blir istället beskattad hos dig. Och då faller ju hela poängen, eller hur? Så svaret blir väl tyvärr att med din nuvarande setup kan du inte betala ut lön till henne utan att du själv blir beskattad.
Hej! Stort tack för bra information här. Jag skulle vilja veta om du kan hjälpa mig med en fråga.
Jag äger idag 70% av ett aktiebolag privat, vi är i dialog med ett större bolag som är intresserade av att köpa upp oss. Min drömsits hade varit att:
1. Privat få ut alla innestående schablonbelopp som jag sparat under åren.
2. Starta ett AB som jag ska arbeta med ett nytt projekt i som får en del av köpeskilling.
3. Starta ett bolag som jag försätter i träda som får den största delen av köpeskillingen.
Är detta scenario möjligt? Kan jag starta två AB som köper mina aktier där det ena fortsätter vara ett bolag jag jobbar aktivt i (med andra saker), och det andra bara förvaltar en del av köpeskillingen (tills jag kan ta ut allt efter 5 år). Och var i bilden får jag lättast ut mina sparade utdelningar?
Hoppas du kan hjälpa mig med detta,
Med vänlig hälsning,
Eric
Hej Eric,
Jag kan försöka svara lite generellt på dina frågor, samt ge lite tankar. Men i en situation med dels en del pengar inblandade och dels en del komplexitet, bör du förmodligen inte ta skatteråd från en blogg. 🙂 Så med andra ord, om du inte själv känner att du fått koll på alla regler och gränsdragningar, be gärna någon kvalificerad om råd som kan sätta sig in i just din situation.
Generellt sett kan du absolut starta ett bolag som tar över ägandet i ditt bolag och dit köpeskillingen hamnar. Och för att få användning för ditt ackumulerade utdelningsutrymmet kan du antingen ta en utdelning innan transaktionen eller sätta köpeskillingen till ditt holdingbolag såpass högt att du får en reavinst och på så sätt använder utdelningsutrymmet.
Du kan t o m dela upp köpeskillingen i två olika bolag om du föredrar, helt enkelt genom att sälja en del av aktierna till det ena och en del till det andra.
Men där det blir knepigt är om du ska lägga ena bolaget i träda. Trädan innebär ju att du under fem års tid inte får vara verksam i betydande omfattning. Och du får inte heller vara verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansbolag med liknande verksamhet.
Så det är väl vad jag skulle säga att du behöver kolla närmare på, vad som krävs för att du ska kunna lägga ena bolaget i träda.
Hej,
Jag tog utdelning i början på året (2020) för 2019 och 2020. Nu vill jag betala in skatten. Hur gör jag det? Ska jag deklarera det 2021 eller när gör jag det samt när och hur betalar jag in skatten så jag inte får betala ränta?
Mvh Josef
Hej Josef,
Om utdelningen beslutades i början av 2020 så är de inkomst under 2020 för dig, vilket deklareras våren 2021. Skatten kommer att ingå i din totala skatt för 2020, tillsammans med lön, fastighetsavgift mm mm.
Oftast drar bolaget inte skatt på utdelningen (även om det är fullt möjligt att göra det), så du kommer förmodligen få restskatt för 2020. Den hanteras precis som vanlig restskatt, dvs att ränta beräknas på de första 30 000 kr från 3 maj deklarationsåret och på allt därutöver från 12 februari deklarationsåret (dvs 2021 i ditt fall). Du kan läsa mer om restskatt och inbetalning hos Skatteverket.
Hej, har försökt läsa igenom de flesta och se om frågan varit upp. Beklagar om jag missat. Om jag får en liten andel, säg 5% i ett fåmansbolag, inte är aktiv, och senare noteras bolaget och jag säljer mina aktier. Är de då att betrakta som passivt ägande och beskattas försäljningen med 25%?
Hi Mikael and many thanks for explaining a topic that receives little attention elsewhere on the internet. I have a quick one as well: I am a 100% owner of an AB which received dividends from a company that had a 40% passive owner (so my shares are unqualified and paid 25% tax on dividends received in the past). Now the dividend paying company has been dissolved and i had to sell my shares back to the 40% passive owner (for 1SEK) during 2020. My question is, if i pay myself a dividend from my AB going fwd (starting 2021), is that still considered unqualified and therefore will pay 25% tax on it or has it become qualified because i sold my shares in the company?
Many thanks in advance.
Hi John,
I just want to make sure i understand your question correctly. You own all the shares of an AB (let’s call it X AB), and this AB in turn owns shares in a different AB (let’s call it Y AB), where apart from X AB there is also a 40% passive owner, is that correct? There may be other co-owners as well, it doesn’t matter.
First of all, since it’s X AB that owns ”your” shares in Y AB, they are neither qualified or unqualified – that questions isn’t applicable when the owner is an AB. Instead, assuming Y AB is not listed on a stock market, the shares are what we in Swedish call ”näringsbetingade”, which in short means any dividends and capital gains are tax-free in X AB and capital losses not tax-deductible in X AB. So X AB pays no corporate tax on dividends from Y AB.
If X AB sells its shares to Y AB for 1 SEK, there is a loss in X AB’s books of the difference between the acquisition value for those shares and 1 SEK, and this loss is not tax-deductible against the corporate tax.
As for your shares in X AB, whether or not they are qualified depends on whether you’re active in X AB (or any of its daughters).
So the status of Y AB shouldn’t normally affect your shares in X AB. Unless, are you saying that you’re not active at all in X AB or any other X AB holdings. And thanks to the 40% passive owner i Y AB, your shares in X AB aren’t ”contaminated” by your possible activity in Y AB and therefore remain unqualified? If that is so, and if X AB sells its shares in Y AB while you remain passive in X AB, your shares in X AB should remain unqualified.
However, I’ll have to confess I’m not 100% sure whether the ”30% passive owners” rule stops your status in a daughter company from contaminating your shares in the mother company. I mean, it would make sense that the rule applies, but I haven’t been able to confirm it. I’ll have a look around.
Whenever you need to work out whether your shares are qualified or not, it’s often wise to have someone look at your entire situation and being able to ask follow-up questions to make the call. That’s difficult on a blog, unfortunately. I hope I managed to sort some things out at least. 🙂
Many thanks Mikael. The only issue is that I am looking to invest in a new venture through my holding company X AB where I will also be employed without a 30%+ passive owner so that will immediately ”contaminate” my shares in X AB and make it qualified. So the only window I have to pay a dividend and use the unqualified argument is now before i make that investment. A tricky one! But thanks again, much appreciated you spending time looking into this.
Many thanks for your response. This is exactly the case. X AB is my personal company (set up for tax purposes) and Y AB is my employer where I have been working and received dividends which were paid in X AB. Now I left Y AB earlier this year and subsequently sold my shares in Y AB back to the 40% passive owner. I am not active at all in X AB; X AB was only set up to receive the dividends from Y AB and carries no activity/has no employees. Does that change anything? Thanks again
Hi John,
So the question is whether your activity in Y AB ”contaminates” your holding company X AB and makes your shares in X AB qualified, or whether the ”outsider rule” (utomståenderegeln) in Y AB stops this from happening so your shares in X AB continue to be unqualified.
To be honest, I can’t say for sure. I haven’t been able to find anything specific about this case and neither have others I’ve discussed it with. Perhaps a tax lawyer would be able to find something more conclusive, but they’d also charge you for it of course.
Personally, I think the rule should apply, i.e. that your shares in X AB should not be qualified. And I’m thinking this because the rule applies to any other individuals owning shares in Y AB and it would have applied to you if you’d owned the shares directly.
But again, hard to say for sure. And unless you can find a more definite answer elsewhere, you probably wouldn’t know until it’s tried by Skatteverket. And you would like to know beforehand, don’t you?
If you want to avoid expensive surprises, one idea would be to declare your dividends year 1 on a K12, i.e. argue that your shares are unqualified, but enclose a note with your tax return explaining what you have done and why, which is called an ”open claim” (öppet yrkande). But perhaps take out dividends at a level that would fit within your K10, just in case Skatteverket should say that your shares are in fact qualified. But that might mean taking out less dividends than you’d like to, of course.
Many thanks Mikael. The only issue is that I am looking to invest in a new venture through my holding company X AB where I will also be employed without a 30%+ passive owner so that will immediately ”contaminate” my shares in X AB and make it qualified. So the only window I have to pay a dividend and use the unqualified argument is now before i make that investment. A tricky one! But thanks again, much appreciated you spending time looking into this.
Hej, tack för denna imponerande tråd.
Jag har en fråga gällande lönekravet på mig själv för att få använda huvudregeln med löneunderlag. Om jag äger 100% i ett eget holdingbolag som i sin tur äger >50% i ett moderbolag som i sin tur äger 100% i ett dotterbolag. Jag är anställd i dotterbolaget och tar där ut lön över gränsvärdet för huvudregeln. Kan jag föra såväl löneunderlag som mitt eget löneuttag uppåt till holdingbolaget och där vara kvalificerad för huvudregeln, eller behöver jag ta ut egen lön i holdingbolaget?
