Utlägg och kostnadsersättningar
Vad är ett utlägg och vad är en kostnadsersättning? Vilka skatteregler gäller? Vad gäller för att lyfta ingående moms på utlägg?
Vissa ”utlägg” som görs av företagare och anställda, är egentligen privata kostnader i tjänsten och de fungerar lite annorlunda. Här går vi igenom lite regler och gränsdragningar, som inte alltid är helt uppenbara.
Nedan pratar vi om anställda i aktiebolag, vare sig de är ägare i bolaget eller inte. I enskilda firmor och handelsbolag är gränsdragningarna lite annorlunda för ägarna, så vi tar inte upp dem här.
Sammanfattning
Skillnaden mellan ett utlägg och en privat kostnad är enkelt uttryckt att ett utlägg är företagets kostnad, medan privata kostnader tillhör den anställde. Vanliga exempel på privata kostnader är privata telefon- och internetabonnemang, även om de används i tjänsten.
När en anställd har privata kostnader i tjänsten kan företaget ersätta dessa med s k kostnadsersättningar. Kostnaden blir avdragsgill i företaget och företaget betalar inga sociala kostnader. Däremot kan inte ingående momsen lyftas i företaget. För mottagaren är kostnadsersättningar skattepliktiga från första kronan. Samtidigt kan mottagaren dra av sina kostnader i sin inkomstdeklaration, och få avdrag med allt över 5000 kr per år.
Vissa privata kostnader kan däremot ersättas skattefritt med schablonbelopp (vanligen milersättning och traktamente) men här pratar vi bara om kostnader som inte kan ersättas skattefritt.
Utlägg och utläggsersättning
Vad är ett utlägg?
Ett utlägg är när du har en utgift för företagets räkning. Själva betydelsen av ordet ”utlägg” är att det är någon annans utgift du betalar för. Dvs man kan anta att det är företaget som är köpare, även om det är du som står där i butiken och gör själva inköpet. Ofta görs ju såna köp med företagets betalkort och företaget blir då automatiskt betalningsskyldigt för inköpet. Men om du betalar med privata pengar har du gjort ett utlägg för företagets räkning.
Vilken typ av utgifter kan då anses vara utlägg för företagets räkning? Skatteverket skriver i ett ställningstagande ”Det gäller om det kan anses naturligt att arbetsgivaren står för inköpet” (ställningstagandet gäller egentligen en annan fråga, men vi kan ändå använda det som vägledning). Om det är en utgift som företaget normalt sett skulle stå för, kan det alltså kvalificera som utlägg. Det kan t ex gälla fika eller utrustning till kontoret, resekostnader vid tjänsteresor, representation o dyl.
Om det är ett kvitto eller en faktura där köparens namn står utsatt är det såklart bra om det är företagets namn. Kom ihåg att för inköp på över 4000 kr inkl moms måste företagets namn stå på underlaget för att ingående momsen ska kunna lyftas (se Skrivet kvitto).
Hur hanteras ett utlägg?
När du har gjort ett utlägg kan företaget betala ut ersättning för utlägget som blir skattefri för dig. Utlägget bokförs som en kostnad och den ingående momsen lyfts, precis som om företaget hade gjort köpet direkt. Kvittot/fakturan måste sparas i originalformatet, eftersom det är företaget är köparen.
Privata kostnader i tjänsten och kostnadsersättning
Kostnadsersättning är en annan sak. Det används när en anställd haft privata kostnader i tjänsten och arbetsgivaren ersätter dessa kostnader.
En vanlig situation är då du använder din privata telefon i tjänsten. Eftersom det är ditt privata abonnemang går det inte att hävda att det är företagets kostnad och då kan det alltså inte vara ett utlägg. Om företaget ersätter dig för telefonkostnaden blir det istället en kostnadsersättning. Detta hanteras lite annorlunda både för mottagaren och företaget.
Hur hanteras kostnadsersättningar för mottagaren?
För dig som mottagare är kostnadsersättningar skattepliktiga från första kronan, precis som löneinkomster. Men du kan samtidigt göra avdrag för kostnader du haft i tjänsten, t ex telefonkostnaderna i exemplet ovan. Dock är bara kostnader över 5000 kr per år avdragsgilla.
För att ta ett exempel: om du har haft privata kostnader i tjänsten på 6000 kr (inkl moms) under ett år och får dessa ersatta av företaget, kommer du att ha skattepliktig kostnadsersättning på 6000 kr och avdragsgilla kostnader på 1000 kr (dvs allt över 5000 kr), så summa summarum beskattas du för 5000 kr.
Företaget tar med kostnadsersättningar i din kontrolluppgift och beloppet förtrycks i din deklaration. Men du måste själv ta upp dina kostnadsavdrag i din deklaration.
Hur hanteras kostnadsersättningar i företaget?
Själva kostnadsersättningarna blir en avdragsgill kostnad i företaget. Däremot kan inte någon ingående moms lyftas i företaget. Företaget behöver underlag för kostnadsersättningarna, t ex kvitton eller fakturor (som kan vara kopior). Man kan alltså inte bara betala ut nåt slags schablonmässigt belopp utan underlag.
Företaget måste dessutom avgöra om du kan antas få avdrag för dina kostnader eller inte. Om du kan antas få avdrag för kostnaderna behöver företaget inte dra av någon skatt eller betala sociala avgifter på kostnadsersättningar. I den här bedömningen behöver företaget inte ta hänsyn till 5000 kr-gränsen för den anställde, utan bara till vilket typ av kostnad det är.
