Ta ut rätt lön 2015

Driver du aktiebolag och tar ut lön ur bolaget? I så fall är det läge att kolla att du ligger på rätt lönenivå 2015.

Vad gäller det?

Det finns något förenklat tre aspekter att ta hänsyn till vad gäller din lönenivå:

1. Inkomstskatt
2. Allmän pension
3. Löneunderlag i din K10

Inkomstskatt

Den s k brytpunkten för statlig skatt går vid 443 300 kr för 2015. Upp till brytpunkten betalar du endast kommunal skatt på din inkomst. Över brytpunkten tillkommer 20% statlig skatt (på inkomsten över brytpunkten, inte på hela inkomsten).

Det finns ytterligare en brytpunkt vid 629 200 kr. Över denna tillkommer den s k värnskatten på 5%.

När du jämför din inkomst med brytpunkten måste du lägga samman alla dina löneinkomster och förmåner från ditt företag, från andra arbetsgivare och även inkomst från t ex Försäkringskassan.

Vårt råd till våra kunder brukar vara att om ditt företag har såna inkomster att du kan ta ut lön upp till brytpunkten och mer därtill, bör du varje år försöka ta ut upp till brytpunkten för att utnyttja det relativt lågbeskattade utrymmet. Har ditt företag något lägre inkomster får man såklart anpassa lönen efter det.

Överkurs: skiktgränsen, vad är det? Det är brytpunkten minus grundavdraget och denna används i din skatteuträkning i t ex Skatteverkets e-tjänster. Men när du räknar på din bruttolön är det mycket enklare att jämföra med brytpunkten.

Allmän pension

Den allmänna pensionen baseras på din deklarerade inkomst. Förväxla inte med t ex tjänstepension, som är något din arbetsgivare eller ditt företag betalar in för dig till t ex ett försäkringsbolag eller en bank.

Även för allmän pension räknar du samman alla dina löneinkomster och förmåner under året. Du tjänar in allmän pension upp till en inkomst på 468 867 kr under 2015.

Är det värt det att ta ut de där sista ca 25 000 kr över brytpunkten för att få mer allmän pension? Tja, vissa tycker det och vissa tycker inte det, så jag skulle säga att det beror på hur högt du värderar den allmänna pensionen.

Löneunderlag i din K10

Nu kommer vi in på lite knepigare saker. Ta ett djupt andetag.

Fåmansbolag och gränsbelopp

Varje fysisk delägare (dvs ej bolag) i fåmansbolag gör en blankett K10 i sin inkomstdeklaration, där man räknar på skattekonsekvenser av utdelning och reavinster på aktier i sitt aktiebolag. Vi har en rejäl genomgång av fåmansbolagsreglerna i ett tidigare blogginlägg.

Enkelt uttryckt räknar man varje år fram ett s k gränsbelopp, vilket är ett belopp man kan ta emot i aktieutdelning med 20% beskattning. Gränsbeloppet används även för reavinster om du säljer aktier. Om man inte använder gränsbeloppet sparas det till kommande år.

Det gränsbelopp vi tittar på nu är gränsbeloppet du får för inkomståret 2016, som alltså deklareras i din K10 våren 2017.

Två olika regler

Du kan i varje bolag varje år välja mellan att räkna ut gränsbeloppet med schablonregeln eller huvudregeln. Schablonregeln ger för 2016 ett gränsbelopp på 159 775 kr (att fördelas på alla delägare). Huvudregeln är lite mer komplicerad och består av runtomkring 10% av anskaffningsvärdet på aktierna plus 50% av bolagets totala bruttolönebelopp 2015 (!) förutsatt att du själv tagit ut tillräckligt med lön. Och den här sista punkten är värd att titta lite mer på.

Gränsbelopp med löneunderlag

Gränsbelopp med löneunderlag kan ibland bli betydligt högre än med schablonbeloppet. Man får dessutom bara använda schablonregeln i ett aktiebolag per år, så har du flera aktiebolag bör du planera lite var du använder vilken regel. Det är 2015 års löner som påverkar 2016 års gränsbelopp. Och du måste alltså själv ta ut tillräckligt med lön för att få använda löneunderlaget.

Lite siffror

Lönekravet 2015 för att få använda löneunderlaget är 348 600 kr (6 st inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Det innebär att om bolagets totala löner är 1 000 000 kr, måste du (eller någon närstående) ta ut minst 398 600 kr för att få använda löneunderlaget (348 600 + 1 000 000 * 0,05 = 398 600 kr). Om du är ensam i ditt bolag och tar ut 367 000 kr är du precis över gränsen (348 600 + 367 000 * 0,05 = 366 950 kr). Om du tar ut minst 9,6 inkomstbasbelopp (dvs 557 760 kr 2015) uppfyller du alltid lönekravet, oavsett bolagets lönesiffror.

Om du däremot tar ut så lite som 1 kr mindre än lönekravet, får du inte använda löneunderlaget alls. Då får du gränsbelopp enligt schablonregeln eller enligt huvudregeln men bara med procent av anskaffningsvärdet.

Lite råd om löneunderlaget i K10

Om du ser att du kommer att ligga strax under lönekravet 2015 kan det vara en bra idé att se till att komma över lönekravet. Speciellt om bolaget kan ta den extra lönekostnaden utan problem och du inte får tunga skatteeffekter pga hög marginalskatt.

Har du väldigt långt kvar till lönekravet är det förmodligen inte värt det att ta ut en massa extra lön bara för att uppfylla det.

Att räkna på löneunderlag är lite av den högre skolan så om du har en redovisningbyrå eller revisor, bolla gärna detta med dem.

Om du är kund hos Account Factory kollar vi på din lönenivå under november-december och hör av oss till dig om vi har förslag på justeringar. Så luta dig bara tillbaka! 🙂

Och en liten disclaimer

Som vanligt är ju allt lite mer komplicerat än vad man får plats med i ett blogginlägg. Och det finns specialregler, specialfall mm även här, så om du känner dig osäker och/eller det gäller stora belopp, bolla med någon sakkunnig. Eller för all del, gå loss i kommentarerna.