Mvh Charlie
Hej Charlie,
Ja det kan du göra. Det spelar ingen roll i vilket av de tre bolagen du tar ut lön i, all din lön i koncernen räknas mot lönekravet för att avgöra om du får använda löneunderlaget. Och alla löner i koncernen ingår i ditt löneunderlag i K10:an i holdingbolaget, dock kvoterade när ägarandelen är lägre än 100% och man får justera om några aktier inte ägts hela året osv.
Hej Mikael!
Har en fråga om 5:25 bolag. Jag var aktiv i ett fåmansbolag fram till 2014, därefter tog jag en vanlig anställning hos annan arb givare och var således inte alls aktiv (bolaget drevs vidare). 2017 sålde jag in mina aktier i fåmansbolaget till ett eget ägarbolag. Fortsatt inaktiv dvs nu har mer än 5 år gått utan att jag är aktiv men mitt ägarbolag är bara 3 år gammalt. Måste ägarbolaget vara i träda 5 år, det räcker väl med att jag själv inte är aktiv och aktierna blir okvalificerade, oavsett direkt ägande eller via bolag?
Tack för bra blogg!!
Hej Rickard,
Det tycker jag inte ska vara några problem. Jag kan dock inte peka på någon lagtext, något uttalande eller någon dom för detta. Men det känns ju lite orimligt om ditt trädabolag skulle smitta ditt ägarbolag när du säljer in det och att du då får ”börja om” med fem nya år i ägarbolaget. Så jag tycker att dina aktier i ägarbolaget bör vara okvalificerade från 2020 och framåt.
Men som sagt, det är var jag själv tycker och kan i dagsläget inte riktigt backa upp det med hårda fakta.
Hej Jag har två frågor. Jag och min fru har en hyresfastighet som ligger i ett AB. Aktierna för detta AB ligger i två Holdingbolag med 50% vardera. Jag och min fru äger vars ett av dessa Holdingbolagen privat. Fråga 1 Om vi säljer aktierna för bolaget som har fastigheten så hamnar 50 % av försäljninsbeloppet i vardera Holdingbolag. Om vi sedan lägger Holdingbolagen i träda i 6 år 5:25 blir det bara 25% skatt på hela försäljningssumman eller blir det först bolagsskatt 20.6% ?
Fråga 2 Om vi istället väljer att köpa en fastighet till som vi lägger i ett AB som ägs av våra holdingbolag. Kan vi då ge någon form av koncernbidrag från det första AB till det nya AB.Med tanke på att våra holdingbolag inte äger mer än 50% var eller fungerar detta för att vi är gifta?
Hej Johan,
Fråga 1
Jag gissar att det blir en reavinst på försäljningen av aktierna i fastighetsbolaget, dvs ni säljer för mer än ni köpte (bildade) bolaget för? Den reavinsten är då skattefri i era holdingbolag, eftersom innehavet klassas som ”näringsbetingat”. Dvs det blir ingen bolagsskatt i holdingbolagen på reavinsten på försäljningen.
Och sedan blir det som du säger 25% skatt på aktieutdelning från holdingbolagen, om era aktier är okvalificerade efter trädaperioden. Så endast skatt på utdelningen, ingen bolagsskatt.
Fråga 2
För att få lämna koncernbidrag måste ägarbolaget äga mer än 90% av dotterbolaget, så det går tyvärr inte i det här fallet. Det spelar tyvärr ingen roll att ägarna av de två holdingbolagen är gifta. Däremot kan ju ägarbolagen låna ut pengar till det nya fastighetsbolaget ifall det behövs cash för att köpa fastigheten eller driva fastighetsrörelsen. Och om fastighetsrörelsen går med förlust kan ägarbolagen skjuta till aktieägartillskott för att stärka upp egna kapitalet.
Hej Då får jag tacka för ett snabbt och utförligt svar.
Hej igen
Vid försäljning av aktierna som fråga nr 1. Blir det då 25 % skatt på hela försäljningsumman eller avräknar man banklån och bokfört värde först?
Hej Johan,
Nu förstår jag nog inte frågan helt och hållet. Det blir ju ingen skatt i holdingbolagen på försäljning av aktierna eftersom aktierna är näringsbetingade och reavinsten är skattefri.
Det blir en bokföringsmässig reavinst som är skillnaden mellan köpeskillingen och bokfört värde på aktierna (vilket oftast är anskaffningsvärde plus ev tillskott). Men reavinsten är alltså skattefri.
Banklånet påverkar inte reavinsten alls.
Hej
Ja så är det ju. Som du svarade först oxå. Tack för ditt svar.
Hej Mikael,
Tack för möjligheten att ställa frågor i tråden.
År 2018 startade ett jag ett AB med tre vänner. Vi äger en tredjedel var av aktierna i bolaget. För inkomståret 2018 tog vi inte ut någon utdelning men för 2019 tog vi ut en total utdelning på 90 000kr (30 000 var). Nu vill vi göra en utdelning baserat på inkomståret 2020 och använda tidigare sparat utdelningsutrymme.
Jag blev osäker på hur man ska använda statslåneräntan och om jag kan använda sparat utdelningsutrymme även från 2018.
Tänker jag rätt här?
2018 (169 075 * 1,0349 = 174 975)
2019 ((171 875 – 90 000) * 1,0351 = 84 748)
2020 ( = 177 100)
Totalt möjlig utdelning 2020 = (174 975 + 84 748 + 177 100 = 436 823)
Per person kan vi i så fall ta ut = (436 823 / 3 = 145 607)
Hej Anders,
Mja, det är lite svårt att svara 100% på frågan eftersom det kan vara faktorer jag inte känner till. Så jag får svara lite allmänt.
Du säger att ni startade bolaget 2018. Men när bildades bolaget (står på registreringsbeviset från Bolagsverket)? Då anses ni nämligen vara ägare till aktierna. Jag antar nedan att ni även bildade bolaget 2018 och får därför ert första utdelningsutrymme för inkomståret 2019.
Och sedan måste jag vara lite petig i terminologin, som jag även varit i några svar ovan. Det är enklare om man inte pratar om att ta utdelning för ett visst år, eftersom det riskerar att skapa förvirring. Det utdelningsutrymme ni får i era K10:or får ni baserat på era (inte bolagets) beskattningsår/inkomstår. Om ni äger aktierna vid ingången av 2019 (dvs bildningsdatum var 2018) får ni ett utdelningsutrymme för inkomståret 2019 som kan användas för utdelningar som beslutas på bolagsstämma daterad under 2019. Det spelar ingen roll när bolaget har tjänat in pengarna, eller när bokslutet görs.
Risken om man pratar om att ta utdelning ”för” ett visst år är att man blandar ihop åren. Och det är krångligt nog med åren i fåmansbolagsreglerna som det är. 🙂
Och på det ämnet gissar jag att ni vill ta ut utdelning under 2021, eller hur? 2020 är ju för övrigt redan slut. 🙂 Dvs stämman kommer att dateras 2021? I så fall är det utdelningsutrymmet t o m 2021 ni kommer att använda.
Så om jag får gissa lite, bildade ni bolaget 2018, tog ingen utdelning under 2019 (”för 2018”), ni tog 90 000 kr utdelning under 2020 (”för 2019”) och nu undrar ni hur mycket utdelningsutrymme ni har för utdelningar 2021 (”för 2020”).
I så fall blir det:
Inkomståret 2019 fick ni 171 875 kr.
Inkomståret 2020 fick ni 177 100 kr och tidigare sparat 171 875 kr räknades upp med 3,00% till 177 031 kr. Avgår utdelning 90 000 kr. Sparat utdelningsutrymme blir 177 100 + 177 031 – 90 000 = 264 131 kr. (Detta är ju förresten inte deklarerat ännu utan deklareras våren 2021)
Inkomståret 2021 får ni 183 700 kr och tidigare sparat 264 131 kr räknas upp med 3,00% till 272 055 kr, summa utdelningsutrymme 183 700 + 272 055 = 455 755 kr. Detta är alltså så mycket ni kan ta ut till 20% skatt under 2021 (stämman daterad 2021).
Men som sagt, nu har jag gjort vissa antaganden om datum, år, att ingen av er har andra fåmansbolag, ingen äger via bolag osv.
Stort tack för snabbt svar Mikael.
Dina antagen var helt korrekta. Jag trodde vi även kunde få utdelsningsutrymme för 2018 men nu förstår jag varför. Väldigt bra förklarat svar rakt igenom.
Ett påhittat scenario.
Säg att jag under juli 2020 köpte ut mina kollegor och därmed blev ensam ägare. Har jag i så fall möjlighet att under 2021 ta en utdelning på 183 700kr plus sparat utrymme (som delas lika)? Det sparade utdelningsutrymmet på totalt 272 055kr skulle i så fall delas mellan de tidigare ägarna och mig. Visst funkar det så?
Hej Anders,
Yay, ibland har man tur när man gissar. 🙂
Precis, det stämmer. Siffrorna vi räknade på var för hela bolaget och de delas mellan delägarna proportionerligt efter ägarandelen. Så du har en del av de 272 055 kr och om du köper samtliga aktier under 2020 kommer hela 183 700 kr för 2021 att tillfalla dig.