Om du däremot inte kan antas få avdrag för kostnaderna, hanteras kostnadsersättningar precis som lön, dvs skatteavdrag måste göras och sociala avgifter betalas. Ett exempel kan vara om företaget ger dig en kostnadsersättning för att du måste köpa en kostym att ha på jobbet. Denna lär du inte få avdrag för i din deklaration och kostnadsersättningen hanteras då precis som lön.
Hur bör man göra?
För anställda (icke-delägare) blir det ofta en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och den anställde. Om man har privata kostnader i tjänsten vill man ju förmodligen få ersättning för dessa, även om de beskattas.
Men om du äger ditt bolag, lönar det sig då att ta ut kostnadsersättning för privata kostnader i tjänsten? Jovars, även om du ligger under 5000 kr per år och hela kostnadsersättningen blir skattepliktig, slipper ju företaget betala sociala avgifter vilket gör det förmånligare än lön. Och för allt över 5000 kr per år matchar ju avdragen kostnadsersättningen och den blir skattefri. Så om du har privata kostnader i tjänsten, go for it! Men alltså bara för kostnader som är avdragsgilla i din privata deklaration.
Men tänk på att kostnadsersättningen ökar din totala inkomst av tjänst – om du satsar på att ligga på brytpunkten för statlig skatt kanske du ska justera ned din lön med motsvarande belopp.
Få in kostnaderna i bolaget istället
Men allra bäst är ju faktiskt att se till att så många kostnader som möjligt hamnar i företaget. Dvs skaffa ett företagsabonnemang på mobilen, även om det kan vara lite dyrare. Då blir det mindre bök, du betalar mindre skatt och företaget får lyfta ingående moms.
12 Kommentarer
Tack så bra! Jag letade efter vilken summa det var… Hade för mig 5000 kr men jag hittar det inte på Skatteverkets sida.
Nej, det är faktiskt inte helt lätt. ”Övriga utgifter” kallar Skatteverket det, och det sorterar under avdrag för privatpersoner. Längst ned på denna sidan t ex.
Så för svar på om jag får kostnadsersättning från arbetsgivaren för inköp av kontorsmaterial bör jag se 12 kap. 3 § 3 st sista men ?
Hej Irina,
Vet inte riktigt om jag förstår frågan. Kan du precisera situationen och frågan lite mer?
Inkomstskattelagen*
Hej
Jag har fått besked att jag ska betala tillbaka 16128.
Jag har dock kostnadsersättning på 45226kr som ska göras avdrag på.
Ska det inte vara så att jag då får 24098?
45226-5000= 40226
40226-16128= 24098?
Jag vet inte om jag har räknat ut rätt men på skatteverkets hemsida står det att jag ska få 5555. Förstår inte riktigt hur dem räknar
Hej Abbas,
Ditt besked att betala tillbaka, är det då preliminär kvarskatt på 16128 kr i din inkomstdeklaration? Och när du lagt in ditt avdrag på 40226 kr så visar deklarationen istället en skatteåterbäring på 5555 kr, har jag förstått det rätt?
Avdrag för kostnader i tjänsten är ju ett avdrag på din beskattningsbara inkomst, inte en skattereduktion. Dvs om du gör ett avdrag på 40226 kr för kostnader i tjänsten så minskar din beskattningsbara inkomst med 40226 kr. Hur mycket skatten minskar beror på din marginalskatt, men om man t ex tar en relativt hög marginalskatt på 54% så skulle en inkomstminskning med 40226 kr innebära 40226 * 0,54 = 21722 kr mindre skatt. Och 16128 – 21722 = -5594 kr, dvs ungefär den skatteåterbäring som din inkomstdeklaration visar efter avdraget. Låter det rimligt?
Man kan få 150 kr/mån i skattefritt schablonbelopp när man behöver använda sin telefon på arbetet. Typ, för app med tidsredovisning, inloggning på bilar etc och för att vara nåbar.
Hej Lasse,
Oj, det var mer än jag visste, nu blir jag nyfiken. Har du nån källa/länk på det?
Tyvärr inte, fick det på ett ställe där jag jobbade. Det jag nämnde var förklaringen från kontoret.
Kan detta vara någon gammal regel? Har också hört om detta, men vet inte du något om det känns det kanske inte längre aktuellt. Vore trevligt att få veta hur det ligger till.
Hej Eva,
Njae, den är nog aktuell såvitt jag vet.
Läste om mitt inlägg nu och det är ju kanske i längsta laget. 🙂 Knäckfrågan är ju om en kostnad man haft kan anses vara företagets kostnad, eller om det anses vara en privat kostnad. Företaget kan egentligen ge kostnadsersättningar för vilka kostnader som helst, men om mottagaren inte får avdrag för dem så behandlas ersättningen som lön, med skatteavdrag, sociala avgifter mm. Och vice versa, om mottagaren får avdrag för kostnaderna blir det inget skatteavdrag eller sociala avgifter. Och huruvida mottagaren får avdrag för kostnaderna beror ju lite på kostnaden i fråga.
Förutom de kostnadsersättningar som är tydligt reglerade, som milersättning, traktamente mm, så hamnar nog mycket under ”Övriga utgifter”, och där finns ett avsnitt i Rättslig vägledning.