Det ska stå ”År 2018 startade jag ett bolag med två vänner” (Vi är tre i bolaget). Ursäkta felskrivningen.
Tack så mycket, då är jag med på noterna.
Hej
Har ett holdingbolag och ett dotterbolag sedan många år tillbaka. Dotterbolaget sålde sin främsta verksamhet för sex år sedan till extern part. Kvar finns två fastigheter i dotterbolaget som den externa parten hyr för att fortsätta bedriva verksamheten som såldes. Under åren har jag kunnat spara utdelningsutrymme och det uppgår nu till ca 70 mkr.
De senaste åren har jag tagit ut 2 mkr till 20% beskattning. Dotterbolaget genererar nu ca 3 mkr i vinst varje år, efter skatt.
Holdingbolaget har ca 50 mkr i fritt eget kapital.
Vad skulle hända med mitt sparade utdelningsutrymme ifall jag avvecklar verksamheten helt och sätter bolaget i träda?
I dagsläget är 20% beskattning fördelaktigare än 25% beskattning efter fem år. Förlorar jag mitt sparade utdelningsutrymme när jag gör mig själv passiv? Förlorar jag det i så fall direkt eller när de fem åren har passerat?
Hej Louise,
Just när du sätter bolaget i träda händer inget med utdelningsutrymmet. Din situation är som tidigare under hela trädaperioden. Du fortsätter att få utdelningsutrymme varje år och kan ta ut utdelning till 20% skatt inom utdelningsutrymmet.
När trädaperioden är över efter fem år och dina aktier blir okvalificerade – då skulle jag däremot tro att ditt sparade utdelningsutrymme försvinner. Jag har aldrig riktigt utforskat den frågan i detalj så jag ska inte svära på det, men det är vad jag skulle gissa på.
Men bara så jag förstår – du har ett uppsparat utdelningsutrymme på hela 70 mkr, fritt EK på 50 mkr och gör 3 mkr i vinst varje år? Då tar det ju ett bra tag att utnyttja hela ditt sparade utdelningsutrymme. Med 70 mkr kommer ju dessutom bara den årliga uppräkningen att ge ca 2 mkr. Är det då ens nödvändigt att gå i träda och bli okvalificerad? Känns ju som att du har en rätt bra situation nu och det kommer att ta ett bra tag innan du eventuellt får slut på utdelningsutrymme.
Och i vilket fall, med de stora belopp det handlar om skulle jag definitivt ta hjälp av en skatterådgivare som får insyn i hela din situation, såvida du inte känner själv att du har järnkoll på detaljerna.
Tack för väldigt snabbt svar!
Misstänker också att det sparade utdelningsutrymmet då försvinner. Vilket inte lockar just nu.
Ja precis, vissa år minskar inte ens det sparade utdelningsutrymmet då föregående års belopp räknas upp och den årliga utdelningen inte överstiger den uppräkningen. Fortsätter då deklarera K10.
Vet du om Skatteverket skulle kunna anse att man är passiv och tvinga en i träda? Hur skulle de i så fall upptäcka/utforska det?
Det kan de säkert. Det motsatta är ju förmodligen det vanligaste – att man vill bli okvalificerad och att Skatteverket kan ifrågasätta detta. Det är ju dessutom oftast lättare att se till att man är verksam i sitt företag än att hålla sig konstant ej verksam.
Men de kan säkert ifrågasätta dina kvalificerade aktier också. Principen är ju densamma, om man man får skattefördelar av något och detta eventuellt inte är enligt reglerna så är det ju Skatteverkets jobb att granska det. Det knepiga är ju att reglerna är lite luddiga. 🙂
Hur Skatteverket bär sig åt när de väljer vilka de granskar vet jag faktiskt inte. De är ju av förklarliga skäl inte så öppna med det. 🙂 Gissningsvis löper dock en utdelning på 50 mkr större risk att granskas än en utdelning på 50 tkr, kan man väl tro.
Hi Mikael and well done on all the advice. I have a quick question; I own 100% of a holding company and want to pay myself a dividend from it above the threshold of c.183K SEK that is taxed at 20% for 2021 (holdco has more assets than that). I am separately employed and my total income for 2021 will be below 100K SEK. If I want to pay a dividend of say 500K SEK of which c.183K SEK will be taxed at 20% and given my low income from my other employment, what will the balance of c.313K SEK (500K total dividend – 183K taxed at 20%) be taxed at? Reading the guidelines it seems like it is automatically taxed at c.52% despite me earning a low income from my other employment but elsewhere it seems like it will taxed only at c.31% which is the municipality tax (Stockholm). Do you know which one is the case? Thanks
Hey Johan,
So as you say, if your shares end up being unqualified and you can use the K12, you just pay the 25% flat tax.
So what if you end up with the K10? As you say, for anything within your ”allowance” of 183 KSEK (if that’s the number in your case), you pay 20% flat tax. Anything above that gets added to your normal salary income in your tax calculation. So basically, the 313 KSEK of dividend will pretty much be taxed as if it were 313 KSEK of salary. And that’s basically your municipality tax of 30-31% tax in Stockholm.
As usual, if your total (salary + dividend above 183k) exceeds the state tax threshold, the part above the threshold gets taxed at around 51%.
I think the reason you’ve read about a 52% marginal tax rate on dividend is that many just assume that’s where people’s incomes are if they that out dividends. I see the same thing with car benefits, everyone assuming a 50% tax rate. It’s unfortunate when they aren’t clearly stating their assumptions.
On the other hand, there is a point in considering taking out salary rather than dividend taxed as salary, since salary gives you access to additional deductions (jobbskatteavdraget), increases your income (SGI) with Försäkringskassan and earns you general pension. But maybe there are other factors in your situation that makes you prefer dividends.
OK this is a bit confusing because the holding company has no income to pay corporate tax. It only existed as a vehicle for my investment in a company and got paid dividends from that investment. So my holding company X was an equity holder in a private company Y, then company Y had income (and paid income tax c.21%) and then distributed dividends to my holding company. So now i can choose to either be employed by my holding company and pay income tax + social charges through my holding company or take taxed dividends and pay only the income tax. So in this case, it is a window to save on the social charges if i do it this way rather than take a salary. Does that make sense or am i missing something?
Hi Johan,
Ah, well then it’s a different story. 🙂
Having tax-deductible costs in your company isn’t quite as good a deal if the company has no taxable revenue. So if the company will never have taxable revenue, I’d say dividends is the way to go.
Thanks Mikael. I find it strange how this window exists and one can pay 30-31% on taxed dividends and avoid the social insurance contributions if directly employed by his holding company. Surely that doesnt make much sense? Unless the other benefits as you point out is the difference but then one has to pay another c.30% in social charges so not sure this is worth it?
Hi Johan,
Well, yes, you avoid the social insurance contributions, but on the other hand you pay corporate tax 21,4%.
So for revenue of 1000 SEK you can pay social fees and 30% municipality tax, ending up with 1000 / 1,3142 * 0,7 = 533 SEK after tax (not taking the ”work income tax reduction” or other deductions into account)
If you instead pay them out as dividends outside of the ”20% allowance”, you end up with 1000 * 0,786 * 0,7 = 550 SEK after tax.
So no free lunches, unfortunately. 🙂 However, while paying 50% on dividend is harsh, paying 30% on dividends isn’t all that bad. I’d still rather take out salary than dividend-taxed-as-salary if I had the choice, though.
Forgot to add: i am inactive in my holdco and i am unqualified so will try and pay the dividend using K12 to tax at 25% (beyond c.183K SEK) but just in case this fails (some tricky moving parts) it would be nice to know if i will be facing a c.30% or c.50% tax on that extra dividend.
Bra blogg! Tack!
Om jag hade okvalificerade andelar i ett företag, men inför försäljningen av företaget valde att ändå sälja dem till nominellt värde till ett nystartat holdingbolag som jag ägde till 100%, då är vad jag förstår andelarna i holdingbolaget fortfarande okvalificerade, förutsatt att jag inte börjar jobba aktivt i holdingbolaget eller alltför arbetar alltför aktivt med att placera kapitalet. Därmed gäller 25% beskattning för utdelningar eller eventuell likvidering direkt. Stämmer det?
Vad jag förstår så finns däremot få fördelar med det upplägget?
Hej Palle,
Jäpp, det håller jag med om. Om det inte finns något annat som skulle ”smitta” holdingbolaget – t ex att du är verksamt eller att holdingbolaget äger något annat du är verksam i – blir även aktierna där okvalificerade.
Den fördel jag kan se är om du ska låta kapitalet arbeta vidare helt obeskattat från ditt holdingbolag. Då är ju i och för sig risken att dina aktier i holdingbolaget blir kvalificerade, om du arbetar aktivt med investeringar.
Eller om du vill ta ut allting till 25% skatt, men kanske spritt över ett antal år. Då funkar ju upplägget, fast kanske lite omständigt/dyrt med ett separat bolag bara för det.
Men om du vill få ut pengarna på en gång till 25% ser jag spontant inte några direkta poänger att gå via ett holdingbolag.
Hej,
Vilket jobb du gör med denna blogg, så uppskattat.
Jag äger som privatperson aktier i ett onoterat bolag. I Maj 2015 när bolaget startade va dessa aktier kvalificerade och efter några månader, slutet på 2015 passerade det externa ägandet 30% och utomståenderegeln blev tillämplig. Mina aktier som va förvärvade före detta datum förblev kvalificerade.
Nu i Januari 2021 har dom bytt karaktär till okvalificerade då det gått 5 år.
För mina privatägda aktier blir beskattning 25% from 2021 vid försäljning om jag förstår det rätt?
Jag äger även själv ett FåmansAB (100%) och har under 2017 sålt en del av mitt privata aktieinnehav dit.
Bolaget bedriver näringbetingad verksamhet, handel med värdepapper. Jag är alltså inte verksam i betydande omfattning. Som jag förstod det vid försäljningen så va aktierna som köptes från mig privat till bolaget 2017 smittade, så aktierna i bolaget blev också kvalificerade, gäller då “5 års regeln” för mitt privata bolaget som jag startade 2017?
Eller är det så att även dom nu ändrat karaktär till okvalificerade trots att inte mitt privata bolag funnits i 5 år, trots att det gått 5 år sen första privata förvärvet?
Eller är det rent av så att dom inte smittades alls och va okvalificerade redan vid köp då jag inte bedriver verksamhet i bolaget.
Min tanke är att göra en utdelning 2021 från bolaget förutsatt att dessa nu är okvalificerade.
Tidigare år har jag deklarerat K10 då min tro va att dessa smittats men frågan är om detta varit korrekt.
Om det är så att dom nu övergått till okvalificerade, antar jag att jag byter blankett från K10 till K12.
Stort tack på förhand.
Hej Caroline,
Frågan är alltså dels om aktierna i ditt eget bolag smittades när du sålde in aktier i ditt delägda bolag, som vid den tidpunkten fortfarande var kvalificerade. Och om det är så, måste du sedan vänta fem år innan aktierna i ditt eget bolag blir okvalificerade eller blir de okvalificerade i samma veva som aktierna i ditt delägda bolag blir (eller skulle ha blivit vid privat ägande) okvalificerade?
Jag vågar mig nog tyvärr inte på ett svar på den frågan. Din situation är ju aningen mer komplicerad än de vanliga frågeställningarna kring fåmansbolag, så då bör man nog be någon titta på din specifika situation. Risken är annars att man missar nån detalj.
Hej
Vilken bra blogg! Här vill jag gärna ställa några frågor ang. min situation 😊
Jag äger samtliga aktier i bolaget Mitt AB. Mitt AB äger 16% av aktierna i entreprenörsbolaget Familj1 AB där min bror, far och syster äger resten genom egna ägarbolag. Exakt samma ägarkonstellation gäller för entreprenörsbolaget Familj2 AB, som opererar i en annan geografisk region. Min bror är sedan många år tillbaka ”arbetande styrelseordförande” i både Familj1 AB och Familj2 AB på ca. 25% basis i vardera (han har även samma roll på tot. 50% basis i två andra bolag, som jag inte har någon koppling till alls). Inga övriga anställda i Familj1 AB eller Familj2 AB tillhör vår familj, ej heller deras VD:n. Min far och syster har inga aktiva roller i Familj1 AB eller Familj2 AB (min far hade det för många år sedan, men han är numera pensionerad).
Mitt AB bedriver ingen riktig verksamhet. Det enda bolaget sysslar med är att investera ev. aktieutdelningar från Familj1 AB & Familj2 AB i börsnoterade aktier, där jag som enda ägare tar alla investeringsbeslut. Jag jobbar i vanliga fall i ett heltidsuppdrag som IT-konsult för en kund, som anställd i ett annat bolag jag äger. Detta bolag har inga kopplingar el. relationer alls till några av de övriga bolagen. Jag nämner detta bara ifall det är relevant för hur aktiv min roll i Mitt AB anses vara.
Mina frågor är nu:
1. Anses jag som ”verksam i betydande omfattning” i Mitt AB bara för att jag beslutar vilka investeringar bolaget skall göra på börsen, så att mina aktier blir kvalificerade av den anledningen?
2. Är mina aktier i Mitt AB annars kvalificerade eftersom Mitt AB äger 16% av både Familj1 AB & Familj2 AB där min bror är arbetande styrelseordförande på tot. 50% basis?
3. Bolagen Mitt AB, Familj1 AB och Familj2 AB är faktiskt norska bolag. Jag är både norsk och svensk medborgare men jag är obegränsad skatteskyldig till Sverige och ej skatteskyldig till Norge. Medför detta någon skillnad när det kommer till frågorna 1 & 2 ovan?
4. Kan Mitt AB komma att drabbas av CFC-reglerna (Controlled Foreign Corporation) eller gäller detta i praktiken inte norska bolag?
Jag vore jättetacksam om du har svar på några av eller alla mina frågor!
Hej Frank,
Kul att du gillar bloggen.
Jag ska försöka svara så gott jag kan på dina frågor, men när det är mer speciella situationer är det alltid bra att kolla med en rådgivare (förmodligen en skattejurist) som kan titta närmare på er särskilda situation.
1. Jag tror inte du anses vara verksam i betydande omfattning pga investeringsbesluten, men helt omöjligt är det inte. Det verkar finnas ett gäng olika rättsfall just för den typen av situation och det verkar som att de flesta lutar åt att företagaren inte ansetts vara verksam, om man får döma av Skatteverkets rättsliga vägledning Verksam i betydande omfattning. Här gissar jag att man kan krypa rätt långt ned i kaninhålet och läsa rättsfall om man vill. Min gissning skulle vara att du inte anses verksam, men ta det för vad det är – en gissning.
2. Om din bror anses vara verksam i betydande omfattning i Familj1 AB eller Familj2 AB, skulle jag säga att dina andelar i Mitt AB blir kvalificerade pga detta. Se Skatteverkets rättsliga vägledning När är en andel kvalificerad (punkt 2).
3. Det bör inte påverka vad jag kan se. Fåmansbolagsreglerna påverkar ju beskattningen i Sverige för obegränsat skattskyldiga, men oavsett om bolagen i fråga är svenska eller utländska.
4. Jag vet tyvärr inte, har aldrig arbetat med CFC-reglerna så det skulle vara en riktig killgissning att uttala sig här. 🙂
Tusen tack för snabbt och bra svar! Och för att du inte killgissar. Båda delarna uppskattas 🙂
Hej Mikael. Stort tack för detta inlägg. Jag och mina syskon har ärvt ett bolag efter vår far som gick bort för några månader sedan. Bolaget ligger i karens för att undvika smitta. Han sålde sina andelar i det tidigare bolaget till nya delägare utanför familjen. Det sålda bolaget ägs till viss del av min bror som fortfarande är delägare och min syster arbetar (fortfarande) i bolaget. Vi har förstått att mina syskon kan ”avstå” sina delar av bolaget för att inte smitta resterande syskon. Detta innebär att de då kan kliva av till 25% skatt, som vi andra håller inne för att betala när karenstiden löpt ut om 3 år. Men vi andra funderar på vad det faktiskt innebär om vi (a) likviderar bolaget idag eller (b) avyttrar (delar av bolaget) till närstående? Tacksam för svar.
Hej Robert,
Kul att du gillar inlägget.
På din fråga måste jag dock tyvärr ducka lite. Den är lite för komplex för att besvara på bloggen, utan jag tycker ni behöver någon som tittar på hela er situation för att kunna ge ett bra svar. Lite för många potentiella fallgropar, är min spontana känsla. Man kanske t o m ska låta en skattejurist titta på det.
Kom dock ihåg att ens aktier blir kvalificerade om man själv eller en närstående är verksam i betydande omfattning i bolaget, i ett annat bolag som ägs av bolaget eller ett annat bolag med likartad verksamhet. Med andra ord kan det räcka att en familjemedlem (inte delägare) är verksam i ett bolag för att mina aktier i det bolaget ska bli kvalificerade, även om jag själv inte är verksam.
Men som sagt, lite för många rörliga delar för att besvara på bloggen, är jag rädd.
Tack Mikael. Det ger ändå en viss riktning i sökandet efter en bra lösning 🙂
Hej! Tack för en trevlig blogg. Hur fungerar det med innestående utdelning (som ej tagits ut på flera år) om det är 3 delägare i ett företag varav 1 säljer sina aktier till utomstående som blivit godkänd? Och vad händer med företagets lån? Tar den nya delägaren automatiskt över en den av lånen?
Hej Erika,
Vet inte om jag förstår första frågan. Menar du det utdelningsutrymme man ackumulerar i sin K10 över åren? Så länge dina aktier är kvalificerade händer inget med utrymmet, oavsett vad andra ägare gör.
Om däremot utomståenderegeln kickar in blir dina aktier okvalificerade och ditt sparade utdelningsutrymme försvinner. Istället använder du blankett K12 och skattar 25% på allt.
Men utomståenderegeln kickar in först när utomstående äger minst 30% av aktierna och har gjort så även de fem föregående åren. Man kan alltså inte använda utomståenderegeln direkt när utomstående köper in sig i bolaget.
Eller menar du utdelningsbara vinster i bolaget som samlats upp under åren? Dessa påverkas inte alls av ägarförändringar.
Menar du att företaget har lånat pengar av ägare, och att ägaren nu har sålt sina aktier? Detta påverkar inte lånen, såvida inte nya och gamla ägaren dessutom avtalar att nya ägaren ska ta över lånet.
Hej Mikael!
Vilken otrolig support du är för småföretagarna. En fråga från min sida är om du fortsatt kan använda förenklingsregeln under karenstiden?
Säg exempelvis om du fått utomstående ägande till +30% vilket då gör att du efter karens om 5 år kan använda dig av utomståenderegeln. Kan du fortfarande använda förenklingsregeln för utdelningar de 5 karensåren?
Stort tack!
Hej Philip,
Japp, det kan du. Din rätt till årligt gränsbelopp/utdelningsutrymme påverkas inte av att du är i träda/karens. Eller som i det här fallet, att hela bolaget är i karens (kan man säga) för utomståenderegeln.
Och du kan fortsatt varje år välja förenklingsregeln eller huvudregeln, vad som passar bäst.
Att tänka på är att när aktierna väl blir okvalificerade när utomståenderegeln kickar in, försvinner ev uppsparat utdelningsutrymme. Så om man kan utnyttja det tills dess är det ju bra.
På ämnet, samma sak gäller om man skulle vara i träda pga att man inte längre är verksam i bolaget, dvs man kan fortsatt under trädan få utdelningsutrymme och ta ut utdelning till 20% skatt.
Hej! Vi har ett företag med 3 delägare. 2 äger 45% vardera och en äger 10%. Den som äger 10% är passiv delägare och tar ej ut någon lön (är närstående till oss som äger 45%). Visst kan vi använda oss av olika 3:12 regler vid utdelning, dvs den som äger 10% kan ju inte använda huvudregeln då denne inte tagit ut någon lön? Räknas de 10% av aktierna som kvalificerade?
Hej Sofia,
Dina aktier är kvalificerade om du eller din närstående är verksam i betydande omfattning i bolaget (jag förtydligade nu i blogginlägget den detaljen). Så om 45%-iga ägarna är verksamma i betydande omfattning och 10%-ige ägaren är närstående till 45%-arna blir även den 10%-iges aktier kvalificerade.
Man kan använda huvudregeln även om man inte tar ut lön. Däremot kanske det inte alltid är så fördelaktigt om man inte kan använda löneunderlaget i huvudregeln. Men löneunderlaget kan du använda om du eller din närstående uppfyller lönekravet. Dvs om t ex du med 45% ägande uppfyller lönekravet och den 10%-ige ägaren är närstående till dig, kan även denne använda löneunderlaget.
Hej. Sålde ett aktiebolag den 31 juni i år. Kan jag tillgodoräkna mig lönebaserat utrymme fram tills dess? Dvs delar av ett år? Jag kan tycka det men har inte fått något tydligt svar än.
Hej Anders,
Nja, i praktiken kan du tyvärr inte det. Lönerna under 2021 används ju för ditt utdelningsutrymme för inkomståret 2022. Och du kommer inte få något utrymme för 2022 eftersom du inte längre äger aktierna då.
Hej Mikael,
Jag har en fråga som gäller försäljning av aktier till underpris.
Jag äger idag aktier privat i ett fåmansbolag där jag är verksam och aktierna ät kvalificerade.
Andelen jag äger är ca 1,2% av verksamhetsbolaget. Merparten av utdelningarna (ca 50 000 – 75 000 per år) som jag erhåller beskattas som inkomst från tjänst (55% skatt). Jag skulle därför vilja flytta aktierna till ett av mig 100% ägt aktiebolag. När jag köpte aktierna betalade jag 25 000 kr för dem. Efter det senaste bokslutet är samma post värderad till 380 000 kr. Kan jag sälja aktierna till mitt aktiebolag för 25 000? Jag vill definitivt inte behöva realisera en vinst på 355 000 (privat som beskattas som tjänst). Om jag sedan säljer aktierna någon gång i framtiden så är planen är att låta mitt helägda AB jämna ut skatten genom att kunna ta ut 180 000 kr/år. Är detta upplägg genomförbart?
Hej Marcus,
Absolut, det kan du göra. När du säljer något (vad som helst) till ditt bolag får du inte ta ut mer än marknadsvärde, annars blir du förmånsbeskattad för den överskjutande delen. Men inget hindrar dig att sälja saker till underpris, dvs under marknadsvärde.
Det enklaste är att sälja till ditt anskaffningsvärde 25 tkr, som du är inne på. Då blir din reavinst 0 kr och holdingbolagets anskaffningsvärde på aktierna blir såklart 25 tkr.
Om du däremot i framtiden skulle vilja köpa tillbaka aktierna från ditt holdingbolag, måste du betala marknadsvärde för att undvika förmånsbeskattning. Så det är oftast lättare att sätta upp en holdingstruktur än att ta isär den. 🙂
Hej! Om två närstående (syskon) är passiva och äger 25% var blir alla aktier okvalificerade då? Eller krävs det att samma person äger över 30% ?
Hej Magnus,
För utomståenderegeln spelar det ingen roll om det är en eller flera ägare – huvudsaken minst 30% ägs av en eller flera ”utomstående”, dvs ägare med ej kvalificerade aktier.
Notera att siffran 30% inte nämns nånstans i lagtexten utan är mer en gräns som etablerats genom praxis och en rad rättsfall.
Hej!
Räknas styrelsearbete som att aktieägare varit verksam i betydande omfattning?
Vårt fåmansföretag har flera delägare. VD äger 59%. En av styrelseledamöterna äger 12% (han var produktionschef fram till 2012 när han gick i pension). Styrelsen har fem möten per år och består även av tre externa ledamöter som inte äger aktier i bolaget. Övriga 29% av aktierna fördelas på flera icke aktiva aktieägare. Vem eller vilka ska redovisa erhållen utdelning på blankett K10 respektive K12?
Hej Johan,
Tyvärr blir svaret på den frågan, som så ofta annars, att det beror på. 🙂
Frågan är rent formellt om en ägares aktier är kvalificerade och därför huruvida hen varit ”verksam i betydande omfattning”. Skatteverket säger i sin rättsliga vägledning bl a:
”En person ska alltid anses verksam i betydande omfattning i ett företag om hans arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Till denna grupp av kvalificerat verksamma hör naturligtvis företagsledare och andra högre befattningshavare. I mindre företag kan arbetsledare och ibland även anställda utan någon ledarbefattning räknas till samma kategori. Detta gäller särskilt i sådana fall där delägarna kan anses bedriva en gemensam verksamhet. Det behöver inte vara fråga om ett heltidsarbete utan arbetsinsatsen måste ses i relation till företagets omfattning och övriga omständigheter. En styrelsemedlem som inte utför kontinuerligt arbete kan dock inte utan vidare anses kvalificerat verksam, även om han gjort enstaka insatser av stor betydelse t.ex. för att skaffa en viktig order till företaget.”
Det blir helt enkelt en bedömning från fall till fall och tyvärr inte något jag kan besvara såhär på bloggen. Men titta på Skatteverkets text om du kan hitta några ledtrådar till just ditt fall där.
Stort tack för snabbt svar 🙂
Hej , jag driver idag ett AB som jag själv arbetar i , min fru driver en enskild verksamhet . Vi funderar nu på att ”flytta över även hennes verksamhet i mitt AB . Finns det några direkta fördelar eller nackdelar med detta ? Båda verksamheterna går bra i dagsläget . Hur blir det med utdelnings möjlighet erna för oss båda ?
Mvh Robbin
Hej Robbin,
Oj, det är en ganska bred fråga. Jag kan lista några aspekter som jag kommer på sådär på rak arm. Men det blir ju inte en heltäckande analys, såklart.
Man skulle ju kunna dela upp frågan i två delar. Dels om din fru ska driva EF eller AB. Och om det är AB, bör hon då driva ett eget AB eller i samma AB som dig? Den metoden täcker nog inte alla aspekter, men kan vara ett bra sätt att tänka på det.
För den första frågan finns det ju såklart några grundläggande skillnader mellan bolagsformerna. Vi går igenom några av dem i inlägget Att välja bolagsform. Det som för oss oftast triggar frågan om att omvandla från EF till AB är när man konstant har vinster en bit över 700 tkr, dvs att man inte kan skatta på allt under brytpunkten. Då kan det finnas en skattemässig anledning att växla till AB. Men det finns ju även andra aspekter, som vi tar upp i inlägget.
En uppenbar fördel med ett enda AB är ju såklart att ett företag är lättare att hantera än två, mindre att bokföra och deklarera. Och om man bortser från det ”hårda” faktorerna, kan det ju dessutom vara roligare att driva företag ihop.
Så länge ni tar ut tillräckligt med lön för att utnyttja löneunderlaget kommer ni ju att få ganska bra utdelningsutrymme. Och det räcker ju att en av er uppfyller lönekravet. Enkelt uttryckt blir ju utdelningsutrymmet dubbelt så högt med dubbelt så stort löneuttag, vilket väger upp att ni nu har två personers vinst att använda utdelningen till.
Om ni däremot inte tar ut tillräckligt med lön utan använder schablonbeloppet, skulle ni ju få två schablonbelopp om ni har var sitt bolag, mot ett belopp om ni äger ihop. Tveksamt om det gör det värt att driva två bolag, men kan ju vara en faktor.
Jag vet inte om jag kan säga så mycket mer sådär generellt. Påverkas ju en del av hur er ekonomi är (delad eller gemensam), vilka verksamheter ni driver, hur stabil/fluktuerande era verksamheter är, om någon är momsfri vilket påverkar bolagets momsstatus osv osv.
Fördelen är att en EF är gratis att stänga ned och starta upp (kan dock bli dyrt om man har stora avsättningar till p-fond/expansionsfond som ska lösas upp). Och det är gratis att gå in eller ut som ägare i ett AB. Så det behöver inte vara ett oåterkallerligt beslut.
Ett tips är att om man skänker aktier som gåva så övertar mottagaren eventuellt uppsparat utdelningsutrymme. Medan om man säljer aktierna så försvinner uppsparat utrymme som inte används vid försäljningen.
Okey , tack för svaret . Tanken vi har är att hon går in i mitt AB som jag driver inom hanverkar branschen och hon driver frisör salong . Vi har delad ekonomi .hade ju varit skönt med bara 1 bolag .
Mvh Robbin
jag har ett ab med 50 aktier = 50000 kr
Min fru 25 jag 25
Affärskonto har 300000 kr.
Ingen lön för någon, bara utdelning
Deklarertart och klart sedan tidigrare 2018.-19.-20.
2021 ingen omsättning, ingen moms, men avdrag ca 10000 kr.
Hur deklarerar jag
Skall jag betala skatt igen på 300000 kr – avdrag
Hej Rolf,
Jag kan tyvärr inte svara på en sån bred fråga här på bloggen. Det mesta som har med redovisning och deklaration av ett specifikt bolag och dess ägare, måste göras av någon med bra insyn i bolaget. Antingen om du själv lär dig redovisningshantverket eller anlitar en redovisningsbyrå. Här på bloggen kan vi tyvärr bara hantera mer generella frågor.
Hej,
Hur fungerar det när ett bolag som är yngre än 5 år väljer att notera sina aktier. Bolaget är bildat sent 2021 och är idag ett fåmansbolag, noteringen kommer att starta cirka 12 månader efter registrering hos bolagsverket. Kommer det dröja 5 år innan andelarna i bolaget blir okvalifierade eller blir tiden kortare då bolaget varit verksamt under en väldigt kort tid?
Hej Martin,
Det är fem års karens på reglerna för kvalificerade andelar även när ett fåmansföretag marknadsnoteras och därmed upphör att vara fåmansföretag. Dvs om en ägares andelar är kvalificerade idag (2022) och bolaget marknadsnoteras idag, fortsätter andelarna att vara kvalificerade t o m 2027. Det är i alla fall så jag tolkar Skatteverkets rättsliga vägledning. Hur länge bolaget varit verksamt som fåmansföretag spelar såvitt jag vet ingen roll tyvärr.
Hej! Hur går man från ett fåmansbolag till större?
Hej Maria,
Se definitionen på fåmansbolag ganska tidigt i inlägget: ”Ett fåmansbolag är ett svenskt onoterat aktiebolag (plus några mindre vanliga bolagsformer) där de fyra största ägarna (eller färre) har mer än 50% av rösterna i bolaget.”
Så ett fåmansbolag upphör helt enkelt att vara fåmansbolag när ovanstående upphör att gälla, dvs då de fyra största ägarna har max 50% av rösterna i bolaget.
Exakt vad det innebär för de olika delarna av fåmansbolagsreglerna kan dock variera lite. T ex kan utdelningar och kapitalvinst ändå beskattas som i ett fåmansbolag i vissa fall enligt det s k ”utvidgade fåmansföretagsbegreppet”, men det är ett lite större ämne än vad vi kan gå igenom här.
Hej Mikael!
Jag kommer inom kort sälja mina ca 12% aktier i ett fåmansföretag (bolag X) som jag varit anställd i sedan start. Bolag X grundades för tre år sen. Jag kommer få ut ca 4 miljoner från försäljningen innan skatt. Jag ägde aktierna privat först men överförde dem till ett nystartat helägt holdingbolag (utan någon rörelse ö.h.t.) i början av året, HoldCo. Jag sitter i styrelsen för HoldCo.
Bolag X har haft en stor majoritetsägare/investerare sedan grundandet som genom olika bolagsstrukturer/investeringsbolag och lager alltid ägt mer än 50% av verksamheten. Denna ultimata ägare satt i början i X styrelse men inte för tillfället. Han har så klart varit viktig för verksamheten genom ”informell styrning” och råd, i synnerhet vid investeringsbeslut, men har aldrig varit anställd eller verksam i daglig drift. Min bedömning är att utomståendeundantaget ska gälla, d.v.s. att om jag ägde andelarna i X privat så skulle de vara okvaliciferade. Håller du med, generellt?
Hur blir det med den kommande kapitalvinsten som mitt holdingbolag HoldCo gör vid försäljningen? Är eller blir mina andelar i HoldCo kvaliciferade, oaktat om utomståenderegeln gällde i bolag X eller inte? Var det en dum idé att förflytta aktierna till ett holdingbolag?
Om nu andelarna i HoldCo är okvaliciferade och jag tar ut säg 1,5 miljoner ut från HoldCo till 25% skatt, och jag börjar placera resterande kapital som blir kvar i holdingbolaget i andra investeringar och företag, både onoterade och noterade, så antar jag att hela kapitalet i HoldCo smittas så att säga ifall andelarna i ett av de framtida bolagen som HoldCo äger andelar i anses kvaliciferade?
Hoppas du förstår min fråga,
Du länkade RÅ 2007 not 1 tidigare. Är min situation likvärdig?
Hej Anton,
Jo, om majoritetsägaren ägt så mycket av verksamheten hela tiden, haft rätt till utdelning (får vi ju anta) och inte varit verksam i betydande omfattning, låter det ju som att utomståenderegeln bör gälla och alla privata ägares aktier blir okvalificerade.
Och din fråga liknar ju den frågan ovan där jag länkade till RÅ 2007 not 1 som du nämner, så jag tycker väl att den i alla fall delvis är likvärdig även om det inte är någon avnotering från börsen i ditt exempel. Och jag skulle väl luta åt samma slutsats – att dina aktier i HoldCo bör inte bli kvalificerade bara för att du är verksam i Bolag X, eftersom utomståenderegeln gäller i Bolag X och dina aktier där hade varit okvalificerade om du ägt dem privat.
Men såklart förutsätter det ju att aktierna i HoldCo inte blir kvalificerade av nån annan anledning.
Och om detta gäller så var det väl inte nödvändigtvis en dum idé att flytta dem till ett holdingbolag. Kanske onödigt, om du tänkte ta ut all vinst och skatta 25% direkt. Men tänkte du lämna kvar lite obeskattat och använda för investeringar som du nämner så finns ju en poäng att ha vinsten helt obeskattad i ett bolag. Mer pengar att investera liksom.
Och ja, om du blir verksam i betydande omfattning i något annat bolag som HoldCo investerar i, eller om din investeringsverksamhet i sig innebär att du blir verksam i HoldCo, så blir ju dina aktier i HoldCo kvalificerade.
Och såklart – disclaimer, disclaimer – eftersom det är bedömningsfrågor måste varje situation bedömas individuellt av någon med full insyn och bra kunskap. I’m just a guy with a blog. 🙂
PS. Redigerade din kommentar med rättelsen du lade in efteråt
Stort tack för svar Mikael! För mig känns det faktiskt väldigt konstigt att det inte finns mer information och klarhet situationer liknande min på nätet bland annat, då jag inte tror att den är så himla unik.
Snabb tilläggsfråga, orelaterat till min situation – ponera om mina andelar i HoldCo **hade** varit kvalificerade sedan innan, och jag hade gjort den här investeringen i X och utomståenderegeln hade gällt definitivt i X om jag hade ägt aktierna privat, hur hade det blivit då?
Jo, det är ofta man önskade att det fanns mer raka svar på skattefrågor. Ibland kan man förstå att varken lagstiftarna eller Skatteverkat alltid kan säga hur regler ska appliceras i alla specialfall. Men lite mer vägledning hade man kanske kunnat få.
Om dina aktier i HoldCo är kvalificerade och HoldCo gör investeringen i Bolag X händer väl ingenting alls med dina HoldCo-aktier, utan de fortsätter vara kvalificerade. ”Smittan” går ju bara åt ena hållet, dvs att aktier kan göras kvalificerade. Såvitt jag vet finns ingen situation där kvalificerade aktier kan bli okvalificerade genom någon sån transaktion. Jag hoppas jag förstod din fråga rätt.
Hej! Tack för en grym tråd! Läste lite ovan i tråden och grävt information lite varstans kring detta ämne, jag har filat på en plan som jag tänkte verkställa. Tänkte kasta upp den i luften här innan.
Jag driver ett enmans AB (bolag A) som fakturerar runt 2 miljoner om året med minimala omkostnader.
Planen:
(B) Skapa upp holdingbolag B – Äger 51% av bolag A, och ägs 100% av mig.
(C) Skapa upp holdingbolag C – Äger 49% av bolag A, och ägs 100% av min sambo, som då blir delägare. (snart fru)
Resultat:
(1) Jag tar ut lön från bolag A upp till brytpunkt
(2) Jag tar ut utdelning från Bolag B, via huvudregel om det går? annars förenklingsregel.
(3) Sambo tar ut utdelning från Bolag C, via förenklingsregel.
Hur låter detta? Vad är bristerna planen? Något jag mer bör tänka på?
Eftersom det är mitten av november nu tänker jag att det är värt att få allt på plats innan 1 januari.
En annan fördelaktig fundering är:
(4) När jag har byggt upp en kudde av privat kapital, så kan vi välja att bara använda dubbla förenklingsregler och bygga upp kapital i bolag B.
Jag förstår att detta kommer med ett pris av att rådda 3 bolag istället för 1 inkl löpande kostnader osv.
Tack för ordet.
Hej Victor,
Om jag förstår dig rätt så är du ute efter att få ett större (totalt) utdelningsutrymme än du får genom att bara äga bolag A privat?
Lite svårt (och oklokt) för mig att försöka ge råd om olika ”upplägg” här på en blogg. 🙂 Men jag kan väl peka ut en liten detalj som jag såg.
Eftersom B äger mer än 50% av A får du ju mycket riktigt använda löneunderlaget i B. Men bara i relation till ägarandel, dvs du får i B använda 51% av lönesumman i A istället för hela lönesumman om du äger A privat.
Med andra ord kan du lika gärna köra förenklingsregeln i båda bolag i ditt upplägg. Med endast din lön till brytpunkten i koncernen ger 2 st schablonbelopp ändå ett högre utdelningsutrymme än i dagsläget, men kanske inte så högt som du hade hoppats på. Om du skulle anställa fler i A kan t o m privat ägande i A med lönebaserat utrymme bli förmånligare än modellen med 2 ägarbolag.
Kanske finns fler brister jag inte ser, det ska jag låta vara osagt.
Hi Mikael,
Your blog is a gem! My apologies to write in English but it goes much faster. 🙂
So, I was employed in a Konsult AB company (2018-2022) where I got personaloptioner which turned into 3 (out of 1000) shares sometime last year paying some symbolic amount for them. I left the company the same year and sold my shares to the major owner for cca 30.000SEK. I am not sure if any tax was paid from their side but now I can see in my declaration that K10 popped up to fill out. Considering that I sold the stocks back, I was considering filling out the ”Avyttring av aktier/andelar i fåmansföretag” despite not being required (for ”Förenlingsregeln – Utdelning” and ”Allmäna uppgifter” I have ”ej klar” sign). But if I do so, I get 15K more to pay back to the Skatteverket since it calculates the amount under the ”vinst från tjänst”. My question is – am I obliged to fill out that ”avyttring av…” form at all in my situation? And if yes, is it normal that this high tax is being calculated?
Thanks beforehand!
Hi Marko,
Sorry about the late reply, for some reason I’m not getting notifications about comments any more. Have to look into that.
So it’s hard to advise on these situations without having access to all information. So I’ll have to answer in general terms.
If you own shares in a company that is classified as a ”fåmansbolag” you always have to declare any dividend from the company or sale of shares in the company.
Whether you declare this on a K10 or a K12 depends on whether your shares are qualified, which is a whole question in itself. I can’t say what it would be in your case.
With a K12 any capital gain is always taxed by 25% capital tax. With a K10 however, it depends on your ”dividend allowance”, as the blog post explains. Any capital gain above the accumulated dividend allowance will be taxed as salary, which may have some harsh tax effects. I’m guessing that’s what happened in your case.
Unfortunately it’s hard to be more specific than that like this on a blog. 🙂 I hope it helped bit.
Hej Mikael
3 snabba frågor.
1. Äger ett fåmansbolag med en utomstående och därmed är alla våra aktier okvalificerade. Finns det någon gräns på hur mycket utdelning jag kan ta med 25% skatt? Anta vi gjorde 10M vinst år 1. Kan jag ta 8M i utdelning för 25%?
2. Jag äger 60% och utomstående (ej verksam) 40%. Kan jag ta utdelning men han tar ingen utdelning? (Differentierad utdelning).
3. En annan scenario:
Bolaget X ägs med kvalificerade andelar. X beräknas ha en vinst på 10M/år. Vi betalar ut ca 10M i löner / år. Är inte i detta fallet mer fördelaktigt att ha aktierna som kvalificerade (20% skatt), istället för 25%? Med tanke på att gränsbeloppet blir ändå ganska stort ca 5M (10 m löner / 2).
Stort tack för svar!
Hej Fredrik,
1. Nej, om dina aktier är okvalificerade finns det ingen gräns för hur stor utdelning du kan ta emot till 25%. Sedan finns det ju begränsningar för hur mycket ett bolag kan dela ut, beroende på tillgängliga vinstmedel, företagets ekonomi och likviditet efter senaste bokslutsdatum osv. Och det är svårt att svara på här. Men jag gissar att det bara vara det första du undrade över, dvs hur mycket du kan ta emot.
2. Det är möjligt under vissa omständigheter att göra s k ”differentierad utdelning”. Inget jag pysslat med så mycket och jag får nog skicka dig till Skatteverkets rättsliga vägledning i frågan, där de beskriver några olika exempel. Hoppas det hjälper något.
3. Det kan mycket väl vara så att man tjänar på att ha kvalificerade aktier, t ex om man som du säger har ett stort löneunderlag och därigenom får ett högt utdelningsutrymme. Vad som är bäst i ditt specifika fall är svårt att säga eftersom det beror på hur mycket ni vill ta ut i utdelning osv. Som du säger få ju ägarna ca 5M i utdelningsutrymme på 10M i löner, vilket ju bara räcker till att dela ut halva vinsten. Tänkte ni dela ut rubbet och hälften blir skattat som lön, och om vi antar att er marginalskatt är runt 50%, så blir det nog dyrare med kvalificerade aktier än okvalificerade.
Hej Mikael,
Roligt att denna tråd fortfarande är igång 😊 har blivit mycket klokare med 8 års samlad information från denna sida.
Men har dock några fråga kvar.
Det är så att jag och min flickvän hade tänkt starta ett AB (lagerbolag är tanken) just nu har vi ett handelsbolag och precis fått in en kund som ger ca 120tkr/mån. Vi båda har heltidsanställning utanför HB som når upp till 20%-gränsen och skulle vilja ta ut lönen från kunden på bästa sätt. Är ett it-projekt så är nästan bara intäkter (förutom bank och bokföring och försäkring månadsvis).
Till frågorna:
Räknas lön som fritt eget kapital? T.ex nu om vi tar ut allt i lön under 2023 och 2024 har vi då möjlighet att göra utdelning 2025?
Eller måste pengarna ligga i bolaget och bli en vinst vid bokslut för att sedan kunna göra en utdelning?
Har för mig att jag läst någonstans att ett fåmansbolag kan välja att ta ut i lön eller utdelning, kan man ta ut utdelning månadsvis? Krävs det extra bolagsstämma?
Om så kan man ta ut pengarna samma månad, som en framtida utdelning i fåmansbolag? Behålla skatten + kostnader +marginal i bolaget.
Vår tanke är att plocka ut lön månadsvis från november 2023- Jan 2025 då är förmodligen vårt räkenskapsår slut (vi har inte startat AB än, men vi tänkte starta nu innan årsskiftet)
Då kommer vi få använda förenklingsregeln 2023, sedan. Huvudregeln för 2024 med en inkomst på 720tkr/år per person i bolaget och allt ut som lön -arbetsgivaravgifter antar jag?
Vi kommer då ha relativt stort utrymme för utdelning också.
Om jag förstod det rätt så är utrymmet tillsammans och fördelas på antalet aktier man har? Så mitt utrymme på 2023 blir halva schablonen?
Vad skulle du tro är bästa sättet för att få så mycket pengar i fickan som möjligt.
Jag ber om ursäkt att det blivit så många frågor, är tacksam för hjälp och svar! 😊
Mvh
Rickard
Hej Rickard,
Lön vs eget kapital – nej, de är lite raka motsatsen. 🙂 Lön är en kostnad i bolaget, tillsammans med arbetsgivaravgifter på lön. Och som alla kostnader sänker de resultatet. Och resultatet är det som i slutändan efter bolagsskatt hamnar som fritt eget kapital och tillgängligt som utdelning. Så för en fåmansbolagägare kan man antingen ta ut pengar som lön eller utdelning, enkelt uttryckt.
I ert fall, om ni är uppe i brytpunkten på era vanliga jobb, lär ni inte vilja ta ut någon lön från ert egna bolag utan istället lämna det som vinst och senare ta utdelning. Läs mer på Löneuttag vs aktieutdelning, där ni lär vara ”case 5”.
En utdelning kan först göras då bolaget gjort bokslut och haft en årsstämma som fastslagit resultatet. Vill man ta utdelning tidigare än så (i så fall på en extra bolagsstämma) vill det till att ni har kvar vinster från en tidigare stämma som inte delats ut ännu. Läs mer på Aktieutdelning i fåmansbolag.
Så varje utdelning beslutas på en extra bolagsstämma. Teoretiskt kan ni hålla en extra bolagsstämma i månaden och besluta om utdelning där, men det blir rätt omständigt och är väl inget man normalt gör. Däremot är det inget som hindrar att ni beslutar om en utdelning men sedan betalar ut den litegrann varje månad och tills utbetalning ligger den som skuld till er. Det gör ingen skattemässigt eller inkomstmässig skillnad – när beslutet tas på stämman så är det skattemässig inkomst för er, oavsett när den senare betalas ut.
Jag vet inte om jag helt förstår frågan om ”framtida utdelning”, men jag tror det besvaras av det jag skrev ovan om att en vinst måste fastslås i ett bokslut på årsstämman innan den kan delas ut.
Om ni blir ägare till aktierna under 2023 (vilket är det tidigaste ni kan bli ägare, där vi är nu), kommer ert första utdelningsutrymme i K10:an att bli för inkomståret 2024. Dvs det kan användas för utdelningar beslutade under 2024.
Och visst kan ni ta ut en massa lön från bolaget, men som sagt – om ni är uppe i brytpunkten redan med era vanliga jobb kommer ju all lön att beskattas med 50% skatt eller mer. Så kanske inte skattemässigt optimalt. Å andra sidan, då har ni bara schablonregeln att leka med för utdelningar och kommer inte kunna ta ut era vinster i speciellt hög takt. Och ja, schablonbeloppet fördelas mellan ägarna, så om ni äger 50/50 får ni även halva schablonbeloppet var varje år.
Sen vet jag inte om jag missförstår något. Om era intäkter är 120 tkr/månad, vilket blir 1,44 mkr per år. 720 tkr/månad i lön per person är alltså inte skattemässigt så billigt, men även om ni skulle göra det så blir det 2 * 720 tkr * 1,3142 (sociala avg) = ca 1,9 mkr. Så bolaget kommer inte att ha råd med så mycket lön och definitivt inte ha vinster över för utdelning.
Det enkla svaret är att ni antingen får ha bolaget som en liten sparbössa, dvs inte ta ut lön utan bara utdelning enligt schablonregeln och spara resten i bolaget. Vill ni trots allt ta ut lön trots tuff beskattning kan ni såklart göra det. Är det möjligt att ni inte blir verksamma i bolaget så att era aktier blir okvalificerade? Svårt att säga utan att veta mer, men jag tvivlar väl på det. Skulle ni ha ett ägarbolag var för era aktier som ni slussar utdelningen via så får ni ju ett helt schablonbelopp var varje år istället för ett halvt, men då blir det ju två bolag till att rådda med. Har nog inga andra bra idéer på hur ni kan få ut mer vinster till låg skatt. Men å andra sidan, det här är ju en blogg och det finns ju en gräns för hur mycket man kan göra här. 🙂
Hej! Tack för snabbt och tydligt svar 😊
Så rent praktiskt för oss vid första utdelning (2025 antar jag) så kan vi dela ut pengarna som räknas som vinst från 2023 och 2024? Man kan då alltså inte ta något från vinsten 2025, även med en extra bolagsstämma eller går det att fastslå ett bokslut månad för månad?
Hehe kanske märks kanske att jag vill komma runt reglerna för vinst för vi ville gärna plocka ut lön nu i början 😊
Jag gissar på att min partner räknas som okvalificerad med tanke på att det är jag som kommer sitta på ett uppdrag. Men vet inte riktigt om jag ska räkna på det eftersom att vi också har planer på att gifta oss. Då blir hon väll automatiskt kvalificerad?
Tack igen för all din hjälp 😊
Hej Rickard,
Om ni startar bolaget nu och gör ett första förlängt räkenskapsår som slutar 2024-12-31, kommer det räkenskapsåret att innehålla all vinst från starten till 2024-12-31. För ett förlängt RÅ räknar man liksom inte med kalenderår utan det blir helt enkelt (t ex) 2023-09-12 – 2024-12-31.
Denna vinst efter skatt är tillgänglig för utdelning vid årsstämman under våren 2025. Om ni inte delar ut allt kan man senare dela ut mer på extra bolagsstämmor, förutsatt att bolaget har råd med det.
Men vinsten som tjänas in under 2025 kan inte delas ut förrän ni gjort bokslut 2025-12-31 och har årsstämma våren 2026. Så utdelning är endast tillgängliga efter årsbokslut. Ett ”månadsbokslut” är något man gör internt om man vill, men de officiella boksluten är bara årsbokslut.
Om en av er är verksamma i bolaget blir ju dennes aktier kvalificerade. Om ni dessutom är ”närstående” blir även den andres aktier kvalificerade. Närstående är t ex gifta och sambos med gemensamma barn, så om ni skaffar barn och/eller gifter er så blir ni närstående och ”smittar” då varandra. Läs mer om närstående hos Skatteverket.
Uppsidan med att vara närstående är att om ni skulle börja ta riktig lön i bolaget så räcker det med att en av er uppfyller lönekravet för att ni båda ska få använda löneunderlaget.
Hej Mikael,
Vet inte om du fortfarande är aktiv i denna tråd, men jag provar min lycka.
Min fråga till dig är att, om en person som idag äger 100% i ett Moderbolag med flera döttrar, säljer/gåvar bort 50% av sina aktier till make/maka. Påverkar det chansen till lönebaserat utdelningsutrymme? Tänker på att en Moder ska äga minst 50% för att utnyttja löneutrymmet, så har det någon betydelse hur Modern ägs och räknas make och maka som en person i detta fall?
Hej Andrea,
Absolut, bloggen är fortfarande aktiv även om jag tyvärr inte skriver nya inlägg så ofta just nu.
Du menar att man säljer/gåvar bort 50% i modern? Nej, det påverkar inte chansen till löneunderlag. Varje ägare med minst 4% ägande av kapitalet i bolaget får använda sig av löneunderlagsregeln om de vill.
Om däremot Modern skulle sälja dotterbolagsaktier så ägandet går ned till 50% eller mindre, får inte lönerna i det dotterbolaget räknas med när man räknar fram löneunderlaget i K10:an för modern.
Make och maka räknas inte som en person när man räknar på löneunderlag, dvs man får inte slå ihop deras ägande för att nå över 4% och man får inte slå ihop deras löner när man jämför med lönekravet. Däremot räcker det att en närstående uppfyller lönekravet för att man ska få använda löneunderlaget. Dvs i fallet med ett gift par som båda äger aktier, räcker det att en av dem uppfyller lönekravet för att båda ska få använda löneunderlaget.
Hej! Här kommer en knivig fråga. Jag är delägare i ett fåmansbolag som jag arbetade för i ca 19 år. Delägandet uppgår till ca 5% och majoriteten ägs av närstående i en och samma familj som jag inte har några närståendeband till. Mitt ägande förvärvades under tiden jag arbetade där. Februari 2019 blev jag sjukskriven pga utmattning – först heltid och sen deltid närjag försökte komma tillbaka. Detta funkade inte och jag beslutade mig istället för att helt sadla om och fick istället tjänstledigt för studier höst 2019. 2021 var studierna klara och jag fick arbete i en helt ny bransch och min anställning upphörde i företaget jag är delägare i. Alltsedan min sjukskrivning (feb2019) anser jag mig inte ha varit verksam i betydande omfattning. Jag har aldrig haft något styrelseuppdrag, men har väl varit en viktig anställd sålänge jag förmådde ge full gas. Min fråga är nu: Är mina andelar att betrakta som kvalificerade under inkomståret 2024, dvs om jag skulle sälja dem tillbaka till majoritetsägarna – hur skulle försäljningen beskattas? Jag har lämnat K10 sedan jag blev delägare och planerar att göra det även för inkomståret 2023. Jag har klurat och skulle vara evigt tacksam för din input! mvh Karl
Hej Karl,
Ledsen för sent svar.
Gränsdragningsfrågan kring huruvida man är verksam i betydande omfattning eller inte kan vara rätt knivig och inget jag vågar mig på att göra här på bloggen. Men om vi förutsätter att du var verksam i betydande omfattning fram till nån gång under 2019 och därefter inte längre är verksam i betydande omfattning – när blir dina aktier okvalificerade?
Regeln är att om du under inkomståret och de fem föregående åren inte varit verksam i betydande omfattning så är dina aktier okvalificerade. Dvs du behöver ha varit ej verksam under hela 2019-2024 för att dina aktier ska vara okvalificerade inkomståret 2024. Om du då var verksam under del av 2019 låter det ju som att det är först 2025 som dina aktier blir okvalificerade.
Om aktierna är kvalificerade så beskattas en reavinst till 20% i den mån den ryms i ditt sparade utdelningsutrymme, medan eventuell överskjutande del beskattas som inkomst av tjänst. Upp till en viss gräns på 100 inkomstbasbelopp (ca 7,6 mkr), över denna är det 30% skatt.
Om aktierna är okvalificerade så beskattas en reavinst med 25% oavsett storlek på beloppet.